Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifsmedelsstyrelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lignum nephriticum [-frī-] kallades veden af
ett tropiskt trädslag, hvilken särskildt på 1500-
och 1600-talen var mycket omtalad och berömd ej
blott för de medicinska egenskaper, som tillades
den, utan kanske ännu mer för det egendomliga
färgfenomen, som framkallades därigenom, att den
lades i källvatten. Den förste, som omtalar de
märkliga egenskaperna hos denna ved, var spanske
läkaren Monardes (1565), som i Mexico lärt känna
dem. Enligt hans beskrifning lade infödingarna flisor
af veden i rent källvatten, som de därpå drucko enbart
eller blandadt i vin och som visade sig särskildt
välgörande i urinära och njuråkommor. Från veden
erhöll vattnet en i början blekblå, efter hand
djupblå färgton. Senare omtala olika medicinska
författare från 1600-talet denna ved, hvaraf det
uppgafs, att drickskoppar tillverkades. Om rent
källvatten hälldes i en sådan kopp, erhöll det
en skiftning i blått eller annan färg alltefter
ljuset. Det trädslag, hvarifrån denna ved hämtats,
förblef af flera orsaker länge ett mysterium,
och de beskrifningar, som 1600-talets författare
lämnat, ansågos vara af mer eller mindre legendarisk
natur. Linné hänförde det i "Materia medica" till
Moringa pterygosperma (M. oleifera). Det var 1915, som
den amerikanske botanisten W. E. Safford ådagalade,
att de gamle författarnas leño nefritico kom dels
från Eysenhardtia polystachya (fam. Leguminosæ,
underfam. Papilionatæ), dels från Pterocarpus
indicus. Det förra är ett i Mexico inhemskt
buskartadt träd, som där af befolkningen kallas
palo dulce ("sötved"). Kärnveden hos detta träd
besitter egenskapen att förläna vatten, hvari den
lägges, en starkt fluorescerande blå eller gröngul
färg. Af släktet finnas flera arter inhemska i
Mexico och närgränsande områden i norr och söder. Det
sistnämnda trädslagets ved besitter liknande egenskap
af fluorescens. Det är troligt, att i de äldre
beskrifningarna ved från dessa två trädslag ofta
förblandats och att t. ex. de drickskoppar, som kommit
till Europa från Mexico, icke varit af mexikanskt
ursprung, enär Eysenhardtia polystachya icke uppnår
en tjocklek, som tillåter en dylik bearbetning, utan
förts till Mexico från Filippinerna, mellan hvilka
två dåvarande spanska besittningar förbindelsen var
liflig och direkt. Af andra arter af Pterocarpus fås
sandelträ, kino och drakblod (se dessa ord).
*Ligthart, Jan, dog 16 febr. 1916.
*Ligula. Orden 2. Zool. Se Spindeldjur. utgå.
*Li-hung-tschang. Hans konstarkeologiska
m. fl. samlingar inköptes 1920 af ett svenskt
konsortium (direktör Melker Lyckholm, envoyén
H. Lagercrantz m. fl.) för 1,1 mill. kr. Till
Statens historiska museum öfverlämnades af detta i
okt. s. å. en samling kinesiska sten- och bronsföremål
som gåfva och till Nationalmuseum konstföremål.
*Liisberg, H. K. Bering, har utgett bl. a. Kvinder i
dansk historie (1916; bl. a. om grefvinnan Danner),
Domina Helena (1916; om trakten vid Tisvilde)
och Rosenborg og lysthusene i Kongens have (1914)
samt redigerat verket "Danmarks söfart og söhandel
fra de ældste tider til vore dage" (2 bd, 1919).
