Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Lifräddningsstationer - Lifräddningssällskapet - * Lifräddningsväsende - Lifsbejakande - Lifsmedelskommissionen - Lifsmedelsnämnd - Lifsmedelsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt stå under Lotsstyrelsens förvaltning: Skärsände
(Ekeviken), Faludden, Visby, Gräsgård, Utlängan,
Hanö, Brantevik, Sandhammaren (Mälarehusen), Ystad,
Skanör, Hälsingborg, Höganäs, Arildsläge, Ängelholm,
Torekov, Halmstad och Glommen. De 16 stationerna
Käringön, Vinga, Båtfjorden, Galtabäck, Stafsinge,
Särdal, Kivik, Grönhögen, Björnnabben, Hoburg, Gotska
sandön, Kråkelund, Simpnäs, Singö, Fågelsundet och
Skutskär tillhöra Svenska sällskapet för räddning af
skeppsbrutne (Göteborg). Se vidstående plansch.
H. Mr.
Lifräddningssällskapet. Se Svenska
lifräddningssällskapet. Suppl.
*Lifräddningsväsende. Det senaste årtiondet
har medfört en betydande utveckling på
lifräddningsväsendets område. Materielen
har sjötekniskt fullkomnats och samtidigt
anpassats till motorteknikens utomordentliga
framsteg. Lifbåtar framdrifvas f. n. i allt större
omfattning med explosionsmotor i förening med
segel. Roddlifbåtar begagnas vid sådana kuststräckor,
där djupförhållandena icke medge användning af
propeller. Större, moderna lifbåtar ligga antingen
stationerade i en skyddad hamn eller sjösättas
vid behof från en särskildt byggd slip. Rodd-
och lättare motorlifbåtar äro placerade på en för
ändamålet konstruerad vagn, som kan köras längs kusten
till den plats, där deras hjälp påkallas. Fig. 1 (se
pl.) återger normalritningen till den motorlifbåt af
engelsk s. k. Watsontyp, som kommit till användning
inom Sv. sällsk. för räddning af skeppsbrutne vid
vissa af dess räddningsstationer. Båtens dimensioner
äro: längd 13,1 m., bredd 3,8 m. och malladt djup 1,8
m. Den är alltigenom af ek, kravellbyggd och försedd
med en 2,8 tons järnköl. Alla utrymmen, som icke
äro disponerade för maskin och en mindre ruff för
besättningen, äro upptagna af luftrum, hvarigenom
båten är osänkbar. Maskinen, en 30 hkr 2-cylindrig
motor, ger en fart af 7 à 8 knop. Propellern är
skyddad af ett hvalf, som jämväl förhindrar, att
människor i vattnet komma till skada vid propellerns
rörelse. För- och akterut äro sittbrunnar anordnade,
som själflänsas genom bottenventiler. Masterna
(numera 2, af hvilka den ena är en mindre gäckmast
för aktersegel) äro fällbara. Sällskapet förfogar
därjämte öfver 2 patrullerande motorlifbåtar —
världens största i sitt slag — "Wilh. R. Lundgren"
(Vinga; fig. 2) och "Justus A. Waller" (Käringön)
med en längd af 18 m. och en maskinstyrka om 80
hkr. Af raketapparater ha under de senaste åren nya
typer konstruerats. Fig. 3 visar en modern, mindre
skjutapparat för räddningslinor, monterad på fast
underlag. Apparaten kan äfven användas med axelstöd
som ett gevär.
