Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1918. Västfronten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241 Världskriget (Krigshändelserna 1918. Västfronten. De allierades offensiv. Tyskarnas återtåg) 242
armén drogs något tillbaka. - Tyskarnas utrym-
ning af Lysbågen. Nödvändigheten af att för-
korta äfven den norra delen af fronten föranledde
tyska krigsledningen att låta 6:e armén 3 sept.
utrymma sina ställningar i "Lysbågen", v. om
Armentières, jämte Kemmel-höjdpartiet och gå till-
baka till linjen S:t Éloi (4 km. s. om Yperen)-
Armentières-La Bassée. Härigenom blef i stort
sedt tyska fronten mellan Lys och Aisne densamma,
som den varit i mars 1918, innan den stora offensi-
ven tog sin början. Läget var dock nu betydligt för-
sämradt för tyskarna på grund af de lidna, oer-
hörda förlusterna, uppgående till omkr. 1,500,000
man, för hvilkas ersättande manskap saknades.
Man såg sig nödsakad minska infanteribataljonernas
styrka från 4 fältstarka till 3 svaga kompanier,
således till omkr. hälften af den ursprungliga
styrkan. Fördelningarna kommo följaktligen att
motsvara de ursprungliga brigaderna. Å de allie-
rades sida hade förlusterna ersatts genom den
jämna tillförseln af amerikanska trupper, af hvilka
360,000 man deltagit i slagen vid Marne, Somme
och Vesle och hvilkas sammanlagda styrka i
sept., då särskilda arméer började bildas, öfver-
steg l*/2 mill. man och i nov. uppgick till 2
mill. (hvaraf 1,200,000 man vid fronten och
800,000 man i reserv). - Tyskarnas utrymning
af S:t MiJiielbågen. S sept. anbefallde tyska
krigsledningen utrymning af den s. ö. om
Verdun mot Maas vid S:t Mihiel framspringande
fronten, besatt af arméafdelningen C (Fuchs) af
armégruppen hertigen af Wurttemberg med 8 för-
delningar (hvaraf l österrikisk), hvilkas samman-
lagda styrka dock utgjorde endast omkr. 70,000
man. Innan ännu återtåget hunnit verkställas,
anföll l:a amerikanska armén (Pershing) med 8
fördelningar (240,000 man) tyska fronten v. om
Pont-à-Mousson från söder, samtidigt som l fransk
och l amerikansk fördelning gingo till anfall mot
nämnda front s. om Fresnes en Woèvre väster-
ifrån. Anfallen förbereddes med en kortvarig,
men kraftig artillerield och understöddes af en
stor mängd tankar och stridsflygplan. Tyskarna
lyckades visserligen undandraga sig den hotande
omfattningen och nå den förberedda "Mihielställ-
ningen" mellan Fresnes och Pont-à-Mousson den 16,
men ledo därvid stora förluster. Amerikanerna
togo bl. a. 15,000 fångar. Då detta var den första
seger, som de amerikanska trupperna vunno "på
egen hand", fick slaget stor betydelse i moraliskt
afseende.
De allierades slutliga samfällda offensiv samt
tyskarnas återtåg till Hermanns- och Hunding-
Brunhilde-ställningarna. Enligt Fochs plan för de
slutliga operationerna skulle i slutet af sept. 1918
den tyska frontens midt mellan Sambre och Oise
genombrytas, medan samtidigt båda flyglarna skulle
omfattas. För planens utförande stodo följande
arméer på nedanstående frontdelar till förfogande
(från vänster till höger). Belgiska armén och 2:a
engelska armén (Plumer) från Kanalen till Lys,
engelska 5:e armén (Birdwood), l:a armén (Horne),
3:e armén (Byng) och 4:e armén (Rawlinson)
från Lys till S:t-Quentin; franska arméreserv-
gruppen (Fayolle): l:a armén (Debeney), 3:e
armén (Humbert) och 10:e armén (Mangin) från
S:t-Quentin t. o. m. Aisne; franska midtarmé-
gruppen (Maistre): 5:e armén (Guillaumat) på
Reimsfronten och 4:e armén (Gouraud) i Cham-
pagne mellan Reims och Argonnerna; Förenta
staternas l:a armé (Pershing, sedan Ligget)
fr. o. m. Argonnerna till Maas och (efter 9
okt.) 2:a armé (Bullard) mellan Maas och Mosel.
