Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Folkskola - *Folkskola, Högre - Folkskolan som bottenskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Folkskola-Folkskolan som bottenskola
946
skoleväsendet må erinras, att begreppet "skola",
som i många fall var fullkomligt fiktivt, ej längre
används i de statistiska redogörelserna. I stället
räknas nu med "lärarafdelning", hvarmed afses de
barn, hvilkas undervisning tar en lärarkraft i
anspråk, om läraren har full tjänstgöring, och
"undervisningsafdelning", hvarmed menas de barn,
som på samma gång erhålla undervisning af en lärare;
en lärarafdelning kan alltså (i halftids-läsande
skola) bestå af två (undantagsvis af flera)
undervisningsaf delningar. Ur senast utgifna
officiella redogörelse för folkskoleväsendet,
afseende redovisningsåret 1920-21, må följande
meddelas: Antalet skoldistrikt utgjorde 2,437,
hvaraf 111 städer, antalet lärarafdelningar 25,288,
hvaraf 5,779 i städerna, och antalet undervisningsaf
delningar 30,003, hvaraf 5,818 i städerna. Hela
antalet lärjungar uppgick till 707,520, af hvilka
538,961 tillhörde landsbygden och 168,559 städerna. Af
dessa undervisades 533,848 i heltidsläsande och
115,002 i halftidsläsande folkskolor samt 58,670 i
mindre folkskolor (däraf 15,334 i heltidsläsande och
43,336 i halftidsläsande skolor). Med hänsyn till
skolstadiet tillhörde af nämnda 707,520 lärjungar
238,695 småskolestadiet, 461,474 folkskolestadiet och
4,587 folkskolans högre afdelning, hvarjämte 2,764
undervisades i hjälpklasser. Antalet lärarbefattningar
utgjorde 25,384, af hvilka 13,459 vid folkskolor,
9,315 vid småskolor och 2,610 vid mindre folkskolo
. Af samtliga befattningar voro 71 proc. afsedda för
kvinnliga lärare, vid folkskolorna voro de kvinnliga
tjänsterna 45 proc., vid småskolorna 99,5 proc. och
vid mindre folkskolorna 95 proc. Jämte nu nämnda
lärare funnos 1,749 särskilda lärare i öfningsämnen,
flertalet i manlig och kvinnlig slöjd.
Om fortsättningsskolan se d. o. Suppl.
K. E. S-g.
.Folkskola, Högre. Sedan 1918 års riksdag efter
förslag af K. M:t beslutit väsentlig höjning af
anslagen till högre folkskolor m. m., utfärdades
16 sept. 1918 stadga äfvensom kung. ang. aflö-ning
åt lärare samt stadsbidrag (ändringar i den förra
30 juni 1920 och 8 april 1921, i den senare 28
okt. 1921). Därjämte gäller boställsordning 19
nov. 1918 för lärare vid högre folkskolor och
kommunala mellanskolor (ändring 26 sept. 1921). Den
högre folkskolan har enligt stadgan väsentligen samma
allmänna mål som förut, men kan numera vara antingen
allmän eller yrkesbestämd. Till allmän högre folkskola
utgår statsbidrag med 2,400 kr. för årsklass eller
klassafdelning och dessutom 400 kr. för hvarje manlig
ord. lärare, 200 kr. för hvarje manlig e. o. eller
vikarierande lärare med full tjänstgöring, 2/s af
rektors särskilda arf-vode, ord. lärares ålderstillägg
samt efter omständigheterna större eller mindre del af
vikarierande lärares arfvode. För yrkesbestämd skola
utgör statsbidraget 2,650 kr. för klass eller klassaf
delning, 450 kr. för hvarje manlig ord. lärare,
högst 45 kr. för veckotimme och högst 6 veckotimmar
inom hvarje klassaf delning i 2: a, 3:e och 4: e
årsklasserna enligt pröfning i hvarje särskildt fall
af Skolöverstyrelsen; i öfrigt lika med statsbidrag
till allmän skola. Beträffande lärarkompetensen gälla
väsentligen samma villkor som förut, men de äro i
fråga om dem, som icke ega behörighet till
anställning vid allmänt läroverk, något skärpta,
så att för behörighetsförklaring af K. M:t fordras
fortsatta studier i (minst två) ämnen, tillhörande
högre folkskolans ämneskrets, och därjämte
kvalificerad tjänstgöring.
Högre folkskola kan af K. M:t erkännas som kommunal
mellanskola, sedan skolans undervisning och lärarnas
kompetens blifvit af Skolöfverstyrelsen pröfvade
och mellanskolans undervisningsplan blifvit i skolan
tillämpad i sådan utsträckning, att däraf kan bedömas,
huruvida skolan bör erkännas som kommunal mellanskola.
Antalet högre folkskolor är underkastadt ständiga
växlingar, då å ena sidan nya skolor undan för
undan inrättas, å andra sidan befintliga sådana
öfvergå till kommunala mellanskolor. F. n. (1923)
äro de 69 å 58 orter (17 skolor i Malmöhus län och
ingen i Skaraborgs och Yäster-bottens län). 23
skolor äro yrkesbestämda (14 i anslutning till
handelsyrket, 5 i anslutning till husligt arbete
och 4 i anslutning till teknisk utbildning), de
öfriga äro allmänna. Årsklassernas antal utgjorde
läsåret 1922-23 l i 3 skolor, 2 i 28 skolor, 3 i 24
skolor och 4 i 13 skolor. Läsåret 1920-21 var antalet
lärjungar i de högre folkskolorna 6,308, däraf 2,568
gossar och 3,740 flickor. Lärarnas antal utgjorde,
inbegripet timlärare och lärare i öfningsämnen, under
samma läsår 674, däraf 368 manliga och 306 kvinnliga.
K. E. S-g.
Folkskolan som bottenskola, den i Sverige häfdvunna
formuleringen af det skolorganisatoriska program, som
åsyftar ett sådant samband mellan de primära och de
sekundära läroanstalterna (folkskolorna och de högre
skolorna), att de förra i hela sin omfattning eller
i hvarje fall till sin väsentligaste del utgöra
grund för de senare. I de europeiska länderna,
där de nu s. k. högre skolorna utvecklats, långt
innan ännu tanken på en allmän undervisning för alla
samhällsklassers barn blifvit väckt, och där sedermera
anstalter för sistnämnda syfte växt fram vid sidan af
och tämligen oberoende af de förstnämnda skolorna,
har, i den mån primärskolorna vunnit styrka och
fasthet, problemet om de sekundära läroanstalternas
anknytning till de primära blifvit aktuellt och på
många håll framkallat mer eller mindre omfattande
och djupgående skolpolitiska fejder. På andra håll,
exempelvis i Förenta staterna, där skolväsendet
skapats först i senare tid och oberoende af från
äldre tider ärfda historiska förutsättningar, har
något dylikt problem ej uppstått eller i hvarje fall
icke med samma styrka gjort sig gällande, emedan den
högre skolan från början kommit att utgöra en direkt
fortsättning af eller öfverbyggnad på primärskolan.
Redan Comenius påyrkade en sådan organisation
af undervisningsväsendet, att det ena
stadiet i sin helhet bildar grundvalen för det
efterföljande. Liknande tankar framställdes af de
franske ency-klopedisterna, bl. a. Condorcet. Under
1800-talet blef programmet närmare utformadt af
olika tänkare på uppfostringsväsendets område och
har framför allt omfattats af folkskolans målsmän.
I Sverige torde ett klart bottenskoleprogram först
ha utvecklats af J. 0. Wallin i ett skoltal 1837,
ehuru liknande tankar tidigare uttalats af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
