Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Folksagor - Folksed - *Folkskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Folksed-Folkskola
944
titeln "Finlands svenska folkdiktning" 1917-20
utgifna arbetena: af G. Landtman, "Folktro och
trolldom, öfvernaturliga väsen", samt 0. Hackman,
en vetenskapligt systematiserad referatsamling af de
finsk-svenska folksagornas typer och varianter (2
bd, 1917, 1920), och A. Allardt, i anslutning till
den förra Sagor i urval eller "de bäst bibehållna
och mest typiska sagorna in ex-tenso" (2 dlr). Det
system, som följts i dem bägge, är det af Aarne i
"Verzeichnis der märchentypen" 1910 framlagda.
Folksed. Se Folkminne n. Suppl., sp. 936.
’Folkskola. För folkskoleväsendet i Sverige
har det senaste årtiondet utgjort ett skede af
stark och betydelsefull utveckling såväl i yttre,
organisatoriskt hänseende som i fråga om det inre
arbetets utformning. - I 1897 års folkskolestadga
ha tid efter annan viktiga förändringar vidtagits,
och med anledning häraf utfärdades 26 sept. 1921
förnyad stadga ang. folkundervisningen i riket. Genom
beslut af 1913 års riksdag blef, i sammanhang
med brännvinsförsäljningsmedlens indragning till
statsverket, statsbidraget till folkskollärares
aflöning höjdt, så att det numera motsvarar 9/io af
grundlönen, hela skillnaden mellan grundlönen för
manlig och för kvinnlig lärare, om läraren är man,
och samtliga ålderstillägg. Yid 1918 års riksdag
genomfördes en lönereglering, som lindrade det svåra
ekonomiska betryck, hvilket förut mångenstädes
härskade bland lärarna. Gällande bestämmelser om
aflöning och om statsbidrag därtill äro sammanförda i
k. kung. 16 sept. 1918 (ändringar genom k. kung. 28
okt. 1921). Samtidigt med löneregleringen ordnades
småskollärarinnornas rättsliga ställning, som
dittills varit osäker och sväfvande. Senare har en
omreglering af lärarpersonalens pensionsförhållanden
genomförts, hvarvid likställighet åstadkommits
mellan folkskolans och småskolans lärare, hvilka
numera samtliga pensioneras från Statens anstalt för
pensionering af folkskollärare m. fl. (reglemente
31 dec. 1919 med ändringar och tillägg genom
k. kung. 22 juni 1920, 10 febr. 1922, l aug. 1922
och 24 nov. 1922). I samband med löneregleringen
ordnades lärarpersonalens bostadsförhållanden genom
en särskild boställs-ordning (k. kung. 18 sept. 1918
med ändringar 26 sept. 1921 och 15 juni 1922). Jfr
Folkskollärarnas pensionsinrättning. Suppl.
För folkskoleväsendets utveckling i särskildt
de större städerna har lagen 25 juni 1909
ang. folkskoleväsendet i vissa städer haft en viss
betydelse. Genom denna lag bereddes för städernas
del möjlighet till folkskoleväsendets öfverflyttande
från den kyrkliga till den borgerliga kommunen, en
möjlighet, hvaraf det stora flertalet städer begagnat
sig (jfr Folkskolestyrelse. Suppl.).
1900 års normalplan har ersatts genom
under-visningsplan för rikets folkskolor, utfärdad
genom k. kung. 31 okt. 1919 (kompletterande
bestämmelser genom k. kung. 29 juni 1921). Planen
grundar sig på ett af Skolöverstyrelsen på grundval
af Folkundervisningskommitténs förarbeten Utarbetadt
förslag, i hvilket mera afsevärda förändringar af
K. M:t vidtogos blott beträffande ämnena kristendom
och historia. Den söker visserligen så långt möjligt
bevara sambandet med det bestående, men har dock
skapat förutsättningar för
en djupgående omläggning och utveckling af folkskolans
arbete.
Liksom de tidigare gällande normalplanerna lämnar 1919
års undervisningsplan en öfversikt af de olika typer
eller "former", enligt hvilka folkskolorna under
olika förhållanden lämpligen kunna ordnas. Dessa
indelas i hufvudformer: A-formen, där läraren
samtidigt undervisar blott en årsklass, samt
l:a, 2:a och 3:e B-formen, där läraren samtidigt
undervisar två eller flera årsklasser, samtliga
heltidsläsande, och undåntagsformer: l:a, 2:
a och 3:e C-f ormen, half tidsläsande folkskolor,
samt l:a, 2:a och 3:e D-formen, mindre folkskolor af
olika anordning. Undantagsformerna må enligt planens
föreskrift förekomma endast i undantagsfall, där vissa
lokala förhållanden, såsom gles befolkning och långa
skolvägar eller skolområdets af skilda läge och ringa
barnantal, därtill föranleda.
De ledande grundtankarna i undervisningsplanen
äro: anpassning af såväl kunskapsstoff som
undervisningsmetoder efter barnets utvecklingsgång,
upp-öfning af lärjungarnas själf verksamhet,
tillgodoseende af det praktiska intresset samt
koncentration af undervisningsstoffet. De
mest framträdande förändringarna gälla
ämnena kristendom och den gamla normalplanens
åskådningsundervisning. För det förra ämnet har
timtalet väsentligt minskats och tyngdpunkten
i fråga om läroinnehållet lagts på de historiska
momenten med bibeln som den förnämsta kunskapskällan
och under stark begränsning af det dogmatiska
stoffet. Det senare ämnet har ersatts af ett nytt,
hembygdsundervisning med arbetsöfningar. På
samma gång detta ämne af ser att utveckla
iakttagelseförmågan och jämväl uppöfva handens
förmåga af målmedveten verksamhet, har det till
uppgift att åt de första skolårens undervisning ge
ett realt kunskapsinnehåll, som ligger nära barnens
förut förvärfvade erfarenheter och därför är för dem
lättillgängligt och väl behöfligt vid sidan af de
öfvervägande formella öfningar i läsning, skrifning
och räkning, hvilka måste utgöra hufvudbeståndsdelen
i dessa års undervisning. Äfven i fråga om
undervisningen i geografi och naturkunnighet innebär
undervisningsplanen en genomgripande omläggning,
\ det att behandlingen af växter och djur sättes
i samband med genomgången af olika geografiska
områden och alltså ej i första hand sker efter
systematiska grunder. Härigenom tillgodoses krafvet
på koncentration i undervisningen.
Slutligen är att märka, att genom
inrättandet af en central myndighet
(se Folkskolöfver-styrelsen. Suppl.) och
omorganisationen af folk-skolinspektionen
(se Folkskolinspektör. Suppl.) ledningen af och
tillsynen öfver folkskoleväsendet fått ökad styrka
och fasthet, äfvensom att genom omorganisationen
af folkskoleseminarierna och småskoleseminarierna
(se d. o. Suppl.) utbildningen af lärarkrafter för
folkskolans olika stadier utvecklats och förbättrats.
Till ledning vid uppförande af nya folkskolebyggnader
ha 1920 utgetts "Normalritningar till skolanläggningar
för folkskolan jämte anvisningar och beskrifningar",
hvilka på offentligt uppdrag utarbetats af sakkunniga,
representerande såväl det pedagogiska som det
byggnadstekniska intresset.
Beträffande de statistiska uppgifterna ang. folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
