Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1918. Västfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243 Världskriget (Krigshändelserna 1918. Västfronten. Tyskarnas återtåg. Vapenstillestånd) 244
-Cambrai mot l:a och 3:e engelska arméerna,
men sedan Siegfriedsställningen s. om Cambrai
blifvit genombruten (se nedan), föll sistnämnda stad
9 okt., hvarpå v. Below långsamt gick tillbaka till
Hermannsställningen i linjen Condé-Valenciennes
-Solesmes-Le Cateau, som i sin helhet var in-
tagen 20 okt. - Mellan Cambrai och S:t-Quen-
tin försvarade 2:a tyska armén med stor ihärdig-
het Siegfriedsställningen mot 4:e engelska, med en
stark amerikansk armékår förstärkta armén, men
29 och 30 sept. genombröt denna senare ställnin-
gen n. om S:t-Quentin, hvilket föranledde, att
tyska armén efter hand gick tillbaka till den när-
belägna Hermannsställningens vänstra flygel s. om
Le Cateau. Till 7 okt. hade Haig tagit 36,000
fångar och nära 400 artilleripjäser. - S. om S:t-
Quentin genombröts Siegfriedsställningen 2 okt. af
l:a franska armén, och staden, som skjutits i
brand af engelska artilleriet, hvarvid bl. a. kate-
dralen förstördes, föll s. d. i de allierades våld.
18:e tyska armén, som i det längsta hållit
S:t-Quentin, motsatte sig energiskt franska l:a
och 10:e arméernas framryckning mot La Fère
och Laon, hvilka städer först 16 okt. intogos
af fransmännen. Hutier gick tillbaka till den
förut iordninggjorda Hunding-Brunhildesställnin-
gens högra flygel n. ö. om Laon. Ifrågavarande
ställning -. i linjen Pouilly-Sissonne-Eethel
-Attigny-Vouziers-Grandpré (s. ö. om Vou-
ziers)-Consevoye n. om Verdun - utgjorde en
fortsättning åt s. ö. af Hermannsställningen. -
På grund af Mangins framryckning n. ö. om
Soissons blef 7:e tyska arméns ställning vid
Aisne ohållbar liksom ock l:a arméns ställ-
ning längre österut. Denna senare hotades dess-
utom genom 5:e franska arméns framryckning
n. v. om Reims. Båda tyska arméerna återtågade
bakom Suippes, där de å oms© sidor om Rethel
gingo in i Hunding-Brunhildesställningen (omkr.
17 okt.), sålunda uppgifvande bl. a. den mycket
omstridda Chemin des Dames-platån. - I Cham-
pagne motsatte sig 3:e tyska armén kraftigt 4:e
franska arméns anfall, men uppgaf slutligen den
så ihärdigt försvarade ställningen mellan Reims
och Aisne (s. om Vouziers) och gick tillbaka till
Hunding-Brunhildesställningen mellan Attigny
och Grandpré (17 okt.). Med syfte att förmå de
allierade att försvaga sina för ett genombrott vid
Valenciennes insatta krafter gick v. Einem 20 okt.
öfver till motanfall å ömse sidor om Vouziers och
vann en lokal framgång. - Mellan Argonnerna
och Maas samt på norra Verdunfronten ö. om
Maas gingo amerikanerna till anfall 26 sept. och
trängde den motstående 5:e tyska armén små-
ningom tillbaka till linjen Grandpré-Dun, i hvil-
ken tyskarna dock fattade fast fot (31 okt.).
