Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 807-808 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Finland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

yrkena är delvis gällande; bland nya stadganden
märkas: lag om arbetet i bagerierna af 4 juni 1908,
förordn. ang. skydd mot yrkesfara af 4 april 1914,
förordn. ang. arbetet i de industriella och vissa
andra yrken af 18 aug. 1917, lag om åtta timmars
arbetsdag 27 nov. 1917 (med ändringar 14 aug. 1918),
förordn. ang. yrkesinspektionen af 18 aug. 1917
(med ändringar 9 sept. 1918 jämte instruktion för
yrkesinspektörerna af 21 juni 1918 samt bestämmelser
om den kommunala yrkesinspektionen af 9 sept. 1918),
förordn. ang. arbetares olycksfallsförsäkring af
18 aug. 1917 (jämte förklaring af 14 aug. 1918 och
ändringar 24 okt. 1919), förordn. om tillämpningen
af föregående stadganden af 28 dec. 1917 och
instr. för Försäkringsrådet af s. d., statsrådets
beslut ang. yrken och yrkesgrenar, som äro att
anse som farliga för barn och unga personer,
af 14 mars 1919, lag om arbetsaftal af 1 juni
1922, lag ang. arbetsreglementen af s. d. äfvensom
förordn. ang. Socialstyrelsen af 28 dec. 1917, lag om
indragning af densamma af 30 dec. 1922 och förordn. om
Socialministeriet af s. d. äfvensom lag om läroaftal
af 28 april 1923. – För den tekniska undervisningen
finnas 1 teknisk högskola i Helsingfors, 1
tekniskt läroverk i Tammerfors (finskspråkigt)
och 1 i Helsingfors (svenskspråkigt, privat), 10
industriskolor, 43 handtverks- och yrkesskolor samt
1 centralskola för konstflit i Helsingfors.

Handel. Värdet af exporten utgjorde 1910 290,1 mill.,
1913 404,8 mill., 1920 2,926,4 mill., 1921 3,389,4
mill. och 1922 4,461,1 mill. mk. Af de exporterade
varorna inta följande främsta rummen med afseende
på värdet.

	1913	1921	1922
	mill. mark
Trävirke o. träarbeten	227,3	1,529,0	2,292,7
Pappersmassa, papp o. papper m. m	71,3	1,127,6	1,430,3
Ladugårdsprodukter	41,2	362,7	378,1
Hudar o. skinn m. m.	12,6	56,6	76,9
Kött, fläsk o. vildt	2,3	42,5	46,7
Tändstickor	0,006	21,5	29,2
Fisk	6,2	14,5	16,7
Garn o. väfnader	7,3	10,6	13,7

Värdet af importen utgjorde 1910 384,1 mill.,
1913 495,4 mill., 1920 3,626,5 mill., 1921 3,585,7
mill. och 1922 3,953,1 mill. mark. Af de importerade
varorna intas med afseende på värdet främsta rummen
af följande varugrupper.

	1913	1921	1922
	mill. mark
Spannmål o. spannmålsprodukter däraf	99,0	715,4	703,4
Kolonialvaror o. kryddor	55,3	683,5	551,5
Garn o. väfnader, kläder m. m.	45,9	396,6	531,1
Metaller o. metallarbeten	37,2	310,1	403,6
Spånadsämnen	27,5	249,4	331,1
Maskiner o. apparater	33,1	276,7	203,9
Kreatursfoder, bark, frön, frukter o. köksväxter	35,6	123,2	160,4
Hudar och skinn	22,1	100,2	153,5
Sten- o. jordarter	29,5	85,2	139,6
Asfalt, tjäror, oljor, fett m. m.	31,2	139,8	117,3
Animaliska lifsmedel	19,0	119,1	106,8

Värdet af importen från Sverige var 1913 27,5 mill.,
1921 267,3 mill., 1922 247,1 mill. mk;
värdet af exporten till Sverige åter 1913 16,8
mill., 1921 406,1 mill., 1922 290,0 mill. mk. –
Tullinkomsterna utgjorde 1910 51,6 mill., 1913
59,5 mill. mk (enbart importtull), 1920 importtull
293,7 mill. och exporttull 128,2 mill. mk eller
sammanlagdt 421,9 mill. mk; 1921 importtull
515,9 mill. mk och exporttull 128,0 mill. mk,
summa 643,9 mill. mk och 1922 importtull 768,5
mill. mk, exporttull 56,9 mill. mk, summa 825,4
mill. mk. – Handelsundervisningen bedrifves vid 1
(finskspråkig) handelshögskola och 17 handelsskolor,
af hvilka flera ha tvåspråkiga afdelningar och
kurser af olika slag; de flesta åtnjuta understöd
af staten. – Ny näringslag utfärdades 27 sept.
1919, som dock ej i alla afseenden upphäfde 1879
års lag.

Andelsverksamheten. I 1901 års lag om
andelsverksamhet infördes genom två lagar af 1918 en
del ändringar beträffande beslutanderätten vid stämma
med delegarna, främst afsedda att tillämpas af
större andelslag och af s. k. centrallag, hvilkas
medlemmar utgöras af lokala o. a. andelslag.
I slutet af 1922 voro i handelsregistret införda
inalles 3,734 andelslag, hvaraf 790 handelslag, 541
andelsmejerier, 949 andelskassor, 369 maskin-, 202
torfströ-, 127 telefon-, 89 äggförsäljnings-,
87 elektricitetsandelslag och 580 andelslag
af andra slag. Medlemsantalet i de lokala
andelslagen uppgick till omkr. 526,000 och den årliga
omsättningen 1922 till 2,379 mill. mk. – Handelslagen
(1921) egde omkr. 2,700 butiker; deras
medlemsantal var omkr. 345,000 och årsförsäljningen
1,738 mill. mk. Andelshandelsrörelsen är sedan
1916 splittrad i två grenar, den ena omfattande
de s. k. neutrala (borgerliga) andelslagen
(medlemmarnas flertal jordbrukare) och den
andra de s. k. framstegsvänliga (socialistiska)
andelslagen (medlemmarnas flertal arbetare).
De förstnämndes ideella centralorganisation är
Allmänna handelslagsförbundet och kommersiella
det 1904 grundade Centrallaget för handelslagen i
Finland; de senares ideella centralorganisation är
Konsumtionsandelslagens centralförbund och deras
kommersiella den 1917 grundade Andelspartiaffären
i Finland. Till andelsmejerierna (1921)
voro anslutna 48,600 kreatursegare med
314,600 kor; de levererade 285 mill.
kg. mjölk. Som centralorganisation fungera
andelssmörexportaffären "Valio" samt det 1918
för de svenska andelsmejerierna grundade Centrallaget
"Enigheten". Till andelskassorna voro (1921)
anslutna 48,000 jordbrukare, åt hvilka lån till ett
belopp af omkr. 85 mill. mk utgetts. Deras
centralbank är A.-b. Andelskassornas i Finland
centralkreditanstalt. Utom de ofvan nämnda finnas i
landet ytterligare följande centralandelsaffärer:
för handeln med jordbruksförnödenheter
och -produkter Centralandelsaffären
"Hankkija" och det för de svenska bygderna
1906 grundade Centralandelslaget "Labor",
för kreatursförsäljningsandelslagen Finlands
kreaturscentrallag, för äggförsäljningsandelslagen
Äggexportandelslaget "Muna" samt för försäljningen
af skogsprodukter Skogsegarnas skogscentral a.-b.
Som en föreningslänk mellan de olika formerna af
andelsverksamhet fungerar fortfarande sällskapet
"Pellervo"; 1919 grundades för rikets svenska
andelslag en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>