Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilla Eken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1921). L. uppträdde offentligt sista
gången våren 1921, då han höll talet vid det
stora svenska protestmötet i Helsingfors
mot de af riksdagen antagna språklagarna.
T. C.
Lille [lill], grefve af. Se Ludvig, franska konungar 18.
*Lille-Elvedalen. Häradets och socknens namn är nu
Alvdal (se d. o. Suppl.). Foldalen bildar nu eget
härad och egen socken i Alvdals pastorat.
Lille Eyolf, drama af Ibsen (se denne, sp. 319—320),
uppf. i Stockholm 1895.
Lille hertigen (Le petit duc), operett med musik af
Lecocq (se denne) till librett af Meilhac och Halévy,
uppf. i Stockholm f. g. 1878.
Lille Lerfoss. Se Nidelven.
Lillgrund, Lillgrundsrännan. Se Öresund, sp. 142.
*Lillhärad omfattar 5,048 har. 493 inv. (1924).
*Lillhärdal tillhör nu h. o. h. Jämtlands län, Svegs
tingslag, sedan invånarna i Ulfsjö by fr. o. m. 1 maj
1917 i kyrkobokföringshänseende öfverflyttats från
L. till Mora socken, Kopparbergs län, till hvilken
byn redan förut hörde i kommunalt hänseende. L. är
nu ett pastorat i Härjedalens kontrakt, Härnösands
stift. 245,280 har. 1,799 inv. (1924).
E. A—t.
*Lilliecrona. — 2. K. V. L. Hans å sp. 523 omnämnda
dagbok har utgetts af G. A. Aldén under titeln Bakom
riksdagens kulisser. C. W. Liljecronas dagbok under
riksdagen 1840—41 (1917).
*Lilliehöök. 1. Måns Bryntesson L. afrättades 5
(ej 3) juli 1529 enligt Stockholms stads tänkebok.
— 6. Johan Fredrik L. dog 20 aug. 1918.
— 7. Hugo Hjalmar L. dog 12 okt. 1912 å Broxvik, Östergötland.
— 8. Karl Johan Fredrik Malkolm L., till
Gälared och Kolbäck, ingenjör, högskollärare, f. 14
april 1860 på Lindhult, Stafsinge socken, Hallands
län, utexaminerades 1886 från Tekniska högskolan,
var 1886—93 anställd vid skeppsvarf och verkstäder
i England och Amerika, blef 1893 extralärare, 1898
lektor och 1911 professor i skeppsbyggnadskonst
(-lära) vid Tekniska högskolan samt 1916 föreståndare
för dess fackafdelning för skeppsbyggnad. L. har
dessutom bestridt lärarbefattningar vid Tekniska
skolan i Stockholm (1897—1912) och Sjökrigshögskolan
(1896—1910) samt är sedan 1895 besiktningsman för
fartyg i Stockholm. L. var sekreterare i tekniska
utskottet för Allmänna konst- och industriutställningen
i Stockholm 1897 äfvensom sakkunnig för omorganisation
af Chalmers tekniska institut 1920. Han har i
"Teknisk tidskrift" publicerat åtskilliga artiklar
berörande skeppsbyggeriet, hvaribland 1907 ett af
honom uppfunnet nytt spantsystem för större malm-
och lastångare, det s. k. Isherwoodsystemet (se
d. o. Suppl.), som funnit användning särskildt å
tankfartyg.
8. C. K. S.
*Lilljebjörn. — 2. Henrik L. Hans Minnen från förra
hälften af 1800-talet utgafs 1912 af hans son Erik
Gustaf Jonas L. (f. 4 juli 1848, filos. kandidat i
Uppsala 1882, adjunkt vid Högre lärarinneseminariet
i Stockholm 1894—1914).
