Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meningococcus intracellularis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyskarna 18 okt. 1914—15 okt. 1918. Jfr
Världskriget, sp. 171 och 242.
H. J—dt.
Meningococcus intracellularis. Se Bakteriologi.
Suppl., sp. 428.
Menius, Friedrich, vetenskapsman, författare,
d. 1659, var enl. uppgift född i Pommern, vardt
1629 fältpräst hos Gustaf Horn, 1630 professor vid
gymnasiet i Dorpat och 1632 professor i historia och
antikviteter vid det nyupprättade universitetet
där. Tidigare berömd som latinsk skald, sysslade
han här med den lifländska historien, men måste
1637 rymma, anklagad för tvegifte. 1644 tryckte han
ett teologiskt verk, Consensus hermetico-mosaicus,
för hvilket han anklagades och hvars irrläror — släkt
med samtidens mystiska naturfilosofi och Paracelsus’
åsikter — han återkallade 1646, bruten af långvarigt
fängelse. Flertalet af hans handskriftliga verk
har gått förloradt. M. är säkerligen utgifvaren
(eller författaren) af det bekanta arbetet Englische
comoedien (1620), det viktigaste litterära dokumentet
rörande den engelska renässansdramatikens påverkan
på den tyska. Se J. Nordström, "F. M." (i "Samlaren"
för 1921, 1922).
Menocal, Mario G., 1913—21 president på Cuba (se
d. o. Suppl., sp. 189).
Mensdorff-Pouilly [-pojī], Albert, grefve
von M.-P.-Dietrichstein, yngre son
till den i hufvudarb. nämnde Alexander M.-P.,
österrikisk diplomat, f. 5 sept. 1861 i Lemberg,
inträdde 1884 på diplomatbanan, var 1896—1904 förste
ambassadsekreterare i London och därefter ambassadör
där till Världskrigets utbrott, aug. 1914. Han
anlitades 1917—18 af regeringen i Wien flera gånger
för att i Schweiz i fredssyfte sammanträffa med
ombud eller agenter från de allierades läger (en gång
med general Smuts). Sedan republiken Österrike 1921
upptagits i Nationernas förbund, har han varit dess
ombud vid församlingsmötena i Geneve.
V. S—g.
Mensendiecksystemet [-dīk-] är ett särskildt för
kvinnan utarbetadt gymnastiksystem "med rötter
i Lings system." Dess skapare är Bess M. Mensendieck,
född Krönlein, f. omkr. 1862 i München,
gift med med. professor Mensendieck i Hamburg, själf
med. doktor och föreståndare för The Mensendieck
central institute i New York. Hon blef läkare för
att få möjlighet att afhjälpa kvinnans brister
i såväl skönhet som hälsa, ty enligt henne är
"skönhetssynd sundhetssynd". Hon anser, att dessa
brister bero hufvudsakligen på felaktig inställning
af kroppen samt på felaktig användning af dess leder
och muskler. Relativ öfveransträngning af vissa
muskelgrupper och därmed sammanhängande för liten
användning af andra sådana motverka nämligen kroppens
hälsa och harmoniska utbildning. Doktor Mensendiecks
mål är att skapa en kvinnogymnastik, som utgår
från en fysiologisk-estetiskt riktig inställning
af kroppen och som tvingar hvarje muskelgrupp,
hvarje led att utföra det speciella arbete,
för hvilket den är afsedd. Mensendieckinstitut ha
upprättats inom hela den civiliserade världen. Doktor
M. har utgett bl. a. Körperkultur der frau (7:e
uppl. 1920) och Funktionelles frauenturnen (1923). Se
f. ö. Giese-Hagemann, "Weibliche körperbildung und
bewegungskunst", samt Halldis Stabell, "Hälsa och
skönhet genom kroppskultur" (1922) och "Handbok för
mina elever" (1924).
M. R.—N.
Mensjeviker (ry. mensjevikij;
eg. "minoritetsmän"). Se Bolsjeviker. Suppl.
*Mensjutkin, N. A. Biogr. (af hans son B. Mensjutkin)
i "Berichte der deutschen chemischen gesellschaft", bd 40.
Mentalitet (af lat. mens, själ), själstillstånd,
sinnesförfattning.
*Menter, Sophie, dog 23 febr. 1918 i Stockdorf
vid München.
Meny (fr. menu), matsedel.
*Menzel, Adolf F. E. von. En staty af M., utförd
af Peter Breuer, är uppställd i kolonnaden framför
Altes museum i Berlin. Monogr. af G. Kirstein 1919.
G—g N.
*Meraker heter nu Meråker.
*Meran (it. Merano) tillhör nu Italien. 1924
sammanslöto sig kurorterna M., Obermais,
Untermais och Gratsch till Gross-Meran, som nu
räknar omkr. 24,000 inv. Under säsongen 1913—14
besöktes M. af 40,000 kurgäster och omkr. 25,000
turister. Under Världskriget var främlingsbesöket
ringa, men säsongen 1923—24 var lysande: dagliga
medeltalet af besökande var 8,600 och hela antalet
kurgäster 44,000. I allmänhet har M. upphört att vara
vinterkurort för bröstsjuka, som nu i allmänhet söka
bot på andra håll. Dock finns ett lungsotssanatorium,
Hungaria. Andra berömda sanatorier, som ej
mottaga bröstsjuka, äro Martinsbrunn i Gratsch
och Stefanie i Obermais. Terrängkur bedrifves i
de omgifvande bergen. Intresset för drufkur har
aftagit. Hufvudsäsong: febr.—maj.
G. B—st.
Meraui, stad. Se Dongola. Suppl.
*Mercié, M. J. A., dog i dec. 1916 i Paris.
*Mercier, A., dog 3 mars 1921 i Paris.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
