Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskolan som bottenskola - Folkskoleseminarim (Folkskollärarseminarium) - Folkskolestyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Folkskoleseminarium-Folkskolestyrelse
948
Anders Fryxell och K. A. Agardh. För det skolsystem,
som föresväfvade folkskolereformatorn Torsten
Kudenschöld, var den för alla samhällsklasser
gemensamma barndomsskolan som grundval för
högre skolor en gifven förutsättning. En klarare
utformning fick programmet genom P. A. Silje-ström,
som i flera skrifter och genom motion i riksdagen
framförde krafvet på folkskolan såsom den gemensamma
grundvalen för allas bildning. Bottenskoletankens
förnämste förkämpe i vårt land i senare tid har
varit Fridtjuv Berg. Kedan i en 1883 utg. skrift,
"Folkskolan såsom bottenskola", sökte han ur
historiska, psykologisk-pedagogiska och sociala
synpunkter principiellt motivera programmet, och
därefter arbetade han oaflåtligt i tal och skrift
samt framför allt såsom led. af riksdagen för dess
förverkligande. Om .frågans närvarande läge se
art. Enhetsskola. Suppl.
Litt.: F. Berg, "Folkskolan såsom bottenskola" (ånyo
utg. i h. 55 af "Pedagogiska skrifter", K. Nordlund,
"Bottenskoleproblemet" (1920), N. Bång, "Uppfostran
och undervisning under nittonde århundradet"
(1921), K. A. Westling, "Enhetsskolan" (i "Skola
och samhälle", 1922), och B. Hammer, "Enhetsskolan"
(s. å.). K. E. S-g.
Folkskoleseminarium (förr Folkskollärar-seminarium,
se d. o.). Den för omorganisation af
folkskoleseminarierna 1906 tillsatta kommittén, senare
benämnd Folkundervisningskommittén (se d. o. Suppl.),
framlade 1911 förslag, som föranledde proposition
till 1913 års riksdag om ökade anslag m. m. till
seminarierna, hvilken bifölls af riksdagen. Ny
seminariestadga med undervisningsplan utfärdades
3 juli 1914; tillägg och ändringar 16 sept. 1918,
30 juni 1920, 29 juni 1921 och 8 dec. 1922. Härtill
komma k. föreskrifter 14 juli 1916 för ettåriga
seminariekurser (med ändringar 8 dec. 1922),
k. kung. 22 juli 1918 ang. löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen (med tillägg och ändringar i
k. kung. 19 juni och 16 juli 1919), k. kung. 14 juli
1916 ang. stipendier åt elever samt k. stadga 19 maj
1917 ang. profår vid folkskoleseminarium.
Genom d?- nya bestämmelserna ha inträdesfordringarna
till folkskoleseminarierna afsevärdt ökats,
så att de i vissa ämnen motsvara realskolans
kurser. Seminariernas bildningsmål har vidgats,
lärokurserna ha blifvit mera omfattande och i många
fall erhållit en mera praktisk läggning, på samma
gång som den praktiska lärarutbildningen blifvit
bättre tillgodosedd. De naturvetenskapliga ämnena
ha fått ökadt utrymme och uppdelats i fysik och
kemi samt biologi och hälsolära; såsom nya ämnen ha
tillkommit ekonomilära samt främmande språk (tyska
eller engelska). Bland öfningsämnena, som i det hela
fått en stärkt ställning, har gymnastiken utvidgats
att omfatta äfven lek och idrott, hus-hållsgöromål
(huslig ekonomi) har blifvit obligatoriskt vid
lärarinneseminarier och bildar tills, med kvinnlig
slöjd ett ämne, husligt arbete. I syfte att utveckla
elevernas själfverksamhet har "enskildt arbete"
med själfvalda studieuppgifter under lärarnas
ledning och kontroll införts som integrerande
del vid sidan af klassundervisningen. Antalet
lärarkrafter har ökats och öfningsskolan
erhållit flera afdelningar. Fr. o. m. 1919 äro
