Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Mellansysslets tingslag omfattar nu 1,595,67 kvkm. 43,984 inv. (1924).
Mellanvikt, idrottst. Se Vikt 2, sp. 413, och Boxning. Suppl., sp. 776.
Mellanöroninflammation. Se Öronsjukdomar, sp. 170.
*Mellbye, J. G. H., dog 21 sept. 1913 i Vestre Aker,
Oslo.
*Mellbye, Johan E., har sedan 1909 åter innehaft
ordförandeposten i Norsk landmansforbund, nu kalladt
Norges bondelag. Sedan detta öfvergått till politiskt
parti, blef han 1921 vald till stortingsman för
Hedmark fylke. Han var 1922—24 ordf. i tullutskottet
(toldkomiteen), har sedan 1922 varit sitt partis
politiske ledare och under de senaste åren fått
växande inflytande på norsk politik.
M. H.
Mellem Vikna. Se Vikna.
Mellersta Kornsjön. Se Kornsjön. Suppl.
Mellersta och norra Sveriges ångpanneförening. Se Ångpanneföreningar.
*Mellersta Roslags domsaga omfattar nu blott en del af
Mellersta Roslags fögderi. 1,234,25 kvkm. 22,573 inv (1924).
Mellersta Stensele revir af Umeå distrikt,
Västerbottens län, omfattar vissa delar af Stensele
socken. Det är indeladt i 3 bevakningstrakter och
omfattar 37,593 har allmänna skogar (1920), hvaraf
2 kronoparker med en areal af 34,974 har.
S—r.
Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag. Se
Betsockertillverkningen. Suppl.
*Mellersta Södermanlands järnväg är fr. o. m. 1914
efter omräkning 23,0 km. lång.
F. P.
*Mellersta Värends domsaga. Kinnevalds härad och
Norrvidinge härad äro fr. o. m. 1 jan. 1919 förenade
till ett tingslag under benämning Mellersta Värends
tingslag. 23,894 inv. (1924).
*Mellersta Östergötlands järnväg. Se vidare Mellersta
Östergötlands järnvägar. Suppl.
Mellersta Östergötlands järnvägar omfatta
numera Fågelsta—Linköping 39,2 km., Linköping—Ringstorp
20,7 km., Klockrike—Borensberg 7,5 km.,
Fågelsta—Vadstena 9,6 km., Vadstena—Ödeshög 32,5
km., Hästholmen—Hästholmens hamn 0,6 km. och
Fornåsa—Motala 14,6 km. Sistnämnda bansträcka
koncederades 11 febr. 1910, öfverläts 23 aug. 1912 å
Mellersta Östergötlands järnvägs-a.-b. och öppnades
för trafik 31 juli 1915. Banan utgår från Fornåsa
station samt är i hufvudsaklig nordvästlig riktning
framdragen förbi byarna Esplunda och Slottet samt
fortsätter n. om Åsmestad, hvarvid järnvägen vid
Kastberga korsar landsvägen Motala—Borensberg,
förbi byarna Smedberga, Ask, Linnevad, Vedemo och
Holm samt ansluter till Motala statsbanestation. År
1924 utgjorde Mellersta Östergötlands järnvägars
bokförda byggnadskostnad 5,196,527 kr., hvaraf
för banor med husbyggnader 4,054,527 kr. och för
rullande materiel 1,047,000 kr. Aktiekapitalet
1 jan. 1924 uppgick till 1,496,200 kr.
F. P.
*Mellerud omfattar 103 har med 1,442 inv. (1924).
M. är äfven säte för A.-b. Dalslands bank,
grundl. 1918 med 2 mill. kr. aktiekapital.
Mellerud—Billingsfors—Arvika järnväg, enligt plan
163,0 km. lång, normalspårig (1,435 m.) med bibana
Järnskog—Skillingsfors (19,1 km.), koncederades 22
sept. 1914 och är f. n. (1925) under byggnad.
Beviljade statslån för anläggningen uppgå till:
sträckan Mellerud—Billingsfors 636,500 kr. och för
sträckan Billingsfors—Arvika 4,500,000 kr.
