- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
327-328

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahlbom, 1. Johan Gustaf - Wahlbom, 2. Johan Vilhelm Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svåra förlossningar och gjorde som oftast
kirurgiska operationer. Därjämte utgaf han i tryck
upplysningar i medicinska ämnen, som spriddes
genom landshöfdingämbetet, höll föreläsningar
i naturalhistoria vid gymnasiet, meddelade råd
och upplysningar om jordbruket m. m. 1755 fick
han assessors fullmakt och blef 1757 led. af
Vet. akad. 1767 uppfördes han på förslag till
professuren i anatomi och medicin i Uppsala, och
1789 biträdde han som förste fältmedikus under den
i Karlskrona härjande svåra farsoten. Han tog afsked
1794 och erhöll då titel af k. förste lifmedikus. Han
utgaf ett antal smärre afh., af hvilka de flesta äro
införda i Vet. akad:s handlingar. Hans skriftväxling
med Acrel och Martin ang. sätten att operera starr
utgafs af Vet. akad. 1766. Han visar sig där såsom
en mycket duglig ögonläkare.
illustration placeholder


illustration placeholder
Fig. 1. Karl Wahlbom. Efter ett själfporträtt.

2. Johan Vilhelm Karl W., den föregåendes sonson,
målare, f. 16 okt. 1810 i Kalmar, d. 23 april 1858 i
London, var son till lektorn, sedermera kyrkoherden
Karl Adolf W. 1824 blef W. kadett vid Karlbergs
krigsskola, men konstnärsanlagen, som gjort sig
gällande redan under hans barndom, kommo honom
att uppge sina planer på militäryrket. 1829 erhöll
"kadetten W." en jetong af Konstakademien för en
insänd ritning i kritor, som behandlade prisämnet
Epameinondas’ död. Han utställde vid detta tillfälle
ytterligare 4 teckningar, bland dem Slaget på
Fyrisvall
. Dittills hade han ej haft någon ledning,
nu blef han elev vid akademien, fick undervisning af
Westin på dennes ateljé och fri bostad och kost hos
hans syster. S. å. blef han medarbetare i F. Boijes
"Magasin för konst, nyheter och moder". Boije anser,
att han "icke allenast lofvar att bli mästare, men
redan tecknar förvånande korrekt och i synnerhet nakna
figurer med den yttersta sanning i muskelspelet... Han
komponerar därjämte ganska bra". Redan under
kadettåren hade Lings dikter väckt hans hänförelse
för fornnordiska sagomotiv, "han lefde bland asar,
jotar och vikingar". Nu kom han i personlig beröring
med Ling, blef en skicklig gymnast och fäktare,
antog en underlärarplats vid Lings gymnastik, deltog i
anatomiska dissektioner af både människor och hästar,
tecknade om kvällarna på akademien och gjorde massor
af kompositioner i teckning och etsning.

Så tillkommo serier af teckningar till Tegnérs
"Fritiof" och till sagorna om Hjalmar och Ingeborg,
Torborg, Ivar Vidfamne o. a., dessutom en mängd
spridda kompositioner med olika ämnen – äfven
folklif och Bellmanstyper. Men framför allt var
han i sitt esse, när han fick framställa lifliga
scener af dramatisk effekt, kämpar i strid eller
brottning, nakna figurer med väldig muskulatur,
i våldsamt ansträngda rörelser och svårbehandlade
förkortningar. Till Lings "Asarna" gjorde han 30
kompositioner, af hvilka 18 utfördes i etsning
(1833–34). För G. H. Mellins och N. H. Thomsons
"Museum för naturvetenskap, konst och historia"
gjorde han 1835–37 en mängd små etsningar, med
lätt hand improviserade, signerade von Schlurf.
Han lärde äfven litografi för bröderna
Cardon och utförde i detta framställningssätt
en serie Fosterländska bilder, 24 historiska
scener från Gustaf Vasa till Gustaf II Adolf, som
utgåfvos 1837–38 med text af Nicander. Påverkan af
Sandberg är uppenbar i dessa bilder. Oljemålning
hade W. föga eller intet studerat, han synes ha
delat Westins åsikt, att han saknade färgsinne. Han
målade dock något akvarell. Dessutom modellerade
han under Byströms ledning och erhöll 1833 "stora
skulpturstipendiet", 60 rdr b:ko, för en relief. En
liten grupp i lera, Faun lekande med ett barn (1837),
eges af Nationalmuseum, likaså en reliefmedaljong
Valkyrjor. Bland hans andra skulpturer voro Drucken
faun
, Flygande Amor m. fl. För sitt lifsuppehälle
var han hänvisad uteslutande till sitt arbete, han
lefde för dagen, ibland högst magert, men arbetade
med största ihärdighet. Under sin studietid hade
han erhållit flera smärre belöningar af akademien;
efter 1833 synes han emellertid ej ha deltagit i
de akademiska studierna, men studerade anatomi för
A. Retzius 1836–38. 1838 sammansköto några af hans
vänner 700 rdr, och med denna reskassa begaf W. sig
till Paris. Därifrån hemsände han under den följande
vintern två skulpturer, en Bacchus och en Amor
("Torson på Bacchus är det bästa, jag modellerat",
skrifver han själf), men Konstföreningen, som förut
uppmuntrat honom, inköpte dem ej, och han säger sig
vara tvungen att "hamra skulptören ur hufvudet på
mig". Han tecknade flitigt och lärde xylografi, men
hade ingen "esprit att taga sig fram", lyckades ej
sälja sina alster och såg ingen annan utväg än att
återvända hem till gymnastiken. Då fick han genom
bemedling af grefve A. E. von Rosen beställning
från en förläggare i London på illustrationer till
en engelsk öfversättning af Fryxells Gustaf II Adolfs
historia. Han reste till Tyskland, gjorde omfattande
förstudier af byggnader, vapen, kostymer i München,
Nürnberg, Prag, men möttes vid återkomsten till Paris
af underrättelsen om, att det tilltänkta verkets
förläggare råkat på obestånd och att hela planen
måste uppges. De gjorda teckningarna såldes till en
samlare. Vid denna tid fick W. likväl afnämare äfven
på andra kompositioner och hemsände flera till
Konstföreningen, mest historiska genrebilder, laverade
i akvarell eller sepia. Nu började han också måla i
olja på uppmaning af O. J. Södermark. Tack vare denne
fick han undervisning af den uppburne porträttmålaren
F. Winterhalter. På dennes ateljé målade han 1840

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free