Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som anslogs till täckande af deficit för 1923,
hvilket beräknas till 700 mill. estn. mark. Bland
löpande statsutgifter ha därvid upptagits äfven
operationssummor, som äro återbetalbara, samt större
krediter åt städerna för bostadsnödens lindrande
genom husbyggen, lån för jordbruk och fiske
o. s. v. – Bland utgifterna intaga ännu alltjämt
krigsministeriets utgifter första platsen med i rundt
tal 1,600 mill. Så följa samfärdselsministeriets med
omkr. 1,500 mill., finansministeriets med i rundt
tal 1,000 mill. och bildningsministeriets med i
rundt tal 450 mill. estn. mark. Därefter kommer
inrikes- och justitieministeriet (265 mill.),
jordbruksministeriet (öfver 340 mill.; summans
storlek delvis beroende på den stora agrarreformen),
arbets- och socialministeriet (omkr. 150 mill.) och
utrikesministeriet (106 mill.). Parlamentet,
riksäldsten och rikskontrollen taga i anspråk
öfver 100 mill. och handelsministeriet omkr. 20
mill. estn. mark. – Af inkomsterna ge de direkta
skatterna omkr. 570 mill., de indirekta inemot
2,100 mill. (däraf kommer omkr. 1 milliard ensamt
på spritmonopolet). Inkomsterna från statsföretag
(järnvägar, statsdomäner, statens skogar, hamnar,
post, telegraf, telefon, statsbank) uppgå till 2,056
mill. och återbetalningar från operationsfonder
till 365 mill. estn. mark. – E:s statsskuld belöper
sig till omkr. 6 milliarder estn. mark, hvaraf
lejonparten är till Förenta staterna (omkr. 12
mill. doll.). Alla dessa skulder ha uppkommit genom
krigsleveranser. Under år 1922 har skulden till
Finland likviderats och skulden till Frankrike
betydligt minskats.
Administrativ indelning. E. indelas i 11 maakonnad
("kretsar"): 1) Wierland (estn. Wirumaa) med
städerna Narva och Wesenberg (estn. Rakwere); 2)
Jerven (estn. Järwamaa) med staden Weissenstein
(estn. Paide) och köpingen Tapa (Taps); 3) Harrien
(estn. Harjumaa) med republikens hufvudstad Reval
(estn. Tallinn) och Baltischport (estn. Baltiski);
4) Wiek (estn. Läänemaa) med staden Hapsal
(estn. Haapsalu), badort; 5) Ösel (estn. Saaremaa)
med staden Arensburg (estn. Kuressaar), badort; 6)
kretsen Pernau (estn. Pärnumaa) med hamnstaden Pernau
(estn. Pärnu); 7) kretsen Fellin med staden Fellin
(estn. Wiljandi); 8) kretsen Dorpat (estn. Tartumaa)
med staden Dorpat (estn. Tartu); 9) kretsen Walk
(estn. Walgamaa) med staden Walk (estn. Walga);
10) kretsen Werro (estn. Wôrumaa) med staden Werro
(estn. Wôru); 11) kretsen. Petschur (estn. Petserimaa)
med staden Petschur (estn. Petseri) och köpingen
Isborsk.
Författning. E. är en demokratisk republik med
allmän rösträtt och proportionellt valsätt. Statens
högste representant är riigiwanem ("riksäldsten"),
som samtidigt också är premiärminister. Parlamentet
(riigikogu) består af 100 medlemmar, valda i
10 valkretsar för en tid af 3 år. Presidenten
i riigikogu har initiativet vid bildande af
kabinett. Han öfverlåter i parlamentets namn, hvilket
förkroppsligar statens suveräna makt, bildandet af
den utaf 9 ministrar bestående ministären åt den
af honom designerade kandidaten till stats- och
ministerpresident, riigiwanem. Denne bildar därpå
ministären och presenterar den till bekräftelse
för parlamentet, inför hvilket regeringen är
ansvarig. Folkrepresentationen förlorar sina
mandat, om den förkastar ett lagförslag,
som därefter af minst 25,000 röstberättigade
väljare bragts under folkomröstning och vid detta
referendum antagits. Likaså upplöses parlamentet,
om en af detsamma antagen lag genom referendum
förkastas. Rösträtt har hvarje manlig eller kvinnlig
medborgare, som är minst 20 år gammal. Kretsarna
(se ofvan) ha vidsträckt själfförvaltning och delas i
sin tur i kommuner. För de nationella minoriteterna
stadgar grundlagen kulturell autonomi. Närmare
lagbestämmelser därom förberedas.
