Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teellinck, Willem - Teen - Teerijärvi - Teersättning - Tees - Teesdalea - Teeswaterrasen - Teetotaller - Tefamiljen - Teff - Tefillin - Tefnecht - Tefnet - Tefroit - Tefsjön - Tefåfallet - Tefån - Teg - Tegal - Teg Behadur - Tegea - Tegeatis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppbyggelseskrifter ha ända in i vår tid utgetts i ständigt
nya upplagor samt öfversatts äfven till andra språk. —
I samma anda som T. verkade hans äldre broder Eewoud
T. (f. 1570, d. 1629), hvilken, vid sidan af sin
verksamhet som ansedd rättslärd och ämbetsman, under
pseudonymen Ireneus Philaletius, gjorde sig känd som
framstående asketisk skriftställare, och Willem T:s
söner Maximiliaan (d. 1653), Theodorus (d. 1660)
och Johannes (d. 1674) fullföljde traditionerna
genom att utge faderns skrifter och genom eget,
af samma åskådning prägladt skriftställeri.
E. Bg.
Teen, insjö, 5,6 kvkm., 64,5 m. ö. h., inom
Skagershults och Kvistbro socknar, Örebro län,
genomflytes nära nog i sin längdriktning från
s. till n. af Närkes Svartå. Vid inloppet bildar
ån ett kraftigt fall vid Hasselfors, nära 10
m. högt, utbyggdt för elektrisk energileverans
till Laxå bruk m. fl. platser samt för kvarn,
såg och torfströfabrik. Vid utloppet ur sjön
flyter ån däremot lugn och bred med sanka
stränder ända ned mot Kvistbro, tvärs genom den
stora Skagershultsmossen. Nederbördsområdet
ofvan sjöutloppet är 645 kvkm., till stor del
beläget inom Kilsbergens massiv. Sjön är belägen
nedom bergens sydöstra del, där berget brant
stupar ned i sjön. Sjöns stränder i n., ö. och
s. äro däremot ganska låga och flerstädes sanka
E. O. E—m.
Teerijärvi l. Terjärv (fi. Tervajärvi), socken
i Vasa län, Finland, Gamlakarleby domsaga, Pedersöre
härad, afskildes 1872 från Kronoby till eget
konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift,
Gamlakarleby kontrakt. Areal 207 kvkm. 3,610
inv. (1916), svensktalande.
O. B—n.
Teersättning. Se Tesurrogat.
Tees [ti’ṡ], flod i nordöstra England, upprinner
på gränsen mellan Westmoreland och Cumberland ö. om
Cross Fell på Penninska bergen (Pennine chain),
flyter åt s. ö. och n. ö., bildande under nästan
hela sitt lopp gräns mellan grefsk. Durham och
York, samt utmynnar i Nordsjön nedanför Stockton
och Middlesbrough i en bred, 15 km. lång vik. Längd
130 km.
(H. W—k.)
Teesdalea (Teesdalia) R. Br., Sandkrasse, bot., ett
litet örtsläkte inom fam. Cruciferæ. I Sverige
finnes en art, T. nudicaulis (Iberis nudicaulis),
som är lågväxt, med vanligen lyrformigt pardelade
blad i rosett vid basen af den nästan bladlösa
stjälken. Blomfodret är öppet. Kronbladen äro hvita,
små, 2 större och 2 mindre; frukten är en nästan
rundplattad, urnupen, glatt skida. Oftast uppskjuta
flera stjälkar från samma rot. Sandkrassen växer
mindre allmänt på berg och sandiga ställen i södra
Sverige.
O. T. S. (G. L—m.)
Teeswaterrasen [ti’ṡωå̄tə-]. Se Korthornsboskap.
Teetotaller [titå͡u’tlə], uttaladt alldeles som
teatotaller, eng., "tesupare", ett vanligt namn på
nykterister. Om benämningens uppkomst (efter sägen i
sept. 1833) finnes i Chambers’ "Encyclopædia" den
uppgiften, att en talare vid ett stort nykterhetsmöte,
då han ifrigt framsade den absolutistiska frasen:
"nothing but total (abstinence) will do", i sin
ifver skulle ha stammat och sagt tee-tee-total.
