Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1467-1468 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syren - Syrenhortensia - Syrer - Syresalter - Syresyror - Syreväckare - Syreväxter - Syrfälla - Syrgas - Syrgasbad - Syrianos - Syrichtus - Syrien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

persisk syren, m. fl. Om strandsyren se Statice.
O. T. S. (G. L-m.)

Syrenhortensia, bot., en i trädgårdarna ofta odlad
storblommig form af Hydrangea paniculata (se
Hydrangea).

Syrer, invånare i Syrien (se d. o.).

Syresalter, kem., salter af syresyror (se d. o.).

Syresyror, kem., sådana syror i hvilka det af
metaller ersättbara vätet är bundet vid syre,
t. ex. salpetersyra, HNO₃, i motsats till exempelvis
klorvätesyra, HCl. I allmänhet är syret i syresyrorna
delvis bundet i form af hydroxyl. Ex. salpetersyra,
HO.NO₂; svafvelsyra, (HO)₂SO₂, och fosforsyra,
(HO)₃PO₄.
K. A. V-g.

Syreväckare. Se Smör, sp. 77.

Syreväxter, bot., namn på fam. Polygonaceæ.

Syrfälla, skogsh. Se Syra 2.

Syrgas. Se Syre.

Syrgasbad, baln., under hvilken benämning innefattas
oxygenol-, ozet- och ozonbad (se
Ozetbad och Ozon), hålla fri syrgas och gå ut på att låta
den badandes kropp komma i beröring med syrgas i
dess frigöringsmoment ("in statu nascenti"), hvarvid
huden genomtränges af denna. Syrgasbadet infördes 1904
af doktor L. Sarason i Berlin och har sedan getts i
olika former. Uppgiften går ut på att från ett ämne,
som håller syrgas i större mängd, denna skall utlösas
så, att riklig gasutveckling kommer till stånd,
och mångfaldiga sätt ha härtill användts. Sarason
använde vid sina s. k. ozetbad ett pulver, ett salt,
rikt på labilt bunden syrgas, hvilken frigjordes
genom tillsats af s. k. kolloidal mangansuperoxid
som katalysator, d. v. s. syreutlösare, hvaraf badets
fysikaliska egenskaper äro beroende. A.-b. Oxygenol
i Stockholm framhåller fördelen af att nyttja en
organisk katalysator (lever katalas). Under det att
tidigare på grund af bekvämlighet vid transport
den syrgasafgifvande substansen utgjordes af
natriumperborat i pulverform 300 gr., ersattes
detta nu af 30 proc. vätesuperoxid, hvaraf 200
kbcm. åtgå pr helbad. Syrgasutvecklingen är ganska
riklig i hvarje bad, den uppgår till omkr. 22 liter
aktivt syre. De tallösa ofantligt små (0,1 mm. i
genomskärning) syrgasblåsorna åstadkomma liflig
musserande rörelse i vattnet. Blåsorna afsätta sig
i ett tunt lager på huden och intränga i dess porer,
hvarigenom åstadkommes en mild dels kemisk, dels
mekanisk verkan på hudens nerv- och kärlsystem. Sedan
badingredienserna blifvit tillsatta, nedstiger
den badande i badkaret. Temperaturen i badvätskan
hålles vid omkr. 35°-36° C., och badtiden är vanligen
15-20 minuter. Syrgasbadens verkningar skildras af
författarna mycket olika; somliga öfverdrifva dem,
andra åter intaga en mer af vaktande och opartisk
ställning. Man har med fördel begagnat dylika bad vid
förkalkningar i ådersystemet (arterioskleros), vid
sömnlöshet, vid astma och kikhosta m. m. Syrgasbadet
är ett ofarligt medel och kan försökas, där behofvet
påkallar. Ln.

Syrianos från Alexandria (grek. 2vQiav6g\ nyplatonsk
filosof, efterträdde nyplatonikern Plutarchos (se
d. o., sp. 1095) som professor i Alexandria 431 eller
432 och blef i denna egenskap lärare för Proklos
(se d. o.). Ryktbarast var S. för sina kommentarer
till Platon och Aristoteles. Vi ha kvar dylika till
böckerna 3, 13, 
14 af Aristoteles’ metafysik (utg. af Usener 1870
och af Kroll 1902) samt dessutom en kommentar till
Hermogenes (utg. af Rabe 1892, 1893).

Syrichtus, zool. Se Hesperida.

Syrien (turk. Suria, pers. Suristan,
arab. Esch-scham), den del af turkiska Asien, som
ligger mellan Medelhafvet i v. samt Eufrat och öknen i
ö., i n. begränsas af Taurus och i s. når till gränsen
af Egypten och Arabien. Det omfattar således äfven
Palestina. Administrativt delas det i tre vilajet:
Syrien l. Damaskus, Haleb l. Aleppo och Beirut, samt
i två sandjak: Jerusalem och Libanon. Arealen
beräknas till 182,250 kvkm. (uppgifterna dock
mycket växlande). Längst i n. har S. ett veckadt
berg, Alma dag, som når en höjd af 1,840 m., men för
öfrigt utgör det en del af den icke veckade främre
asiatiska taffeln.

Massivet Stora Hermon, del af bergskedjan Antilibanon i Syrien.

Denna är dock genomdragen af den syriska grafsänkan,
som går från trakten af Antiokia ända ned till
Akabaviken och i hvilken landets viktigaste
floder och sjöar äro belägna. (Om ytbildning och
vattendrag se vidare Asien, sp. 155–156.) S. ligger
inom Medelhafsklimatets område, ehuru skiftande
höjdförhållanden framkalla skiljaktigheter i
fråga om både nederbörd och temperatur. Emedan
västliga vindar äro de förhärskande, är landets
västra sluttning rik på nederbörd, medan den östra
sluttningen ned mot el-Ghor är fattig på regn liksom
de inre högslätterna. Från början af maj till slutet
af okt. varar den regnlösa tiden med förhärskande
nordvästvindar, under det att vinterhalfåret har
hufvudsakligen sydvästliga eller sydliga vindar,
som medföra regn. Beirut har 900 mm., Jerusalem
647 mm. nederbörd årligen, till allra största
delen fallande under nov.–april. Men ju längre mot
ö. man kommer, desto mer aftar nederbörden och med
den växtligheten, och landet blir alltmer stäpp-
och ökenlikt och slutligen en fullständig öken,
den s. k. syrisk-arabiska öknen. Den rikligaste
nederbörden och den yppigaste vegetationen har
västra Libanon. Äfven i temperatur äro olikheterna
stora. På högslätterna i det inre samt i öknen sjunker
kvicksilfret ofta under 0°. Vid kusten inverkar
det varma Medelhafvet mildrande under vintern;
så har Beirut i jan. i medeltal 13°, Jerusalem
(790 m. ö. h.) 7,2°, men längre österut förekomma
ofta snöfall, dessutom på Libanon, där järnvägen
Beirut–Damaskus, som passerat berget 1,487 m. ö. h.,
ofta i flera dagar är spärrad genom snö, och öfver
3,000 m. ligga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>