F. P.
Mellilä, kommun och församling i Åbo och Björneborgs
län, Finland, Loimijoki domsaga och härad,
pastorat under Åbo ärkestift, Björneborgs öfre
kontrakt. M. afskildes 1915 från Loimijoki. 109
kvkm. 2,120 inv. (1923) finsktalande.
O. B—n.
*Mellin, K. J., dog 15 okt. 1924 i Schenectady.
Mellin, Robert Hjalmar, finländsk matematiker,
f. 19 juni 1854 i Tyrnävä, Österbotten, filos.
licentiat 1882 på afh. De algebraiska funktionerna
af en oberoende variabel (1881), blef 1884 docent i
matematik vid Helsingfors universitet och s. å. äldre
lärare (professor) i samma ämne vid Polytekniska
institutet (Tekniska högskolan), hvars direktor han
var 1904—07. M:s forskningar ha rört sig företrädesvis
på differential- och integralkalkylens samt algebrans
områden. Hans många afh. ingå i Finska vet. soc:s
"Acta", i "Acta mathematica" samt i Suomalainen
tiedeakatemias "Annales".
T. C.
Melodipsalmbok, psalmbok med hvarje psalms koralmelodi
(utan harmonier) bifogad.
Melolonthinæ, zool. Se Ollonborrfamiljen.
Melonhus. Se Växthus, sp. 483.
Melonäpple, bot. Se Äpple, sp. 1244 och färgpl., fig. 11.
Melot, bot. Se Melilotus. Suppl.
Melothria L., bot., örtsläkte af fam. Cucurbitaceæ
med 60 arter i varmare länder. Mest bekant är
M. punctata med glänsande, mörkgröna, hvitpunkterade
blad, hvilken används som prydnadsväxt till beklädning
af balkonger o. d. Stamknölen måste öfvervintras
frostfritt, sedan stjälkarna på hösten vissnat.
G. L—m.
Melsteð, Bogi Thórarensen, isländsk historiker,
f. 4 maj 1860 vid Grímsnes, blef magister
i historia 1890 och var 1893—1903 assistent
i Rigsarkivet i Köpenhamn. M. har skrifvit
Íslendinga saga (en historia om Island, 3 bd,
1903—20) och flera andra historiska arbeten.
P. E—t.
Melubrin, farm. med., febermedel, särskildt användt
vid akut ledgångsreumatism, en förbindelse mellan
antipyrin och metansulfonsyradt natrium, hvita,
i vatten lätt lösliga kristaller. Dos 1—2 gr. 3 à 4
ggr dagligen. Det har getts äfven vid muskelreumatism,
influensa, hufvudvärk m. m.
C. G. S.
*Membran. — 3. Fys. o. fysiol., hinna eller vägg,
genom hvilken diffusion kan ega rum. Se Diffusion,
sp. 391, samt Osmos.
K. A. V—g.
*Memel (lit. Klaipėda, Klajpėda) tillhör nu
Litauen. Omkr. 35,000 inv. — 2. (Memelområdet)
Landsträcka i nordöstra delen af forna preussiska
prov. Ostpreussen, mellan Östersjön, i v., Litauen,
i n. och ö., samt Njemen, i s. Områdets största
bredd är omkr. 30 km., arealen 2,708,1 kvkm. och
befolkningen omkr. 146,000 pers., hvaraf 74,460
(51 proc.) tyskar, 70,080 (48 proc.) litauer och
1,460 (1 proc.) af annan nationalitet, 54,5 på 1
kvkm. (1910). Mer än 75 proc. äro landsbor och
23,4 proc. stadsbor. Omkr. 2/3 af befolkningen
äro jordbrukare; resten lefver af sjöfart,
industri, handel och samfärdsel. 137,220 pers. (94
proc.) voro evangeliska, 5,840 romerska katoliker och
omkr. 1,500 israeliter s. å. Folk- och mellanskolor
ge undervisning äfven på litauiska. Hufvudnäringar
äro jordbruk (236,000 har odlad jord),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