Storbritannien är alltjämt föregångslandet på
området. The royal national life-boat institution eger
1924 inalles 243 lifbåtar — af hvilka 185 framdrifvas
med åror och segel, 1 med ångmaskin och 57 med motor —
samt omkr. 300 raketstationer. Vid sidan däraf verka
för ändamålet vissa lokala organisationer, hvarjämte
staten förfogar öfver ett antal raketstationer. Den
engelska lifbåtsinstitutionen, som 4 mars 1924
högtidlighöll sitt 100-årsjubileum, har genom sin
verksamhet hittills räddat omkr. 60,000 människolif. I
anslutning till jubileet hölls i juli 1924 en
internationell lifräddningskonferens i London med representanter för
skilda länders lifräddningsväsende. I samband därmed
anordnades en lifbåtsparad vid Victoria embankment,
vid hvilken den svenska systerorganisationens
ofvannämnda motorlifbåt "Justus A. Waller" väckte
en för Sverige smickrande uppmärksamhet. På förslag
af Japans ombud beslöt konferensen att bilda ett
internationellt lifräddningsförbund, organiseradt
efter mönster af Röda korset. Framställning
skulle därjämte genom Nationernas förbund
göras hos de länder, som ännu icke vidtagit
anstalter för skeppsbrutnas räddning, att gå i
författning om åtgärder för detta syfte. — Danska
lifräddningsväsendet, som är statligt organiseradt,
har genom sin verksamhet 1852—1923 räddat 10,329
människolif. Omkostnaderna utgöra per år 709,000 kr. —
Norsk selskab til skibsbrudnes redning har 1893—1923
räddat 2,538 människor samt assisterat 517 fartyg
och 26,501 fiskebåtar. Dess inkomster och utgifter
balanserade 1923 på kr. 364,763, dess tillgångar och
skulder på kr. 1,354,801.
I Sverige underhållas f. n. (1924) på lotsverkets
stat 17 lifräddningsstationer (se d. o., äfven
i Suppl.) med en fast personal om 169 personer
(17 uppsyningsmän, 12 båtstyrare, 120 roddare och
20 biträden). Inalles ha genom nämnda stationers
verksamhet t. o. m. 1923 räddats 2,194 människolif
(916 medelst lifbåt, 162 medelst raketapparat och
1,116 genom annan åtgärd). Antalet räddningsföretag
utgör under motsvarande tid 428. Det frivilliga
lifräddningsväsendets syften företrädas af
Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne
(förk. S. S. R. S.). Det förfogar f. n. (1924)
öfver 16 lifräddningsstationer (se d. o., äfven i
Suppl.), på ett par undantag när utrustade med såväl
lifbåt som raketapparat. Betjäningen är frivillig och
oaflönad, men hvarje man är af sällskapet försäkrad
för ett belopp af 5,000 kr. vid hel invaliditet och
till kr. 2,500 vid dödsfall. Sällskapet har 1907—24
genom sina stationer räddat omkr. 800 personer och
flottagit 20 strandade fartyg, bogserat 36 fartyg
ur nödläge, desarmerat 8 minor samt vägledt ett
stort antal sjöfarande. Dess inkomster utgöras af
medlemsafgifter samt frivilliga bidrag (efter viss
taxa) från fartyg, som lossa eller lasta i svenska
hamnar, donationer samt bidrag från de s. k. lifbojarna.
Dessa senare äro lokala kvinnoorganisationer
inom skilda landsändar, hvilka genom att anordna
basarer med försäljning af arbeten, förfärdigade
af medlemmarna själfva, fester o. d. insamla
penningmedel för S. S. R. S:s verksamhet. De ha
hittills ställt öfver 100,000 kr. till sällskapets
förfogande. S. S. R. S:s inkomst- och utgiftsstat
balanserade 1923 på kr. 100,165, dess tillgångar och
skulder på kr. 703,599.
H. Mr.
Lifsbejakande, filos., kallas å ena sidan
uppfattningen af lifvet såsom öfvervägande ett godt
(optimism), å andra sidan ett handlande, som bevarar
och främjar lifvet och ej hämmar dess yttringar.
S—e.
Livsmedelskommissionen. Se Statens
lifsmedelskommission.
Lifsmedelsnämnd. Se Folkhushållningskommissionen. Suppl.
Lifsmedelsråd. Se Statens lifsmedelskommission.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
