Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teckning - Teckningsrätt - Teckomatorp - Teclubrännare - Tecoma - Tecoma-te - Tecomates - Tectona - Tecuciu - Tecumseh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommit. Sedan 1890-talet har den där särskildt
uppmärksammats och omvårdats på de lägre stadierna,
och åt densamma har dessutom flerstädes i samband
med undervisningens reformering i läsämnena
getts en banbrytande betydelse för den allmänna
undervisningens moderna läggning. När de första
yrkandena om teckningens allmänna införande i
skolorna framkommo, funnos inga facklärare att
tillgå. Ofta togs därför till lärare hvem som helst
som sysslat litet med teckning och målning för
nöjes skull. Följden häraf blef, att personer från
de mest skilda verksamhetsområden fingo öfvertaga
undervisningen. 1859 fick konstakademien rättighet
att utfärda kompetens till teckningslärartjänst,
men den afsade sig denna rätt 1878, hvarefter en
mera fackmässig utbildning af teckningslärare egt rum
vid Tekniska skolan i Stockholm. Därifrån utgångna
manliga och kvinnliga lärare handha ock i regel
ämnet; i fråga om folkskolorna finnes dock endast i
hufvudstaden och i någon större landsortsstad för de
äldsta årsklasserna facklärare.
Litt.: Betänkande om teckningsundervisningens
ordnande, afg. 1879, Läroverkskommitténs betänkande
af år 1902. — J. L. Almquist, "Linearteckning"
(1830), teckningskurser af J. G. Köhler, G. Saloman
och P. Södermark ("statens"), A. Stuhlmann,
"Lärobok i frihandsteckning" (öfv. 1878),
F. Flintzer, "Lehrbuch des zeichenunterrichts" (6:e
uppl. 1903), J. L. Tadd, "Nya uppfostringsmetoder"
(öfv. 1902—05), T. Wunderlich, "Der moderne
zeichen- und kunstunterricht" (1902), S. Levinstein,
"Kinderzeichnungen" (1905), G. Kerschensteiner,
"Die entwickelung der zeichnerschen begabung"
(s. å.), G. Friese, "Jahrbuch für den
zeichen- und kunstunterricht" (sedan 1905),
och H. Grothmann, "Das zeichnen" (1906).
2. J. E—m.
Teckningsrätt, hand., företrädesrätt till teckning
af aktier, särskildt vid nyemission, då för de
förutvarande aktieegarna vanligen medges rätt till
teckning af visst antal aktier i förhållande till
förut egda (t. ex. 1 ny för 3 gamla).
Å. W:son M.
Teckomatorp, municipalsamhälle (enl. k. br. 24
aug. 1914) i Norra Skräflinge socken, Malmöhus län,
beläget vid skärningen mellan Västkustbanan (linjen
Ängelholm—Malmö) samt Landskrona och Hälsingborgs
järnvägar (linjen Billeberga—Eslöf), 34 km. fr. Malmö,
49 fr. Ängelholm, 17 fr. Landskrona och 15
fr. Eslöf. 176 har. 791 inv. (1917). Taxeringsvärdet
af bevillningsskyldig fast egendom var 1917 1,499,700
kr., den taxerade inkomsten af kapital och arbete
751,418 kr.; i municipalskatt uttaxerades 1918
1 kr. per 100 kr. inkomst. Vid 1917 års slut
upptogos samhällets tillgångar till 53,162 kr. och
dess skulder till 57,086 kr. Platsen har apotek
och provinsialläkare, praktiserande läkare,
veterinärläkare, sparbank och afdelningskontor
af Malmö folkbank, eget elektricitetsverk (1918;
förut i ett bolags ego) samt många handlande och
handtverkare. Af industriella anläggningar finnas
kvarn, mekanisk verkstad och saftstation till
Säbyholms sockerbruk.
L. Wll.
Teclubrännare, kem., en af N. Teclu konstruerad,
förbättrad modifikation af Bunsens gasbrännare (se
Bunsens brännare). Som fig. visar, är brännarröret
utvidgadt nedtill i form af en kon, hvarigenom
åstadkommes, att lysgasen, som
utströmmar genom en smal springa i brännarens nedre
del, blir fullständigare blandad med luft än i den
vanliga bunsenbrännaren och i följd
däraf ger en låga af väsentligt högre
temperatur. Luftinströmningen kan regleras mycket noga
genom upp- och nerskrufning af en cirkelrund skifva
S, hvarigenom springan mellan skifvan och könens
underkant förminskas eller förstoras.
K. A. V—g.
 |
| Teclubrännare med uppsatser för åstadkommande af olika formade lågor. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
