Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folium crenatum ... - *Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
915
Folium crenatum-Folkbibliotek
916
första åren fick han tillfälle att studera
och aflade studentexamen 1892 samt blef filos,
doktor 1896 vid Chicago-universitetet. Han idkade
under ett par år vetenskapliga specialstudier i
Sverige och Tyskland och var 1899-1900 biträdande
professor i fysiologisk kemi vid West Virginia
university och är professor i biologisk kemi i
Harvard-universitetets med. skola sedan 1907. Han blef
doctor of science vid Washington-universitetet 1915,
vid Chicagouniversitetet 1916 och med. hedersdoktor i
Lund 1918. F. har särskildt egnat sig åt forskningar
ang. ämnesomsättningen och främjat vetenskapen med
att utarbeta flera eleganta och säkra analytiska
metoder på detta område. Hans afh. om de lagar, som
bestämma urinens kemiska sammansättning, samt hans
teori om protein metabolism (båda 1905) ha utöfvat
stort inflytande på dithörande litteratur under
följande årtionde. Han demonstrerade på experimentell
väg naturen af nitro-gena ämnens upptagande ur
tarmarna (1912) och hvar urinämnets bildning eger rum
(1922). Bland F:s många skrifter må nämnas Eine neue
me-thode zur bestimmung des ammoniaks im harne und
anderen tierischen flilssigkeiten (i "Zeit-schrift
fiir physiologische chemie", bd 37, 1902), Beitrag zur
chemie des kreatinins und kreatins im harne (ibid.,
bd 41, 1904), Laws governing the chemical composition
of urine and a theory of protein metabolism (i
"American journal of physiology", bd 13, 1905),
A new (colorimetric) method for the determination
of uric acid in blood (tills, med W. Denis, i "The
journal of biological chemistry", bd 13, 1912),
A series of 7 papers ön protein metabolism from
the standpoint of blood and tissue analysis (tills,
med W. Denis, ibid., bd 11-15, 1912-14), A system of
blood analysis (tills, med H. Wu, ibid., bd 38, 1919)
samt (tills, med Hilding Berglund) The retention and
distribution of amino-acids with especial reference
to the urea formation och Some new observations and
interpretations with reference to transportation,
retention, and excretion of carbo-hydmtes (bägge
ibid., bd 51, 1922). O. A. L-r.
Fölium crenätum, bot. Se Nagga d t blad.
Folkarbo tuberkulossjukstuga, i Folkärna socken,
Dalarna, med plats för 29 patienter från Kopparbergs
län, öppnades 1911.
O. Sjn.
*Folkare. Folkare härad är en nyare benämning
i st. f. F. tingslag. (Tingslag är den vanliga
benämningen på alla de öfriga rättssamfunden inom
Dalarna.) F. härad namnes i domböckerna först 1788 och
endast för det året, hvarefter F. tingslag åter är det
brukliga, tills det fr. o. m. 1809 blir det ensamt
brukliga, säkerligen endast genom domhafvandens
åtgärd. Sedan Avesta blifvit stad (1 april 1919),
utan att dock judiciellt skiljas från häradet,
omfattar F. härad detta samt kommunerna By, Folkärna,
Krylbo köping och Grytnäs om tills. 65,493 har med
22,143 inv. (1922).
*Folkbank. Lagarna af 18 sept. 1903
ang. resp. solidariska bankbolag och bankaktiebolag
ha efter-trädts af lag af 22 juni 1911 om
bankrörelse. Denna lag har bibehållit det tidigare
stadgandet att, om solidariskt bankbolags grundfond
understiger l mill. kr., skall bolagets firma
innehålla ordet folkbank. För bankaktiebolag möter
ej hinder att i sin firma, jämsides med angifvandet
af egenskapen af aktie-
bolag, beteckna sig som folkbank. Hvad beträffar 1903
års lag ang. tillsyn å vissa penninginrättningar,
som drifva sin rörelse utan af konungen stadfäst
reglemente, erinras om det i lagen om bankrörelse
meddelade förbud - för andra än vissa subjekt eller
kategorier af sådana - att drifva bankrörelse; hvilket
förbud blifvit skärpt genom lagändring af 1918.
A. E-g.
’Folkbibliotek. Sverige. För folkbiblioteken i
Sverige ha de senaste 15 åren i olika afseenden
medfört genomgripande förändringar. Amerikanska
biblioteksidéer ha verkat befruktande äfven på svenskt
folkbiblioteksarbete. Filos, doktor Valfrid Palmgren
(se Palmgren, E. E.), som efter en studieresa i
Förenta staterna 1907 i "Bibliotek och folkuppfostran"
(1909) skildrade det amerikanska biblioteksväsendet,
af gaf 1911 efter uppdrag förslag till åtgärder
från det allmännas sida för folkbiblioteksrörelsens
främjande, hvilket i allmänna drag gick igen i
de nya, af K. M:t 1912 utfärdade bestämmelserna
ang. statens understödjande af folkbiblioteksväsendet,
hvilka med vissa förändringar fortfarande äro
gällande. Statsbidragsbeloppen höjdes till 400
kr. för de för allmänheten afsedda folkbiblioteken,
till 150 kr. för skolbibliotek (vid folkskolor, högre
folkskolor, kommunala mellansko-lor, folkhögskolor
och småskoleseminarier samt efter 1921 äfven
vid lärlings- och yrkesskolor). Medan förut som
villkor för statsbidrags åtnjutande varit stadgadt,
att vederbörande bibi. skulle för egna medel under
föregående år ha inköpt och inbundit böcker till minst
samma belopp som det begärda statsbidraget, föreskrefs
nu, att det lokala bidraget, hvilket fortfarande
skulle vara lika stort som statsunderstödet,
finge användas till så godt som allt, som kunde
anses tillhöra bibliotekets utveckling och vård,
ej blott till inköp och inbindning af böcker. Ingen
låneafgift får upptagas i statsunderstödt folk-eller
skolbibliotek. Endast ett folkbibliotek och ett
folkskolbibliotek eller bibliotekssystem får åtnjuta
statsbidrag inom en och samma kommun.
Jämte det att staten på detta sätt lämnar bidrag
till den egentliga folkbiblioteksverksamheten,
understöder den emellertid äfven den i samband med
studiecirklarnas (se d. o.) själfbild-ningsarbete
stående biblioteksverksamheten. Därvid fordras dock,
att vissa villkor äro uppfyllda, hvilka äro afsedda
att bereda garanti för, att denna skall bedrifvas
någorlunda planmässigt och stabilt. Studiecirklarna
skola tillhöra "riksförbund" (hela landet omfattande
föreningar), som omfattar minst 20,000 medlemmar,
och hvilket under det sistförflutna året af egna
medel har till inköp och inbindning af böcker samt -
dock med viss begränsning - till tryckning af katalog
användt minst 6,000 kr. Statsbidraget utgår äfven
här i form af böcker, men får i detta fall utgå
med endast hälften af det belopp, som vederbörande
riksförbund under närmast föregående år af egna medel
användt till de ofvannämnda ändamålen, hvarvid dock
ej någon studiecirkel får åtnjuta mer än 400 kr. i
statsbidrag. Statsunderstödda studiecirklars bibliotek
skola hållas öppna för allmänheten, men boklånen
behöfva ej vara afgiftsfria. - Sedan 1920 tilldelar
staten på villkor, som äro nära of verens-stammande
med dem, som gälla folkbibliotek, understöd äfven
till bibi. vid de med allmänna me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
