Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Foerster-Nietzsche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Foerster-Nietzsche-Fogazzaro
912
fodermedel, måste summan af deras stärkelsevärde
reduceras med ett värdetal, som är 100 för
fullständigt smältbara (fullvärdiga) fodermedel,
såsom mjölk och andra animala fodermedel samt
potatis, men lägre för öfriga fodermedel i samma
mån, som de äro mindre lättsmälta. Ett fodermedels
stärkelsevärde anger sålunda, hur många kg. stärkelse
100 kg. af fodermedlet i fråga kan ersätta i
gödfoder till nötboskap, och beräknas genom att man
summerar produkterna af fodermedlets procenttal för
smältbar ägghvita, fett och kväfvefria extraktämnen
multiplicerade med dessa ämnens ofvan angifna
stärkelsevärdetal och sedan reducerar summan med
fodermedlets värdetal. Stärkelsevärdet används som
mått på fodervärdet i de tysktalande länderna.
c. Nettoenergi. Enligt nu rådande uppfattning af
ämnesomsättningen inom djurkroppen beror födans
näringsverkan närmast på födans innehåll af
energi (värmevärde) och dennas tillgodogörande vid
näringsförloppet. Af ett fodermedels hela innehåll
af energi, dess "bruttoenergi", går en del förlorad
i form af träck, urin och tarmgas. Af återstoden, som
kallas fodrets "omsättningsbara energi", förbrukas en
del för arbetet med tuggning, matsmältning och annat
inre arbete i kroppen och afgår som värme (termisk
energi). Det, som därefter återstår (dynamisk energi),
kommer till godo för alstring af kraft, kroppsmassa,
mjölk m. m. Amerikanske landtbrukskemisten
H. P. Armsby (f. 1853, d. 1921) bestämde direkt den
dynamiska energi, som tillgodogöres af gödboskap
som mått på fodrets näringsvärde. Han bestämde
först genom förbränning fodrets bruttoenergi
och afdrog därifrån de energimängder, som
vid djurens fo-dring i respirationskalorimeter
(sed. o. Suppl.)visas afgå i träck, urin, tarmgaser
och värme. Återstoden 1. den dynamiska energien,
af Armsby betecknad som nettoenergi, blir då uttryck
för fodrets produktionsvärde, uttryckt i tonkalorier
1. tusental af kalorier (af Armsby kallade therms)
pr 100 kg. Han bestämde äfven nettoenergivärdet i
fodermedel genom att multiplicera halten af smältbar
torrsubstans med vissa koefficienter för dennas
nettoenergivärde, växlande hufvudsakligen efter
f etthalten från 3,5 tonkalorier pr kg. smältbar
torrsubstans i strå-foder och rotfrukter till 4,s i
mycket fett- och ägg-hvitrika fodermedel, hvarifrån
dragés den genom försök funna eller beräknade
värmeförlusten. Netto-energivärdet har icke funnit
praktisk användning annat än i Förenta staterna.
Af dessa tre moderna metoder att uttrycka
fodrets produktionsvärde afser det första,
foderenhets-värdet, fodrets tillgodogörande
för mjölkproduktion, de andra för gödning,
d. v. s. hufvudsakligen fett-bildning. .Däraf
förklaras den oöfverensstämmelse, som visar sig mellan
dessa olika värdetal för olika fodermedel. Under
det att sålunda en foderenhet motsvarar i medeltal
O,? kg. stärkelsevärde, så är det mot foderenheten
svarande stärkelsevärdet för ägghvitrika fodermedel
lägre, t. ex. för jordnötskakor 0,6. Detta förhållande
beror, efter hvad Hansson visat, hufvudsakligen därpå,
att fodrets ägghvita, hvars energiinnehåll är ungefär
l1/2 gång stärkelsens, vid bildande af mjölkens äggh
vitämnen kan tillgodogöras med större delen af sitt
energivärde, men vid bildning af fett har t. o. m.
något lägre värde än stärkelse. Om den Kellnerska
metoden används för beräkning af fodervärdet
för mjölkproduktion, bör därför följaktligen för
ägg-hvitan brukas ej den ofvan anförda koefficienten
0,94, utan 1,43. På detta sätt har Hansson beräknat
hvad han kallat mjölkproduktionsvärde, hvilket står
i god öfverensstämmelse med foderenhetsvär-det,
så att l foderenhet motsvarar ungefär 0,75
kg. mjölkproduktionsvärde. Denna beräkningsmetod ger
ett medel att på grund af fodermedlens genom analys
funna sammansättning beräkna deras antal foderenheter
pr 100 kg.
Utgående från de olika näringsämnenas (ägg-hvitans,
fettets och kolhydratens) energiinnehåll,
kan man också beräkna förhållandet mellan
foderenheten, mjölkproduktions-, stärkelse- och
netto-energivärdena, l kg. stärkelse kan enligt
Kellners försök lämna 248 gr. kroppsfett, hvilket,
då l gr. djurfett innehåller 9,5 kalorier, motsvarar
2,356 kal. 1. 2,356 therms. Detta är således den
koefficient, hvarmed stärkelsevärdet kan omräknas till
nettoenergivärde. Då l foderenhet i medeltal motsvarar
O,? kg. stärkelsevärde, motsvarar foderenheten vid
gödning 2,356x0,7 = 1,650 kal. 1. 1,65 therms. För
foderenheten vid mjölkproduktion kan nettoenergivärdet
beräknas på grund af foderenhetens värde som
material för mjölkbildning, l foderenhet kan alstra
3 kg. mjölk, och då sådan af 3,5 proc. fetthalt
innehåller ungefär 700 kal., blir foderenhetens
nettoenergivärde i detta fall 3 x 700 = 2,100
kal. 1. 2,i therms. Då l foderenhet i medeltal
motsvarar 0,75 kg. mjölkproduktionsvärde, har detta
senare pr kg. ett nettoenergivärde af
^-=2,800 kal. 1. 2,8 therms.
U,75
Fodervärdet, uttryckt vare sig på det ena eller det
andra sättet, växlar sålunda efter den produktion,
hvartill fodret används, och har vid försök visat sig
vara ungefär detsamma för mjölkproduktion, utfodring
af arbetshästar och gödning af svin, men afsevärdt
lägre vid gödning af nötboskap. Fodervärdet växlar
äfven efter andra omständigheter, som inverka på
näringens tillgodogörande, så att det nedsättes
vid onödigt riklig utfodring, högre äggh vitmängd
i fodret, än som motsvarar djurets behof, brist på
oorganiska salter eller på vitaminer, mindervärdiga
ägghvitämnen samt mindre smakliga eller mindre
hälsosamma fodermedel.
Litt.: 0. Kellner, "Die ernährung der
landwirt-schaftlichen nutztiere" (1905; flera
uppl.), N. Hansson, "Handbok i utfodringslära"
(1913-16) och uppsats i Landtbruksakad:s
Handl. o. tidskr. 1923, sid. 113 ff., samt
P. H. Armsby, "The nutrition of farm animals" (1917).
H. J. Dft.
Foerster-Nietzsche [förster-nit-], E. Se Först
er. Suppl.
Foetorius [fetö-], zool. Se Illern och Illersläktet.
Foetus papyra^elis [fétus], biol. Se Tvillingar.
*Fogaras. 1. F. tillhör nu Eumänien. 95,174
inv. (1910). - 2. Staden F. intogs af rumänerna under
Världskriget 14 sept. 1916, men utrymdes åter 4-5
okt. s. å. Jfr Världskriget, sp. 210 o. 211.
*Fogazzaro, A., dog 7 mars 1911 i Vicenza.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