- På Öfriga delar af fronten föreföllo endast
mindre strider. Tyska härens återtåg till Lys’-,
Hermanns- och Hu¾ding-Brunhildesställningarna,
afslutadt 31 okt., hade försiggått enligt plan och
i god ordning utan alltför stora förluster. Fochs
plan att genombryta den tyska fronten och på
samma gång omfatta dess båda flyglar hade icke
i något afseende kunnat genomföras. Men läget
hade ytterligare försämrats för tyskarna genom
macedoniska frontens sammanbrott (se nedan),
hvarpå följde vapenstillestånden i Saloniki (29
okt.) mellan Bulgarien och ententemakterna samt i
Mudros (30 okt.) mellan Turkiet och samma mak-
ter. - Redan 5 okt. hade tyska regeringen, på
generalstabschefen v. Hindenburgs den 3 gjorda
framställning, riktat en hemställan till presidenten
Wilson, "att han ville taga fredens återställande
i sin hand" och för detta ändamål verka för af-
slutandet af ett allmänt vapenstillestånd. Öster-
rike-Ungern och Turkiet anslöto sig till denna
hemställan. Medan förhandlingarna mellan tyska
regeringen och Wilson pågingo, afgick 26 okt. af
politiska skäl general Ludendorff - som icke villö
gå in på en del af Wilsons villkor, afseende Tysk-
lands politiska och militära underkastelse under
ententen - som förste generalkvartermästare och
ersattes af general Groener. Då förhandlingarna
tills vidare icke ledde till något resultat, fortsattes
operationerna som förut. - Tyskarnas återtåg till
Antwerpen-Maas-ställningen. För att undvika
frontens genombrytning och upprullning, hvilket
gifvetvis skulle medfört en katastrof för hären,
beslöt tyska krigsledningen att om möjligt eche-
lonsvis utrymma den innehafda linjen och gå till-
baka till en förberedd ställning, benämnd Ant-
werpen-Maas-ställningen, i linjen Antwerpens
västra front-Alost (n. v. om Bruxelles)-Nivelles
(n. ö. om Möns)-Charleroi-Givet-Fumay-Sedan
-n. om Verdun. De allierade fortsatte efter ett
kortare uppehåll sin framryckning. Sålunda gingo
arméerna på vänstra .flygeln 31 okt. till anfall
mellan holländska gränsen och Deynze mot Lys-
ställningen, som 2 nov. utrymdes, hvarefter
tyskarna gingo tillbaka mot Gent-Grammont
(Gent-Hermannsställningen). S. därom höllo de
tyska arméerna fronten mellan Tournai och Valen-
ciennes till 3 nov., då sistnämnda stad föll, h varpa
tyskarna gingo tillbaka till i höjd med Möns. -
Slaget vid Sambre (4-11 nov.). 4 nov. igång-
satte Haig ett anfall i stor stil med engelska l:a,
3:e och 4:e arméerna samt franska l:a armén
(tills. 44 fördelningar) mot den tyska fronten ö.
om Vaienciennes-Oise v. om Guise för att där
åstadkomma ett genombrott. Detta lyckades dock
icke, om än tyskarna (17:e, 2:a och 18:e arméerna)
ledo ansenliga förluster - enbart i fångar nära
25,000 man - under det de gingo tillbaka till
linjen ö, om Maubeuge-Chimay. Mellan Guise
och Rethel utrymdes från 4 nov. efter hand de
tyska ställningarna, och dessas försvarare återtå-
gade till linjen Chimay-Charleville. Ett af frans-
männen gjordt försök att genombryta fronten vid
Guise och rulla upp tyska fronten åt s. ö. miss-
lyckades. På ömse sidor om Maas gingo de ameri-
kanska l:a och 2:a arméerna 6 nov. till anfall. 5:e
tyska armén vek v. om Maas tillbaka mot Sedan
-Stenay, där densamma fattade fast fot på flodens
högra strand (den 11). öster om Maas pressades
tyska fronten tillbaka mot Damvillers (20 km. n.
om Verdun). 11 nov. var den ofvannämnda Ant-
werpen-Maasställningen intagen. Dess fortsätt-
ning söderut sträckte sig från Damvillers öfver
Fresnes till Pagny (n. om Pont-à-Mousson) vid
Mosel, hvarefter den i stort sedt följde gränsen
mellan Tyskland och Frankrike till Markirch i
Elsass för att därefter i rak sydlig riktning böja
af mot schweiziska gränsen. I nämnda linje stodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