J. C.
Tefamiljen, bot. Se Ternstroemiaceæ.
Teff, bot. Se Eragrostis.
Tefillin, hebr. Se Fylakterier.
Tefnecht, konung. Se Egypten, sp. 1483.
Tefnet, Tefnut, fornegyptisk gudinna, syster och
gemål till luftguden Schu och dotter till solguden
Ra. Att döma af namnet och af vissa antydningar i
Pyramid- och Dödsbokstexter synes hon representera
någon art af väta, förmodligen dagg. Liksom sin manliga
motsvarighet uppträder T. ofta i människogestalt,
men framställes äfven i form af lejoninna eller som
kvinna med lejonhufvud, hvarpå man ser solskifvan
trona, omgifven af en uræusorm. T. var en populär
gudomlighet, som åtnjöt stort anseende öfver hela
Egypten, men dyrkades framför allt i Heliopolis
och Memfis, på Elefantine m. fl. orter äfvensom i
Nubien.
P. L—n.
Tefroit, miner. Se Olivin.
Tefsjön utgör tills. med den s. därom belägna Orsjön
en betydande utvidgning af Ljusnan inom Arbrå,
Undersviks och Järfsö socknar, Gäfleborgs län, på
en höjd af omkr. 112 m. ö. h. Sjösystemets längd
i flodriktningen utgör omkr. 20 km. och dess areal
26,8 kvkm. Härtill kommer den på samma nivå norrut
liggande 3,6 kvkm. stora Kalfsjön, som endast genom
ett mindre dike förenas med T.—Örsjön. Stränderna,
relativt höga, utgöras till ungefär lika delar
af odlade bygder, hufvudsakligast samlade omkring
midten af sjön, vid Undersvik, och af skogsmarker. Vid
inträdet i sjöns nordöstra ända bildar älfven ett
lågländt delta. Söderut öfvergår sjösystemet utan
nämnvärdt fall i Arbrå kyrksjö. Medräknas denna
och Kalfsjön, blir sjöarealen 35,6 kvkm. och
nederbördsområdet vid utloppet 14,500 kvkm.
E. O. E—m.
Tefåfallet, ett kronan tillhörigt, outbyggdt
fall i Tefån (se d. o.), beläget ett par
hundra m. ofvan Tefsjön, faller 103 m. på 1,5
km. längd i flera terrasser. Lågvatteneffekten
torde uppgå till omkr. 140 hkr. Nedom Tefsjön
bildar ån ännu ett fall på omkr. 30 m., Nedre
Tefåfallet. Där finnes en mindre
snickerifabrik med en turbin om 16,5 hkr.
E. O. E—m.
Tefån, tillflöde från n. till Ljusnan vid Ljusnedal
i öfre Härjedalen, typen för en s. k. vildbäck,
uppsamlar vattnet från sydsluttningen af
Anåfjället och nordsluttningarna af Rösjövålen och
Lillfjället. Dess källsjö på Anåfjället är belägen
989 m. ö. h., under det att Ljusnan vid inflödet
är belägen 570 m. ö. h. Ån faller sålunda på 15
km. icke mindre än 419 m. Nära sitt utlopp passerar
den en oansenlig sjö, Tefsjön (se d. o.). Den
af ån genomflutna dalgången är mycket besökt af
turister på grund af sin vilda natur, på hvilken
särskildt den frambrusande strömmen sätter sin
prägel. Åns nederbördsområde, till 2/3 förlagdt
uppe på fjällen, utgör 64 kvkm. Jfr Tefåfallet.
E. O. E—m.
Teg, Tegläggning. Se Plöjning.
Tegal, före 1901 eget residentskap, nu förenadt med
residentskapet Pekalongan (se d. o.), på nordkusten
af nederländska kolonien (prov.) Java.
Teg Behadur, sikhernas öfverhufvud. Se Sikher,
sp. 469.
Tegea l. Tegea (lat. Tegea), stad. Se Tegeatis.
Tegeatis (grek. Τεγεᾶτιϛ), fordom namn på sydöstra
delen af grekiska landskapet Arkadien på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
