Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 425-426 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsångest ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utom för de fall, som i de s. k. krigsartiklarna
äro belagda med dylikt straff. Till följd däraf
är dödsstraffets användning hädanefter inskränkt
till vissa brott, som föröfvats i krigstid
eller eljest under tid, då rikets krigsmakt,
d. v. s. samtliga truppförband enligt arméns vanliga
indelning i fredstid äfvensom flottans stationer och
kustartilleriet, blifvit för annat ändamål än öfning
ställd på krigsfot.

^{O. B.}

Dödsångest, psykiatr. Se Ängslan.

Dödt lopp, Död täfling, idrottst., säges
ega rum, då två eller flera i en täfling
samtidigt passera målet eller uppnå så lika
resultat, att ingen åtskillnad kan konstateras
mellan dem. Omtäfling företas i dylikt fall
vanligen mellan dem, som gjort död täfling.

^{E. B–ll.}

*Döfstumhet är antingen medfödd eller
förvärfvad före 6:e eller 7:e lefnadsåret,
under hvilken lefnadsperiod talandet läres och
befästes. Dryckenskap, sinnessjukdomar, blodsfrändskap
mellan föräldrarna kunna alstra medfödd döfstumhet;
äfven i bergstrakter förekommer sådan. Förvärfvad
blir den efter alla sådana sjukdomar i örat eller
närliggande organ, som leda till mycket försvagad
eller ock upphäfd funktion hos hörselorganet under
nämnda lefnadsperiod. Döfstumma uppfostras bäst i
döfstumskolor, hvari de genom speciell undervisning
kunna lära sig tala; deras tal blir dock nästan
alltid mer eller mindre monotont. Jfr
Döfstumundervisning (äfven i Suppl.).

(^{E. St–g.})

*Döfstumlärarnas pensionsanstalt. Enl. k. regl. 8
okt. 1915 ha, utom de i hufvudarbetet nämnda, äfven
följande lärarkårer vunnit delaktighet i anstalten,
nämligen de, som äro anställda vid vårdanstalten
i Lund för blinda med kompliceradt lyte, vid
folkhögskolor och med dem förenade eller fristående
landtmannaskolor, vid sinnesslöanstalter och vid
undervisningsanstalter för vanföra. Skoldistrikt
vinner delaktighet i anstalten för följande
delaktighetsbelopp:

a)	Vid döfstumskolor:
för	manlig	förest.	lägst	3,200	kr.,	högst	4,500	kr.
»	kvinnlig	»	»	1,600	»	»	3,000	»
»	manlig	lärare	»	1,600	»	»	3,000	»
»	kvinnlig	»	»	1,200	»	»	2,000	»
b)	Vid vårdanstalten i Lund för blinda med kompliceradt lyte:
för	kvinnlig	förest.	lägst	1,600	kr.,	högst	2,000	kr.
»	»	lärare	»	1,200	»	»	1,600	»
c)	Vid folkhögskolor och med dem förenade eller fristående landtmannaskolor:
för	manlig	förest.	lägst	3,200	kr.,	högst	4,000	kr.
»	»	lärare	»	1,600	»	»	2,700	»
d)	Vid sinnesslöanstalter:
	I. Andra anstalter än arbetshem:
för	manlig	förest.	lägst	3,200	kr.,	högst	4,000	kr.
»	kvinnlig	»	»	1,600	»	»	2,000	»
»	manlig eller
	kvinnlig	lärare	»	1,000	»	»	1,600	»
	II. Arbetshem:
för	manlig eller
	kvinnlig	förest.	lägst	1,600	kr.,	högst	2,000	kr.
»	manlig eller
	kvinnlig	lärare	»	1,000	»	»	1,600	»
e)	Vid undervisningsanstalter för vanföra:
för	kvinnlig	förest.	lägst	1,600	kr.,	högst	2,000	kr.
»	manlig eller
	kvinnlig	lärare	»	1,000	»	»	1,600	»

Årliga afgiften till pensionsanstalten och villkoren för
hel pension äro desamma som i hufvudarbetet nämnda.
Likaså kvarstår döfstumlärarpersonalens rätt till
delaktighet i Folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

^{J. P–tz.}

Döfstumlärarsällskapet. Se Svenska döfstumlärarsällskapet.