Lagskipning. Högsta domstol är riigikohut
("riksrätten") i Dorpat; den eger att utnämna
domare och tolka lagarna. Som lägsta domstolsinstans
fungera fredsdomstolar, som appellationsdomstolar
fredsdomarplena. Dessa ha äfven (som kretsdomstolar)
att af döma större civil- och kriminalmål, för
hvilka det därefter finns en appellationsmyndighet,
hofrätten (kohtupalat) i Reval.
A. Jürgenstein.
Försvarsväsen. Armén står under högsta befäl af
presidenten, under honom af krigsministern med biträde
af generalstaben och vapeninspektörer. Den utgöres
af 5 infanterireg. på 2 bataljoner om 5 kompanier af
olika slag, i krig på 3 båt., 3 fristående båt., 1
kavallerireg. på 4 skvadroner, 3 fältartillerireg. på
4 kanonbatterier, 2 tunga artilleridivisioner på
2 batt. (alla batt. på 4 pjäser), 1 ingenjörbat.,
1 pansarvagnsbat. och 1 flygeskader, infanteriet och
artilleriet delade mellan 3 divisioner. Rekryteringen
sker genom allmän värnplikt, som f. n. räcker från
20:e till 50:e lefnadsåret, med 1 1/2 års tjänstgöring
och 5 1/2 år i arméns reserv. Arméns fredsstyrka
uppgår till 15,000 man, krigsstyrkan uppges vara
90,000 man. Officerarna ha till största delen tillhört
ryska armén. Två krigsskolor ha öppnats för utbildning
af officerare. – Hufvudstaden Reval är på sjösidan
omgifven af en fästningsgördel. – Sjöstridskrafterna
utgöras af 2 (f. d. ryska) jagare om resp. 1,600 och
1,800 ton, 1 (f. d. rysk) kanonbåt om 200 ton, 12 min-
och vedettfartyg, 2 armerade passagerarångfartyg
("kanonbåtar") på Peipussjön, 3 isbrytare och 1
transportfartyg om 5,100 ton.
C. O. N. H. J-dt.
Flagga och vapen. E:s nationalflagga företer i
horisontala fält nationalfärgerna blått, svart och
hvitt (se färgpl. till art. Flagga. Suppl.). – Som
statsvapen har antagits det gamla estländska vapnet, 3
blå lejon i gyllene sköld (se bild vid hufvudarbetets
art. Estland, sp. 948).
Historia (efter 1907). Fastän E. lidit svårt genom
det grymma och blodiga sätt, hvarpå ryska trupper
undertryckte agraroroligheterna 1905–06 (se Estland,
sp. 953), och förryskningen därigenom fick ny fart,
kunde dock revolutionens landvinningar i Ryssland,
och följaktligen äfven i E., ej mer utplånas. Esternas
kooperativa och nationella rörelse vann år efter år
mer terräng. Världskriget medförde för E., hvars
söner kämpade i ryska hären, många förluster af
lif och egendom, men landet blef dock ej härjadt
som krigsskådeplats. Då Världskriget 1914 utbröt,
såg ryska regeringen sig nödsakad att göra
vissa eftergifter åt "de främmande folken" inom
riket. Därvid afspisades dock ester, letter och
litauer med billigare löften än polackerna. Letterna
organiserade frivilliga regementen mot de mot Riga
anryckande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
