Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tecumseh - Teczynski, Andrzej - Teczynski, Jan - Teda - Tedaga - Teddington - Teden - Tedesca - Te Deum - Tedin, Hans - Tedschen (Tedsjen) - Teellinck, Willem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Tippecanoe (17 nov. 1811) mot general Harrison
uppref det mäktiga indianförbund T. lyckats bilda
under vidsträckta agitationsresor från Mexikanska
viken och upp till de Stora sjöarna. Han slöt 1812,
vid engelsk-nordamerikanska krigets utbrott,
förbund med engelsmännen och fick af dem fullmakt
som brigadgeneral. Efter strider med växlande
vapenlycka fann han döden vid nederlaget vid
Thames river i Canada mot Harrison. "Profeten"
lefde till 1834 v. om Mississippi, men med T:s död
voro brödernas vidtomfattande planer för alltid
korsade. Jfr E. Eggleston, "T. and the shawnee
prophet" (1878), och H. J. Webster, "Harrison’s
administration of Indiana territory" (1907).
V. S—g.
Tęczyński [teȵtjy’ȵski], polsk adelssläkt,
utslocknad 1637. 1. Andrzej T., kastellan, d. 1461,
utmärkte sig i slaget vid Tannenberg 1410. — 2. Jan
T., d. 1562, son till Stanisław T., kastellan af
Lemberg och vojvod af Krakau, kom 1561 till Sverige
för fredsunderhandlingar och blef då bekant med
Gustaf Vasas dotter Cecilia. Han återvände till
Stockholm 1562 för att förlofva sig med henne,
men blef på vägen tillfångatagen af danskarna och
förd till Köpenhamn, där han dog i fängelset. Jfr
A. Jensen, "Svenska bilder i polska vitterheten"
(1904), och Niemcewicz’ roman, "Jan Z Tęczyń" (1825;
ty. öfv. 1827).
1—2. A—d J.
Teda, socken i Uppsala län, Åsunda härad. 1,970
har. 393 inv. (1917). T. utgör ett pastorat i Uppsala
stift, Åsunda kontrakt, men skall framdeles förenas
med Enköpings-Näs och Svinnegarn till ett pastorat
med Svinnegarn som moderförsamling.
Teda, en del af folket tibbu (se d. o.).
Tedaga, en gren af tibbuspråket (se Tibbu).
Teddington [te’diȵtən], stadsdistrikt i engelska
grefsk. Middlesex, å vänstra stranden af Thames, 20
km. ofvanför Londons City. 17,850 inv. (1911) Mellan
T. och det s. därom belägna Hampton (se d. o.) ligger
Bushy park, en kunglig domän af 4,5 kvkm. omfång.
(H. W—k.)
Teden, insjö i Örtomta och Björsäters socknar i
Östergötlands län, smal, men 7 km. lång, 3,4 kvkm., 62
m. ö. h., afrinner norrut till östra delen af Roxen.
Wbg.
Tedesca [-ska], it. ("tysk"), benämning på dansen
allemande (se d. o.).
