- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
913-914

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fogdö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

913

Fogdö-Folin

914

*Fogdö. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.

Fogdön, en omkr. 3 kvkm. stor ö i Singö
socken, Stockholms län, s. om Singön och n. om
Grissle-hamn, begränsas i v. af Singöfjärden,
i n. af Singö-sund och i s. af Fygströmmen;
mot ö. gränsar den till Ålands haf.
O. Sjn.

’Fogelberg, B. E. - Parts med äpplet (1824 -25)
inköptes af Nationalmuseum 1901. Kolossalstatyn af
Karl XIII flyttades vid nyordnandet af Nationalmuseum
1915 till K. flottans gymnastiksal på Skeppsholmen. -
Ang. F:s brefsamling rättas uppgiften i hufvudarbetet
till, att en samling af 778 bref till Fogelberg
från svenska och utländska bref-skrifvare
1920 förvärfvades från Hammerska arf-vingarna af
konstakademien, som förut eger en samling bref från F.
G-g N.

Fogelklou [-klω], Emilia Maria, teolog,
skriftställarinna, f. 20 juli 1878 i Simrishamn,
sedan 1922 gift med filos. doktor A. Norlind,
utexaminerades från Högre lärarinneseminariet 1899,
var anställd vid elementarläroverket för flickor i
Landskrona 1899–1901 och vid Göteborgs högre samskola
1901–05, aflade under tiden (1904) studentexamen
samt blef 1906 filos. och 1909 teol. kandidat
(den första kvinnliga i Sverige) i Uppsala. Efter
verksamhet bl. a. vid Djursholms samskola utnämndes
hon 1917 till adjunkt (sedan 1919 med titeln
lektor) vid Kalmar folkskoleseminarium. Emilia
F. har gjort sig bemärkt genom tänkvärda inlägg i
religionsundervisningsfrågan, men framför allt genom
själfullt och originellt religiöst skriftställarskap,
hvarvid hon visat särskild styrka i den psykologiska
analysen så väl i fråga om historiska personligheter
som beträffande nutidsmänniskan. Bland hennes
skrifter märkas Allvarsstunder, Religiösa tanke- och
lifsbilder framställda för barn
(2 dlr, 1903–13;
d. I i 3:e uppl. 1921), Om religionsundervisningen
(1904), Religionsundervisningen än en gång (1919),
Medan gräset gror. En bok om det växande (1911),
Från längtansvägarna. Människor och rörelser erinrade
(1916), Från hövdingen till den törnekrönte. Några
drag ur medeltidens Kristushistoria
(s. å.),
Ur fromhetslivets svensk-historia (1916–17),
Birgitta (1919) och Från själens eviga
vägar. Religionspsykologiska utkast
(1920). E. M. R.

Fogelqvist, Torsten, tidningsman, författare, f. 25
jan. 1880 i Lidköping, filos, kandidat i Uppsala 1902,
var 1908-18 lärare vid Brunnsviks folkhögskola, hvars
föreståndare han var 1912-18. Maj 1918-sept. 1919
var han hufvudredaktör för "Aftontidningen", från
hvilken han of v er gick till "Dagens nyheter",
där han är verksam på såväl den politiska som
(företrädesvis) den litterära afdelningen. Utom ett
par smärre afhandlingar, H. Ibsen i hans förhållande
till samhälle och samhällsproblem och Till Gustaf
Frödings minne (i Verdan-’ dis småskrifter, n:r 140
och 179), har F. utgett två diktsamlingar, På vaxtavla
(1912) och Sånger till den förlorade skönheten
(1917), de politiska uppsatserna Bok och svärd
(s. å.), en samling litterära essayer, Allvarsmän
och narrar (1921), och rese-brefven När stugan
blev mig trång (1922). F:s diktning är klangfull,
manlig, skönhetsdyrkande lyrik. Som essayist och
kritiker utmärks han af stilens kraftiga och friska
originalitet och personlig

uppfattning, fri från
pedanteri och konventio-nalism.
B-n B.

*Foggia. 1. F. är ett distrikt (compartimento) i
prov. Puglie. 480,402 inv. (1921). - 2. Hufvudstaden
F. hade 90,305 inv. (1921) som kommun. Fo-hi. Se Kina,
sp. 56. Fokalplanslutare. Se Momentfotografi. Fokin
[få-], Michail, rysk balettmästare och dansör,
f. 13 april 1880 i Petersburg, blef balettmästare
vid kejs. Mariateatern där och har sedan 1909 i
förening med sin hustru Vera F. (F o-kina; f. 21
maj 1886 i Petersburg) vunnit europeisk berömmelse
genom gästturnéer till olika länder, hvarvid de
uppträdt i åtskilliga af F. utarbetade baletter,
utmärkta af öfverväldigande sinnesfröjd och rika på
skönhetsintryck äfven genom originella dekorationer
af stora mått samt bländande färgprakt i dräkter
(af L. Bakst, se denne. Suppl., o. a.). F:s och
makans dans tjusar genom kroppsligt behag, fulländad
smidighet och lidelsefullt uttryck. De gästade
Stockholm 1913 och 1914, hvarvid F. framförde
baletterna Kleopatra, Sylfiderna, Karnaval och
Scheherazade samt genom sin instruktion åstadkom en
betydlig uppryckning af K. teaterns balettkår. Besöket
förnyades 1917. Jfr B a-lett. Suppl.
E. F-t.

Fokometri (af lat. fo’cus, härd, och grek. me’-tron,
mått). Se Lins, sp. 721.

Folcker, Erik Gustaf, museiman, f. 18 aug. 1858
i Stockholm, blef filos, kandidat i Uppsala 1886
och e. o. amanuens vid Nationalmuseum s. å. Hans
arbete där blef hufvudsakligen knutet vid
konstslöjdsafdelningen. 1913 blef han intendent
och föreståndare för nämnda afdelning. Han var
initiativtagare till flera märkliga retrospektiva
utställningar samt ordnade och katalogiserade ett par
dylika. F. var 1887 en af stiftarna af Föreningen för
grafisk konst och var dess sekreterare 1887-1905, var
ock sekreterare i Svenska slöjdföreningen 1895-1913
och redigerade dess årliga "Meddelanden", som 1905
utvidgades till en kvartalspublikation. Många
uppsatser i detta organ liksom i dagspressen,
i Nationalmuseets årsbok o. a. publikationer
vittna om hans gedigna och omfattande kunskaper på
hans område. Efter E. Berghs frånfälle, 1919, blef
F. dennes efterträdare som öfver-intendent och chef
för Nationalmuseum G-g N.

*Foldalen bildar eget härad och socken i Älvdals
(förut Lille-Elvedalens) pastorat, ö. om Dovre,
Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt),
Norge. l,165,7i kvkm. 2,284 inv. (1920). Jordbruk,
skogsbruk och bergsbruk (Foldals kopparverk).
K. G. G.

*Folden. Se äfven F öl l a 2. Suppl.

Foldereid, härad och socken i Kolvereids
pastorat, n. om Namsos, Nord-Tröndelag fylke
(före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 513,20
kvkm. 940 inv. (1920). Skogsbruk och fiske.
K. G. G.

*Fole skall framdeles förenas med Yästkinde pastorat.

Folia, L a [fålla], mus. Se F o l i e d’E s p a g
n e.

Fölia connäta, bot. Se Sammanväxta, blad.

Folin, (Knut Olof) Otto, svensk-amerikansk
vetenskapsman, f. 4 april 1867 i Åseda, Kronobergs
län, utvandrade till Amerika 1882 och bosatte sig i
Minnesota. Efter olika slags sysselsättning de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free