Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 805-806 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Finland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Statens kolonisationsverksamhet genom inköp och
styckning af större jordlägenheter, hvilken verksamhet
pågått i ett par årtionden, belyses af följande
siffror. T. o. m. 1921 har staten själf inköpt 82,192
har för öfver 8 mill. mk, hvaraf bildats 1,437
nya odlings- och 527 nya bostadslägenheter. Genom
kommunernas förmedling ha 283,805 har inköpts för
29 mill. mk och däraf bildats 9,071 nya odlings- och
4,659 nya bostadslägenheter. Af jordinköpsandelslag ha
5,852 har inköpts för O,8 mill. mk och däraf bildats
240 odlings- och 27 bostadslägenheter. Slutligen
ha af de af staten inlösta donationsgodsens
stamlägenheter (6,115 har) bildats 188 odlings- och 27
bostadslägenheter. – 1923 funnos 3 landtmannainstitut
(1 svenskt, privat), 8 jordbruksskolor, 24 fasta
och 5 ambulerande landtmannaskolor, 1 fast och 1
ambulerande småbrukarskola, 1 trädgårdsinstitut,
4 trädgårdsskolor, 5 institut för huslig ekonomi,
34 skolor för huslig ekonomi (5 i städerna), 1
institut för boskapsskötsel, 1 hästskötarskola,
1 hofbeslagarskola, 10 teoretiska och 20
praktisk-teoretiska kreatursskötarskolor samt 2
teoretiska mejeriskolor.

Boskapsskötsel. Smörexporten uppgick 1922 till 8,3
mill. kg. med ett värde af 314 mill. mk; hufvudsakliga
exportlandet är England. I sept. 1920 funnos i riket
313,000 hästar öfver 3
år, 72,000 föl, 1,194,000 nötkreatur öfver 2 år
(däraf 20,000 oxar och tjurar), 630,000 ungnöt,
1,038,000 får öfver 1 år, 666,000 lamm, 142,000 svin
öfver 6 mån. samt 231,000 grisar.

Jakt och fiske. 1920 fångades 19,4 mill. kg. fisk,
däraf 13,8 mill. kg. strömming. Se äfven
Fiskeritjänstemän (Suppl.).

Skogshushållning. Om kronoskogarnas förvaltning se
Forststyrelsen (Suppl.). Inkomsten af kronoskogarna
uppgick 1921 till 146 mill. mk, medan utgifterna
uppgingo till 67 mill. mk (exkl. kapitalsutgifter,
räntor o. d.); statens nettoinkomst var således 79
mill. mk. Statsverket eger f. n. (1923) 4 sågverk
(se Forststyrelsen. Suppl.). Om exporten af trävaror
och träförädlingsprodukter se nedan. I syfte att
förekomma skogssköfling stadgar en förordning af 1917,
att jordegare, som sålt afverkningsrätt till skog
eller själf afverkar skog, är skyldig att därom göra
anmälan hos en i hvarje kommun befintlig skogsnämnd. I
hvarje län skall vidare finnas en länsskogsnämnd,
som där skogssköfling misstankes förekomma, låter
verkställa besiktning å skogsafverkningsställen och,
i händelse så befinnes vara fallet, drar försorg
om den skyldiges straffande, skogens fredande och
återväxtens betryggande; fredningsföreskrift
utfärdas af underdomstol.

Bergshandtering. Vid Outokumpu (se d. o. Suppl.) har
upptäckts en kopparfyndighet, som bearbetas och där
kopparproduktionen 1922 nådde sin hittills högsta
siffra, 300,000 kg. – I Pargas (se d. o. Suppl.) har
omfattande kalk- och cementtillverkning kommit
till stånd, och årliga produktionen har utgjort
omkr. 800,000 fat cement.

Industri. Af F:s vattenkraft äro f. n. (1923)
omkr. 225,000 turbinhkr utnyttjade; den potentiella
energien i F:s vattenfall beräknas uppgå till 2 1/2
mill. hkr vid medelvattenstånd. Vattenfallen ha
hittills tagits i anspråk hufvudsakligen för lokal
fabriksdrift, medan alstring af elektrisk energi i och
för distribution egt rum endast i mindre skala. Bland
större och modernare vattenkraftsverk må nämnas Nokia
(Nokia a.-b.) och Äetsä (W. Rosenlew & co. a.-b.) i
Kumo älf, Voikka (Kymmene a.-b.) och Ingerois
(Tammerfors linne- och järnmanufaktur-a.-b.) samt
Klåsarö (A.-b. Stockfors) i Kymmene älf. Af kraftverk
under utbyggnad är främst att nämna Imatra (finländska
staten). Följande tabell utvisar omfattningen af
F:s fabriksindustri.

Industrigrenar	Antal arbetsställen		Antal arbetare i medeltal		Produktion mill. mk
		1913	1921	1913	1921	1913	1921
Malmuppfordring	18	2	208	159	0,2	1,2
Metall- o. mekanisk industri	258	472	15,770	21,254	84,0	800,6
Sten- o. glasindustri	357	280	10,842	7,532	28,3	203,6
Kemisk industri	90	147	1,374	3,143	12,6	233,6
Läder- o. hårindustri	70	213	2,879	5,239	30,6	406,8
Textilindustri	116	248	14,912	17,589	94,2	806,3
Pappersindustri	134	186	12,380	15,700	101,4	1,270,9
Träindustri	740	702	34,123	35,080	171,2	1,330,8
Närings- o. njutningsmedelsindustri	442	388	9,502	7,732	201,7	1,165,3
Belysning, kraftöfverföring, vattenledning	73	319	1,253	2,363	11,7	168,7
Grafisk industri	152	162	3,459	4,273	13,7	139,6
Öfrig industri	10	22	110	253	0,4	6,4
Summa	2,460	3,141	106,812	120,317	750,0	6,533,8

Hela industrien förbrukade 1921 omkr. 170,000
vattenhkr, omkr. 188,000 ånghkr och omkr. 15,000
af förbränningsmotorer alstrade hkr. Sedan ryska
marknaden på grund af de i Ryssland efter Världskriget
rådande förhållandena så godt som h. o. h. stängts för
finländska varor, har exporten af trämassa, cellulosa
och papper, som förut främst gått till Ryssland,
vändt sig till västeuropeiska och transatlantiska
länder. Särskildt metallindustrien har icke obetydligt
lidit därigenom, att afsättningen till Ryssland
omöjliggjorts.

Tillverkningen af alkoholhaltiga varor (alla
ämnen, som vid + 15° C. innehålla mer än 2
vol.-proc. alkohol) för medicinska och tekniska
ändamål är enligt förbudslagen förbehållen staten
och eger rum i 2 fabriker, invid Vasa och i Rajamäki
(Nurmijärvi socken). Tillverkningen af svagare
maltdrycker är däremot skattefri.

I fråga om den industrien berörande lagstiftningen är
att märka, att af de i hufvudarbetet anförda lagarna
numera endast 1889 års lag ang. skydd för arbetare
i de industriella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>