Te Deum (Tedeum), lat., den vanliga benämningen på
den s. k. ambrosianska lofsången (Hymnus Ambrosii
et Augustini), hvars början fullständigt lyder:
Te Deum laudamus, Te Domiuum confitemur ("Vi
lofva Dig, o Gud; Dig, Herre, vi bekänna"). Enligt
sägnen skulle biskop Ambrosius (se denne), då han
påskaftonen 387 döpte Augustinus, ha fattats af
gudomlig ingifvelse och börjat inför det församlade
folket sjunga denna lofsång, hvarefter Augustinus,
gripen af samma inspiration, skulle ha fortsatt och
afslutat sången. Enligt den kritiska forskningen
är "Te Deum" en, möjligen af Ambrosius verkställd,
latinsk öfv. af en gammal, i den österländska
kyrkan gängse hymn. Af Ambrosius och Augustinus
införd i västerländska kyrkan, är den ännu i dag
den västerländska kristenhetens förnämsta kyrkliga
lofsång, mäktigt gripande genom sin oförvanskliga,
sublima skönhet. Inom den romersk-katolska kyrkan
sjunges den nästan alla söndagar och stora högtidsdagar
samt hvarje dag under påskhögtiden, därjämte också
vid mera tillfälliga högtider af offentlig art,
såsom nationella tacksägelsefester, segerfester,
kröningar (alltifrån Karl den stores kröning, år 800)
o. s. v. Till följd däraf nyttjas ordet "tedeum" ofta
liktydigt med högtidlig tacksägelsegudstjänst. — Flera
öfversättningar af denna lofsång finnas, i synnerhet
på tyska. Bland dem må nämnas den sköna katolska
"Grosser Gott, wir loben Dich" och Luthers "Herr
Gott, Dich loben wir" (från 1529; n:r 263 i svenska
psalmboken; "O Gud, vi lofve Dig"). I den lutherska
kyrkan har psalmen "Nun danket alle Gott" (n:r 272 i
sv. psalmboken: "Nu tacker Gud, allt folk!") delvis
trädt i den gamla ambrosianska lofsångens ställe.
J. P.
Hymnens koralmelodi i frygisk tonart är ett af de
äldsta tonstycken man känner. I nyare tid har tedeum
ofta tonsatts i fri stil för stor kör och orkester
(jämte orgel), bl. a. af Händel, Hasse, Haydn,
Berlioz och Bruckner.
Tedin, Hans, agronom, f 31 dec. 1860 i Nosaby socken,
Kristianstads län, filos. doktor i Lund 1891,
anställdes s. å. hos Sveriges utsädesförening, där
han alltsedan förestått förädlingen af ärter, vicker
och sedan 1900 äfven af korn. Utom gradualafh. Om
den primära barken hos vedartade dikotyler (i Lunds
univ:s årsskrift 1891) har T. författat en stor
mängd i Sveriges utsädesförenings tidskrift och
andra periodiska skrifter offentliggjorda uppsatser
och afh. rörande i främsta rummet växtförädling,
men därjämte äfven växtsjukdomar, skadedjur
på odlade växter samt andra landtbruksämnen.
H. J. Dft.
Tedschen (Tedsjen), oas, ort och flod i
Transkaspiska provinsen af ryska centralasiatiska
generalguv. Turkestan, mellan oasen Merv och
gränsen mot persiska provinsen Chorassan. Oasen,
som är omkr. 100 km. lång och 50 km. bred,
bevattnas af den n. v. om oasområdet sig
förgrenande och i sanden försvinnande floden
Tedschen, som utgör den nordligaste och nedersta
delen af den från Afganistans bergland kommande
floden Heri-rud (se d. o.). Orten T. är station
vid Transkaspiska järnvägen. Befolkningen
utgöres hufvudsakligen af tekketurkmener,
hvilkas hufvudnäring är boskapsskötsel.
H. W—k.
Teellinck [tēl-], Willem, nederländsk teolog
och asketisk skriftställare, f. 4 jan. 1579 i
Zierikzee, Zeeland, d. 8 april 1629 i Middelburg,
mottog under en mångårig studieresa i sin ungdom
till Skottland, Frankrike och England afgörande
intryck af den engelska puritanismen och verkade
efter sin hemkomst kraftigt för att sprida dess
idéer och fromhetspraxis, dock under klok anpassning
efter hemlandets förhållanden, i den nederländska
kyrkan. Under sin prästerliga verksamhet i Haamstede
och Burcht från 1606 och i Middelburg från 1613 gjorde
T. sig bekant som utomordentligt framstående predikant
och framträdde öfver hufvud, vid Voetius’ sida, som en
af de mest inflytelserike och typiske representanterna
för den egenartade reformert-nederländska pietismen
(se Præcicism). Sin största betydelse vann T. som
uppbygglig, "asketisk" skriftställare. Som sådan är
han en af den reformerta kyrkans främsta och mest
inflytelserika. Flera af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