*Döfstumundervisning. Den privata döfstumskolan
i Hjorted är nedlagd och har fått lämna rum för
ett hem för obotligt sjuka hörande personer. – 3:e
distriktets döfstumskola i Karlskrona är indragen,
och distriktets samtliga döfstumma barn få numera
sin undervisning vid skolan i Lund. Distriktet har
däremot upprättat en jordbruks- och handtverksskola
för vuxna döfstumma män å Råbylund nära Lund. Denna
skola är egentligen afsedd för döfstumma i 3:e
distriktet, men äfven döfstumma från andra distrikt
kunna där vinna inträde. – Den privata Tysta skolan
i Stockholm är förflyttad till Lidingö villastad
och förändrad till fortsättningsskola för vuxna
döfstumma flickor, i hvilken skola flickor från hela
landet kunna vinna inträde. – Skolhemmet i Vänersborg
för blinda döfstumma eller blinda sinnesslöa har
öfvertagits af staten och är numera förlagdt till
Lund. – Under läsåret 1922–23 undervisades i
Sveriges samtliga egentliga döfstumskolor 613
elever (323 gossar och 290 flickor). Af dessa
undervisades 537 enligt talmetod och 76 enligt skrif-
eller teckenmetod af 41 lärare och 39 lärarinnor.

^{J. P–tz.}

Telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell (se
denne), som själf hade varit döfstumlärare, omhuldade
med råd och dåd döfstumundervisningen. När han
för telefonens uppfinning belönats med det franska
Voltapriset, donerade han dess belopp som grundfond
till en Volta bureau i Washington, afsedd att
studera och främja de döfstummas angelägenheter
i alla länder. Till denna byrå skänkte han sedan
betydliga summor.

Dölen. Se Vinje, A. O., sp. 687.

Dönna, ö n. v. om Sandnessjöen, Nordland fylke, Norge.
137,65 kvkm. D. är i norra delen jämnt och bördigt och har i
s. vackra alpformade fjäll (Dönnes- och Åkviktinder).

^{K. G. G.}

Dönnes, härad och socken i Nesna pastorat, vid kusten,
n. v. om Sandnessjöen, Nordland fylke, Norge. 87,06 kvkm.
1,443 inv. (1920). Jordbruk och fiske. I häradet ligger
den stora egendomen D., som egts af flera norska stormän
(Erik Rosenkrantz, Preben von Ahnen, Peder Tönder m. fl.);
från 1775 har den tillhört släkten Coldevin.

^{K. G. G.}

Dönnestinder [-tinner], fjäll. Se Dönna. Suppl.

*Dönniges. – 2. Helene D. begick själfmord strax
efter Schewitschs död 1 okt. 1911 i München.
Af hennes sista skrifter må nämnas
Von andern und mir (1910; 7:e uppl. 1918;
sv. öfv. "En kvinnas bikt" af Helene v. Racowitza, 1915) och
In maiorem dei gloriam (1911).

Döpare, gnostisk sekt. Se Mandéer.

*Dörj. Se fig. i art. Makrillfiske.

*Dörpfeld, W., lämnade 1912 platsen som förste
sekreterare vid tyska arkeologiska institutet i
Aten och har sedermera ledt gräfningar på Korfu
(Faiak-staden), Leukas-Ithaka m. fl. st. samt utgett
Olympia in römischer zeit (1914).
Han är sedan 1919 professor i arkeologi i Jena.

Dörr (ty. tür, eng. door, fr. porte, lat. janua,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>