*Liljekvist, J. F. Bland hans arbeten från de senast
gångna åren märkas Sveriges beskickningshus i Berlin
(1912—13) och i Petrograd (1913) samt stadsplan för
Lilla Edet (1914—16). L. blef 1915 förordnad till
föredragande för stadsplaneärenden i
dåv. Öfverintendentsämbetet och 1917 utnämnd
till byggnadsråd och chef för Byggnadsstyrelsens
stadsplanebyrå samt 1924 till generaldirektörens
ställföreträdare. Han har sedan några år
tillbaka frångått sin arkitektverksamhet
och helt egnat sig åt stadsplaneväsendet, har
särskildt arbetat för länsarkitektinstitutionens
utveckling och för reglering af författningar för
byggnadsverksamheten. I samband därmed har han utöfvat
upplysande författarverksamhet i tidskrifter m. m.
G—g N.
*Lillkyrka. 1. L. skall jämte Boglösa framdeles
förenas med Vallby jämte Arnö till ett pastorat i
Uppsala stift, Trögds kontrakt. 298 inv. (1924).
— 2. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. 1,298
inv. (1924). — 3. L. jämte Östra Skrukeby är sedan
1 maj 1924 annex till Törnevalla, Linköpings stift,
Domprosteriet. 158 inv. (1924).
Lill-Luolaismalm. Se Parola.
*Lillryssarna. Större delen af det af lillryssar
(ukrainer) bebodda området i det forna ryska riket
tillhör nu (1924) den till Sovjet-Ryssland hörande
republiken Ukraina (se d. o., äfven i Suppl.);
några områden ha införlifvats med Litauen, andra med
Polen. Denna sistnämnda makt råder numera öfver de
lillryska områdena inom den forna österrikisk-ungerska
monarkien. Äfven Tjecho-Slovakien innehar några
lillryska områden.
Lillån, namn på flera svenska åar och floder,
hvaraf märkas två bifloder till Ätran
(se d. o.) i Kinds härad, Älfsborgs län.
O. Sjn.
*Lim. 1. Draglim, Snickarlim är
brunt, mindre rent lim, som används till limning
af trä. Renare sorter ha ljusare färg (om det
renaste limmet, gelatin, se Lim, sp. 539). I
handeln förekommer äfven hvitt, ogenomskinligt lim,
som framställes genom tillsättning af krita eller
blyhvitt. — Sp. 539 r. 17—21 uppifrån. Att lim
som näringsämne icke kan h. o. h. ersätta ägghvita,
beror därpå, att limmet icke innehåller ägghvitans
samtliga aminosyror, såsom tyrosin och tryptofan
(se Proteinämnen, sp. 412), eller icke tillräckliga
mängder af vissa sådana.
G. L—m. K. A. V—g.
Lim, från nordalbanska alperna kommande, 192 km. långt
tillflöde till Saves biflod Drina. Under Världskriget
hade montenegrinerna 1915 framryckt öfver L., men
österrikarna kastade dem 14—16 nov. tillbaka öfver
floden och öfvergingo densamma 23 nov. vid Priboj.
L. W:son M.
Limacina, zool., ett snäcksläkte tillhörande ordningen
Vingsnäckor. Se Blötdjur, sp. 827, och
Plankton, sp. 1015.
Limagne [lima’nj], förr landskap i Auvergne, Frankrike,
en af Allier vattnad stor, bördig slätt, som alstrar
säd, vin och frukt, utgör en del af dep. Puy-de-Dôme.
Limanowa, stad i sydvästra Polen (vojevodskapet
Kraków) vid Lososina, 52 km. s. ö. om Krakau. 2,151
inv. (1921). I linjen L.—Lapanów (n. v. om
L.) besegrade 5—12 dec. 1914 4:e österrikiska armén
under ärkehertig Josef Ferdinand den motstående 3:e
ryska armén under Radko Dimitriev och tvang den senare
till återtåg öfver Dunajec. Jfr Världskriget, sp. 179.
H. J—dt.
Liman von Sanders [-fånn-], Otto, tysk militär,
f. 18 febr. 1855 i Stolp, blef 1874 officer vid kavalleriet,
sedermera generalstabsofficer, 1904 öfverste och
regementschef och 1908, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