Inräknadt trupperna på sydöstra frontdelen - i
franska Lothringen och Elsass -, hvilka utgjordes
af östra armégruppen (de Castelnau): 8:e och 7:e
arméerna, samt de strategiska reserverna uppgick
de allierades styrka på västfronten till omkr.
6,250,000 man. - Vid samma tid voro de tyska
trupperna fördelade sålunda (från höger till vän-
ster). Armégruppen kronprins Ruprecht af Bajern:
4:e armén (Sixt v. Armin) och 6:e armén (v. Quast)
från Kanalen till Scarpe; armégruppen v. Boehn:
17 :e armén (0. v. Below), 2:a armén (v. Carlowitz)
och 18:e armén (v. Hutier) från Scarpe t. o. m. Oise;
armégruppen tyske kronprinsen: 7:e armén (v. Eber-
hard), l:a armén (v. Mudra) och 3:e armén (v.
Einem) från Oise t. o. m. Argonnerna; samt armé-
gruppen Gallwitz: 5:e armén (v. d. Marwitz) och
armégruppen C (Fuchs) från Argonnerna till Mosel.
På yttersta vänstra flygeln, där ställningskriget
oafbrutet pågick, utan att läget i stort sedt för-
ändrades, stod armégruppen hertig Albrekt af
Wurttemberg; 19:e armén (v. Bothmer), i hvilken
l österrikisk armékår om 2 fördelningar ingick,
arméafdelningarna A (v. Eben) och B (v. Gundell)
från Mosel till schweiziska gränsen. De tyska
’och österrikiska) trupperna på västfronten räknade
tills, högst 3 mill. Några reserver på krigsskåde-
platsen funnos icke, och de fåtaliga trupper,
som ännu kunde stå till förfogande inom etapp-
området och i hemorten, voro opålitliga. Tyska
krigsledningen beslöt att metodiskt gå tillbaka
från den ena förberedda ställningen till den andra,
bjudande de påträngande fienderna så starkt mot-
stånd som möjligt för att höja egna truppers moral
och på samma gång försvaga fiendens anfallslust
- Den stora offensiven började 28 sept. De
allierades vänstra flygelgrupp - belgiska och 2:a
engelska arméerna - under konung Alberts befäl
gick denna dag till anfall mot 4:e tyska armén
mellan Dixmuiden och Messines, s. om Wyts-
chaete. Tyskarna veko under hårdt motstånd
efter hand tillbaka till linjen Lombardzyde (vid
kusten n. om Nieuport)-Rousselaere (22 km.
n. ö. om Yperen)-Armentières, som intogs 14
okt., sålunda täckande med sin högra flygel Ost-
ende och med den vänstra Lille. Då de allierade
förnyade anfallet, i hvilket nu äfven delar af 3:e
franska armén och engelska örlogsfartyg (med flan-
kerande eld) deltogo, måste också denna linje ut-
rymmas och Sixt v. Armin gå tillbaka bakom Lys
i linjen Ecloo (ö. om Bruges)-Deynze (vid Lys,
16 km. s. v. om Gent)-Courtrai, som besattes
den 20. Undervattensbåtshamnarna Ostende och
Zeebriigge gingo härigenom förlorade, hvilket var
ett kännbart slag för Tysklands "u-båtskrig". -
Genom 4:e arméns återtåg blottades 6:e arméns
högra flank, och äfven sistnämnda armé måste där-
för gå tillbaka mellan Lens och Armentières (3
okt.). 5:e engelska armén följde efter. Den 18 föll
Lille, och v. Quast gick tillbaka till Hermanns-
ställningen vid Schelde i höjd med Tournai. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