ämnes-lärarbefattningarna ombildade til) lektorat
ined i
hufvudsak samma kompetensvillkor som för
lektorsbefattningar vid gymnasierna. För att
tillgodose det starkt ökade behofvet af lärarkrafter
för folkskolan ha under senare år, vanligen i
sammanhang med uppförande af nya byggnader, flera
seminarier utvidgats med parallellafdelningar,
"dubbelseminarier". Dubbelseminarier finnas f. n. för
manliga elever i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg
och Karlstad samt för kvinnliga elever i Skara,
Falun, Landskrona (under utbildning) och Umeå,
hvarjämte seminariet i Luleå är dubbelklassigt och
tills vidare anordnadt som samseminarium. För ökning
af lärarproduktionen ha också inrättats ettåriga
seminariekurser för studenter, för manliga elever
i Strängnäs och Växjö samt iför kvinnliga elever
i Stockholm och Kalmar. - Under de senaste 15
åren ha medelst af riksdagen beviljade anslag nya
byggnader uppförts för seminarierna i Stockholm,
Uppsala, Falun, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad,
Härnösand, Umeå (under uppförande) och Luleå,
hvarjämte beslut fattats om nybyggnad i Linköping. -
I Stockholm och Göteborg finnas enskilda af staten
understödda lärarinneseminarier, af hvilka det senare
omfattar äfven ettårig kurs. - Antalet elever vid
seminarierna uppgick höstterminen 1922 till 3,120,
däraf 1,717 manliga och 1,403 kvinnliga, af hvilka
211 vid de enskilda seminarierna. Vårterminen
1922 utexaminerades sammanlagdt 788 lärare från
folkskoleseminarierna; af dessa voro 434 manliga,
hvaraf 124 från studentkurs, och 354 kvinnliga, hvaraf
82 från studentkurs. - Om småskoleseminarierna se
d. o. Suppl. K. E. S-g. Folkskolestyrelse. Af 1909
års riksdag antogs en lag, hvarigenom stadgas, att
i stad, där stadsfullmäktige finnas och konungen på
framställning af stadsfullmäktige eller kyrkostämma
därom förordnat, folk- och fortsättningsskolväsendet
samt frågor om uppfostan åt vanartade och i sedligt
afseende försummade barn skola utgöra en för hela
staden gemensam angelägenhet, hvilken staden såsom
kommun har att vårda. I sådan stad utgöres alltså
den beslutande myndigheten rörande här ifrågavarande
angelägenheter af stadsfullmäktige, och dessas
verkställande organ för samma angelägenheter är
folkskolestyrelsen. Där ej konungen med afseende
å särskilda vid tiden för lagens utfärdande
förefintliga förhållanden annorlunda förordnar,
utgöres folkskolestyrelsen af kyrkoherden i
stadsförsamlingen samt, efter stadsfullmäktiges
bepröfvande, af ett jämnt antal led., minst 8 och
högst 20, utsedda’till hälften af stadsfullmäktige
bland stadens vid fullmäktigeval röstberättigade
inbyggare och till hälften af kyrkostämman
bland de å kyrkostämma röstberättigade. Där stad
omfattar flera stadsförsamlingar, utser domkapitlet
den bland kyrkoherdarna, som skall vara led. af
folkskolestyrelsen, samt bestämmer fördelning mellan
kyrkostämmorna för val af led. Val af led. gäller för
4 kalenderår. Folkskolestyrelsen utser för hvarje
kalenderår inom sig ordf. och vice ordf. samt inom
eller utom sig kassaförvaltare. Ordf. för själf eller
är ansvarig för förandet af styrelsens protokoll. Han
har ock att med de tjänstebiträden, som ställas till
styrelsens förfogande, ombesörja skriftväxlingen,
mottaga alla till styrelsen ställda skrifvelser och
framställningar, tillse, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
