Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifsmedelsstyrelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lifsmedelsstyrelse. Se
Folkhushållningskommissionen. Suppl., sp. 928
och 929.
*Lifstids straffarbete har, sedan genom lag af 3 juni
1921 dödsstraffet (se d. o. Suppl.) afskaffats, äfven
i Sverige numera öfvertagit dödsstraffets funktioner.
N. S—g.
*Lifsträdet. — 3. Sp. 458, rad 15 nedifrån står
Ziziphus bör vara Zizyphus.
Lifu, ö. Se Loyalty-öarna.
Lifvet en dröm (La vida es sueño), storartadt drama
af Calderón (se denne, sp. 985), uppf. i Stockholm
f. g. 1858.
Lifvet på landet, roman af F. Reuter (se denne,
sp. 25); dansk dramatisering däraf, som från 1888
gjort lycka äfven på svensk scen.
*Liga. Ligan är äfven en vanlig benämning på en 1919
åvägabragt sammanslutning af Röda kors-föreningar,
kallad Ligue des sociétés de la Croix rouge (se
Sjukvård. Suppl.). Det eng. league brukas ofta
i föreningsnamn, t. ex. Anticorn-law league,
League to enforce peace, League of nations (se
Nationernas förbund. Suppl.), likaså det franska
ligue, t. ex. Ligue des droits de l’homme.
Ligamenta intervertebralia, anat. Se Mellankotskifvor. Suppl.
Ligamentum circulare, anat. Se Tänderna, sp. 741.
Liggande murverk, bygnk. Se Mur.
Ligget [li’git], Hunter, nordamerikansk militär, f. 21
mars 1857 i Reading (Pennsylvania), blef 1879 officer
vid artilleriet, deltog som major och stabsofficer
i spansk-amerikanska kriget 1898, blef 1912 öfverste
vid infanteriet, 1913 chef för krigsskolan och 1914
brigadchef. 1916—17 var han chef för militärområdet
(departement) Filippinerna. Under Världskriget
förde han sept. 1917—jan. 1918 41:a fördelningen,
jan.—okt. 1918 1:a armékåren (i Verdun-Toulområdet)
och, som generallöjtnant, okt.—nov. s. å. 1:a
armén (å fronten Maas-Grand-Pré). Maj—juli
1919 var han chef för ockupations- (3:e)
armén vid Rhen. Senare s. å. blef han chef för
västra militärområdet i hemlandet. Han afgick
ur aktiv tjänst 1921, med generalmajors rang.
H. J—dt.
*Liggetid. - 2. Postv. Liggetid vid adresspostanstalt
för obeställbar postförsändelse, som icke af kända
orsaker — t. ex. adressatens död — omedelbart
återsändes, och för försändelse, som är afsedd
att afhämtas (poste-restante), är nu i allmänhet
14 dagar. Äfven inrikes paket återsändes efter
denna tid och hembjudes afsändaren mot erläggande
af afgift för återbefordringen. Förfrågan till
afsändaren sker icke, men denne kan genom anteckning
å adresskortet i förväg lämna föreskrift om, huru
paketet skall behandlas i händelse af obeställbarhet.
E. G—e.
*Ligne. 1. K. J., furste af L. Jfr äfven
O. P. Gilbert, "Vie du feld-maréchal, prince
de L." (1922). — 2. Eugène, furste af L. Hans
sonson, Louis, 10:e furste af L., dog 27 aug. 1918
på familjeslottet Beloeil invid Mons. Ättens
nuv. hufvudman är Louis’ broder, Ernest, 11:e furste
af L., f. 1857 i Paris.
*Lignin. Under det att cellulosan har en kolhalt
af 44,5 proc., utgör vedens halt af kol omkr. 50
proc. Det finns sålunda i veden ämnen med
väsentligt högre kolhalt än cellulosa. Dessa ämnen
utgöras i det väsentliga af lignin. I runda tal
består veden af 70 proc. kolhydrater, hvaraf
cellulosa förekommer i öfvervägande mängd, samt
30 proc. lignin. Om än ej ligninet i olika växter
har samma kemiska sammansättning, karakteriseras
dock allt lignin af vissa gemensamma reaktioner,
de s. k. ligninreaktionerna. De viktigaste af dessa
äro den röda färg, som framkommer vid behandlingen af
förvedade växtdelar med floroglucin och en mineralsyra
(Wiesners reagens), och den gula färg, som aromatiska
aminer i sur lösning ge. Man har anledning anta, att
det är samma komplex i allt lignin, som är underlaget
för dessa reaktioner, och att denna komplex är en
akroleingrupp, så att ligninets sammansättning kan
uttryckas med formeln R CH: CH . CHO, hvari R betecknar
öfriga atomer. Ligninet har sålunda en omättad grupp
CH : CH och en aldehydgrupp CHO. Den omättade gruppen
framkallar en egenskap hos allt lignin, att det löses
af svafvelsyrlighet vid högre temperatur, hvilken
syra adderar sig till denna grupp under bildningen
af en lignosulfonsyra,
R CH2 CHO SO2 OH, hvilken liksom alla
sulfonsyror är lättlöslig i vatten. Denna reaktion är
af ofantlig teknisk betydelse, ty på densamma
grundas tillverkningen af sulfitcellulosa, som är
hufvudmaterialet för nutidens papper. De trädslag,
som bäst lämpa sig härför, äro arterna af släktena
Picea och Abies, hvars förnämsta representant
här i Europa är granen. Af nämnda anledning har
granligninet blifvit närmare undersökt. Typen för
detta lignin kan antas vara koniferylaldehyd
C6 H3 CH : CH . CHO
OH
OCH3
af hvilken ligninets hufvudmängd utgör en kondenserad
form. Gruppen hydroxyl, OH, är till största delen
ersatt af gruppen acetoxyl, O CO CH3. Anmärkas må,
att vid vedens torra destillation förtvålas acetoxyl
fullständigt af den heta vattenångan till ättiksyra
och metoxyl ofullständigt till metylalkohol. På så
sätt framställes i nutiden nästan all ättiksyra för
tekniskt bruk, äfvensom all metylalkohol. Granens
ved består emellertid ej uteslutande af nämnda
lignin (α-lignin). I en mindre del af ligninet
är gruppen CHO ersatt af karbonsyrekomplexen —
CO OH (β-lignin). Detta lignin kan sägas utgöra
en öfvergångsform till katekugarfämnena. Ligninet
kan kvantitativt frånskiljas därigenom, att man
behandlar den finfördelade veden i köld med en
65-procentig svafvelsyra eller högst koncentrerad
saltsyra, hvarigenom alla kolhydrat lösas och
ligninet frånskiljes som ett mörkbrunt, i vatten
olösligt pulver. Härvid förhartsas ligninet. Ligninet
förekommer ej i fri form i veden, utan är kemiskt
bundet antagligen vid den form af kolhydrat
i veden, som blifvit kallad hemicellulosa.
P. K.
*Ligning. I Norge ha 1911 års skattelagar
under senare år undergått åtskilliga
förändringar. De äro jämte tilläggslagar
utgifna med anmärkningar och hänvisningar af
expeditionschefen J. E. Thomle (4:euppl. 1921).
M. H.
Lignum murinum, bot. Se Albizzia. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