P. E—t.
Li-juan-hung (Li Yuan-hung), president i republiken
Kina, f. 19 okt. 1864 i provinsen Hupe, genomgick
marinskolan i Tien-tsin 1884—90 och
i deltog som sjöofficer i kriget med Japan
1894—95, var därefter militärinstruktör hos
vicekonungen Tschang-tschi-tung, studerade ett
par år befästningskonst i Japan, blef därpå 1903
brigad- och 1906 divisionsgeneral med förläggning i
Wu-tsjang. Vid revolutionens utbrott där okt. 1911
fick L. befälet öfver de upproriska trupperna och tog
ledande andel i underhandlingarna med de kejserlige
om stillestånd och kejsarens abdikation. L. valdes
febr. 1912 till provisorisk vicepresident,
blef chef för generalstaben och förvaltade flera
guvernörsämbeten, utsågs okt. 1913, sedan en del af
författningen antagits, till ord. vicepresident och
kallades 1914 till Peking af Juan-schi-kai, som ville
ha honom i sin närhet för att öfvervaka honom. Då
Juan-schi-kai juni 1916 aflidit, kallades L. ur sin
nödtvungna overksamhet till presidentposten. Han
sökte återinföra författningsenliga förhållanden
och samarbeta med parlamentet. Om hans oroliga
regeringstid se Kina, Suppl., sp. 1013. Vid
Tscheng-hsuns monarkiska kupp 1 juli 1917 nödgades
L. söka skydd hos en utländsk legation. Då republiken
efter några dagar återställts, vägrade L. att
återtaga presidentposten, och kort därefter bosatte
han sig i Tien-tsin som privatman, sysslande med
affärsverksamhet, välgörenhet och skolundervisningens
främjande. Det stora personliga anseende L. åtnjöt
gjorde, att man sommaren 1922 trugade honom att åter,
dock blott provisoriskt och för kort tid, åtaga sig
presidentsysslan. I konflikterna mellan parlamentet
och militärpartiet stod han på det förras sida, men
det senare organiserade då demonstrationer mot honom
och nödgade honom att fly till Tien-tsin, där han af
provinsens guvernör tvangs att nedlägga sitt ämbete
(11 juni 1923). Han undkom snart till Shang-hai,
där omkr. 200 parlamentsledamöter samlades kring
honom, men flertalet öfvergick snart till marskalk
Tsao-kun, som därpå 6 okt. s. å. valdes till L :s
efterträdare.
V. S—g.
*Lika-Krbava tillhör nu Jugo-Slavien.
Likautomobil (Likbil). Se Likvagn. Suppl.
*Likbränning kallas numera officiellt
eldbegängelse. De nu gällande villkoren för
eldbegängelse äro enligt k. kung. 14 sept. 1917:
1) anstaltens godkännande af K. M:t; 2) tillstånd
till eldbegängelsen af K. M:ts befallningshafvande
i den ort, där dödsfallet timat, eller, i fråga om
utrikes afliden person, i den ort, där anstalten är
belägen. Sådant tillstånd får dock icke vägras, där
nedannämnda villkor äro uppfyllda och ej misstanke
föreligger, att döden förorsakats af brottslig
gärning; 3) intyg, att den aflidne förordnat om
eldbegängelse eller därom uttalat bestämd önskan
eller, där han icke fyllt 15 år och ansökningen
ej göres af målsman, förklaring af denne, att
han önskar eldbegängelse; 4) intyg af läkare
enligt Medicinalstyrelsens kung. 11 dec. 1917; 5)
intyg om verkställd jordfästning till anstaltens
styrelse. Sedan eldbegängelsen skett, skall anstaltens
styrelse tillse, att askan nedsättes å invigdt
ställe i graf eller tillsluten urna, förvarad i
öfverbyggdt och instängdt rum. Lämna de till K. M:ts
befallningshafvande inkomna handlingarna rum för
tvifvel beträffande dödsorsaken eller har genom
samma handlingar eller eljest misstanke väckts, att
döden skulle vara förorsakad af brottslig gärning,
har K. M:ts befallningshafvande att förordna om
rättsmedicinsk obduktion å den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
