Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis / 423-424 (1923) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dåne liksom åskan, bröder ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dåne liksom åskan, bröder, begynnelseorden till en
mycket sjungen studentsång i marschtakt ur J. Jolins
skådespel "Barnhusbarnen eller Verldens dom" (1849;
akt 3, scen 14), till musik af tyske tonsättaren
J. H. Stunz (se denne. Suppl.).

Däcksloggbok. Se Loggbok.

*Dädesjö. Se pl. till art. Kyrkmålningar och
fig. 1 i art. Staffansvisor.

Däfvertgaj. Se Gaj.

*Dämning. Om dämning af en mila se Kolning, sp. 573.

Dämpning, fys., amplitudens aftagande vid en
svängningsrörelse (jfr Vågrörelse, sp. 1272).

Å fig. är tiden afsatt efter vågräta axeln, strömstyrkan efter lodräta axeln.

Fig. visar en schematisk bild af en starkt dämpad
svängningsrörelse. Förhållandet mellan en amplitud och
den därpå följande kallas dämpningsförhållandet,
och logaritmen för detta förhållande kallas logaritmiska
dekrementet. Dämpningen beror på energiminskning
hos svängningsrörelsen, förorsakad däraf, att energi
förbrukas för att öfvervinna motstånd af mekanisk,
elektrisk eller magnetisk art. – Ang. dämpning vid
galvanometrar se d. o., sp. 672, samt Hvirfvelström,
och ang. dämpning vid elektriska vågor se Telegraf, sp. 743.

^{T. E. A.}

Dämpningsmedel, medel för nedsättning af
explosionstemperaturen hos krut (se d. o., sp. 111).

*Dändliker, K., dog 14 sept. 1910 i Küssnacht.
Han skref äfven Geschichte der stadt und des kantons
Zürich (3 bd, 1908–12; slutet af bd III är författadt
af W. Wettstein).

Däubler [då’jb-], Theodor, tysk författare, f. 17
aug. 1876 i Trieste, en af de tidigaste förkämparna
för den expressionistiska litteraturen och konsten
i Tyskland, en bisarr, om sturm-und-drang erinrande
modernist, som blandar högtsväfvande patos och
grofva trivialiteter och förkunnar en optimistisk
åskådning. Af D:s verk må nämnas
Das nordlicht (1910),
Oden und gesänge (1913),
Wir wollen nicht verweilen (1915),
Hesperien (s. å.),
Der sternhelle weg (s. å.),
Mit silberner sichel (1916) och
Die treppe zur nordlicht samt de teoretiska
Der neue standpunkt (1916) och
Im kampfe um die moderne kunst (1919; 5:e uppl. 1921) samt
Lucidarium in arte musicæ (1917).
Se E. Buschbeck, "Die sendung T. D:s" (1920).

^{R–n B.}

Däumig [då’jmich], Ernst, tysk socialistpolitiker,
f. 25 nov. 1866 i Merseburg, d. i juli 1922 i Berlin,
var 1888–93 fransk främlingslegionär i Algeriet och
1893–98 tysk soldat i Metz, blef

1900 socialdemokratisk tidningsman och var 1911–16
en bland de främste medarbetarna i "Vorwärts",
hvarifrån han aflägsnades såsom tillhörande den
radikala oppositionen inom partiet. D. slöt sig
till det 1917 bildade oafhängiga socialdemokratiska
partiet, blef dec. 1919 jämte A. Crispien dess
ordf. och öfvergick kort därpå, till följd af sin
ifver för rådssystemet, till kommunistpartiet, hvars
ordf. han jämte P. Levi en tid var. 1920 hade
han invalts i riksdagen. Efter de kommunistiska
marsoroligheterna 1921 återinträdde han i
"de oafhängiges" led. Sina minnen från Främlingslegionen
har D. skildrat i Moderne landsknechte (1904–05).

^{V. S–g.}

*Döbeln. – 2. G. K. von D. Ett monument öfver honom
är afbildadt i art. Umeå (fig. 8). Bland litt.
öfver B. må nämnas E. Fahlman, "General D." (1915).

Döberitz, ort i preussiska reg.-omr. Potsdam,
omkr. 20 km. v. om Berlin. Invid D. var under
åren 1895–1918 tyska gardeskårens öfningsfält
(4,161 har areal) beläget. F. n. (1923) används
detsamma som öfningsplats för "Wehrkreis III".

^{H. J–dt.}

Döda fallet. Se Indalsälfven, sp. 468.

*Döda hafvet. Den i artikeln omtalade förekomsten
af mikrober har ej vunnit bekräftelse genom senare
undersökningar. – Äfven en vik af Svarta hafvet,
Karkinitviken (se d. o.), benämnes Döda hafvet.

Döden fadder, folkkomedi. Se Blanche, sp. 646, och Haffner, K.

Döderhultaren, populärt namn på bildsnidaren A. R. Petersson (se denne).

Död kolumntitel. Se Kolumntitel.

*Dödlighet (sp. 1221). Under den första
manbarhetsåldern växer dödligheten ånyo
starkt (i ej ringa mån genom lungsoten) upp
till ung. 25 (ej 30) års ålder, men därefter något
långsammare. Någonstädes mellan 30 och 50 år –
olika i olika länder – hinner dödstalet till 10 pro
mille eller 1 bland 100. – (Sp. 1223). Raderna 14–16
nedifr. (Skillnaden ... Norge) utgå. – (Sp. 1225 rad
7 nedifr.). I st. för orden historiskt befintliga
bör stå på grund af befolkningsstatistiskt material
beräknade – (Sp. 1226, rad 3 uppifr.). De första
rationella (ej nationella) dödlighetstabellerna
offentliggjordes af Wargentin.

*Dödsattest. Nu gällande formulär till dödsbevis
innehålles i Medicinalstyrelsens cirkulär af 11
dec. 1918. Till ledning vid dödsorsakernas benämning
har Medicinalstyrelsen genom cirkulär af 9 okt. 1911
fastställt en detaljerad nomenklatur, hvilket ansetts
nödigt för vinnande af likformighet i de statistiska
uppgifterna.

^{R. W.}

Dödskallehusarerna (ty. Totenkopfhusaren),
förr populär benämning på tyska 1:a och 2:a
lifhusarregementena, förlagda i Langfuhr vid
Danzig, samt braunschweigska husarregementet (n:r
17), förlagdt i Braunschweig, med anledning af
prydnaden, föreställande en dödskalle (af silfver)
på husarmössans framsida. Urspr. skulle denna
egendomliga mössprydnad ha betydt, att dess bärare
hvarken gaf eller gjorde anspråk på pardon i striden.

^{H. J–dt.}

*Dödsstraff, jur. Genom lagar 3 och 17 juni
1921 har dödsstraffet afskaffats i svensk straffrätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>