Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilla Edets kraftstation - Lilla Eken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna tas i bruk förrän 1926. Dess effekt,
i första utbyggnadsstadiet 30,000 hkr, är
afsedd att användas dels för elektrisk
järnvägsdrift af statsbanan Stockholm—Göteborg,
dels för Trollhätte kraftverks (se d. o.) allmänna
distribution i samköming (medelst den s. k. västra
stamlinjen) med Älfkarleby och Motala m. fl.
vattenkraftverk samt Västerås ångkraftverk. —
Jfr f. ö. Vattenkraftverk, sp. 859—860.
A. Wd.
Lilla Eken, ö. Se Eken. Suppl.
Lilla Elobey, ö. Se Elobey. Suppl.
Lilla ententen (jfr Entente. Suppl.) kallas ett
politisk-militärt förbund mellan Tjecho-Slovakien,
Jugo-Slavien och Rumänien, hvilket inleddes
genom ett alliansfördrag af 14 aug. 1920 mellan
Tjecho-Slovakien och Jugo-Slavien om gemensamt
uppträdande mot oprovocerade anfall från Ungerns
sida. En liknande öfverenskommelse ingicks 23
april 1921 mellan Tjecho-Slovakien och Rumänien,
och senare följde ett motsvarande aftal äfven
mellan Rumänien och Jugo-Slavien. Detta system af
öfverenskommelser åsyftade främst att omöjliggöra
en habsburgsk restauration i Ungern med åtföljande
fara för försök att rubba gränsbestämmelserna
i Trianonfreden. Lilla ententens, af Beneš ledda
uppträdande med ultimatumkraf och truppkoncentreringar
i okt. 1921 mot Ungern vid konung Karls andra
restaurationsförsök (se Karl. Suppl., sp. 937—938)
var dess första större aktion och ledde till åsyftadt
resultat. På Genuakonferensen 1922 uppträdde Lilla
ententens makter i intim samverkan, och vid ett
möte i Marienbad aug. s. å. förnyades aftalen och
vidgades deras syften till att omfatta gemensamt
uppträdande för att vidmakthålla status quo i
Mellan- och Öst-Europa jämte ömsesidig förpliktelse
till understöd i händelse af krig. Aftalen ha
kompletterats genom militärkonventioner och med
hvarjehanda öfverenskommelser med Frankrike. Polen,
som genom ett försvarsförbund är förenadt med
Rumänien, står Lilla ententen nära, utan att dock
formligen ha inträdt däri. I Marienbadmötet 1922
deltog äfven ett polskt ombud, och öfverenskommelser
torde där ha träffats mellan Polen och Lilla
ententens makter om ömsesidigt understöd under
vissa eventualiteter. På Nationernas förbunds
delegeradeförsamlings möten i Geneève ha Lilla
ententens makter ofta uppträdt i samverkan.
V. S—g.
Lilla Flaten, sjö. Se Flaten. Suppl.
Lilla folkteatern. Se Stockholms teatrar. Suppl.
*Lilla Harrie. 854 har. 413 inv. (1924). Se Örtofta 1.
Lilla Hasselö. Se Hasselö 3. Suppl.
Lilla helgonet (Mam’zelle Nitouche), operett med
musik af Hervé (se denne) till librett af Meilhac
och Millaud, uppf. i Stockholm f. g. 1883.
Lilla Husarö. Se Husarö 2. Suppl.
*Lilla Isie omfattar nu 867 har. 702
inv. (1924). L. skall framdeles förenas med
Hemmingsdynge, Södra Åby och Östra Torp till ett
pastorat i Vemmenhögs kontrakt, Lunds stift.
Lilla Jormsjön. Se Jormsjön. Suppl.
Lilla Kornö. Se Kornö. Suppl.
Lilla Laisan. Se Laisan. Suppl.
*Lilla Malma omfattar 8,114 har med 2,017 inv.,
hvaraf Malmköping 149 har med 786 inv. (1924).
*Lilla Mellösa (och Flen). Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. 2,590 inv. (1924).
Lilla nejonögat, zool. Se Nejonögon.
*Lilla Slågarp omfattar nu 1,705 har. 791
inv. (1924). L. är nu annex till Västra Alstad,
Skytts kontrakt, Lunds stift.
Lilla stormsvalan, zool. Se Stormsvalesläktet.
Lilla trappen, zool. Se Trappsläktet.
Lilla Varholmen, ö i Kattegatt. Se Varholmarna. Suppl.
Lilla Ålö, ö. Se Ålö 2.
Lilla Öfverön. Se Öfverön.
*Lille hade 200,952 inv. 1921. Under Världskriget
spelade L., hvars befästningar voro omoderna,
ingen nämnvärd roll som fästning. Forten lämnades
t. o. m. från början obesatta. Besättningen utgjordes
endast af en territorialbrigad, jämte afrikanskt
rytteri, under befäl af öfverstelöjtnant de Pardieu,
som tillika var L:s kommendant. När tyskarna (19:e
armékåren, tillhörande 6:e armén) 11 okt. 1914
anryckte mot staden, afslog han uppmaningen att
öfverlämna denna och upptog striden. Efter en kraftig
beskjutning med tungt artilleri, som anställde
betydlig skada i själfva staden, stormade tyskarna
dennas södra och sydöstra utkanter, närliggande delar
af den besatta enceinten och inträngde genom porte
de Douai i staden den 12, hvarpå kommendanten, dock
först efter delvis förbittrade gatustrider, förmåddes
kapitulera. Därvid föllo 4,500 man fångar i tyskarnas
händer. Engelsmännens försök 15—28 okt. s. å. att
återtaga det icke minst ur strategisk synpunkt viktiga
L. ("slaget vid L.") misslyckades. Staden besköts
sedan af engelsmännen 15 jan. och 11 febr. 1916
samt bombarderades (särskildt den af tyskarna där
anordnade flygplatsen) af dessas flygare 24 febr. och
30 juni s. å. En af engelsmännen i mars 1915 igångsatt
anfallsoperation mot L. misslyckades. 18 okt. 1918
besattes (det utrymda) L. af 5:e engelska armén. —
Jfr Världskriget, sp. 169—171, 183,
184 och 242.
L. W:son M. H. J—dt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
