Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synonym - Synonymi - Synomymik - Synopsi - Synopsis - Synoptiker - Synoptisk - Synoptiska evangelier - Synoptiska metoden - Synoptisk karta - Synorgan - Synotus - Synovia - Synpunkt - Synpurpur - Synskärpa - Syntagma - Syntaktisk - Syntax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likartad innebörd, och den nytta dessa arbeten göra är
just den att ge tillfälle till val emellan besläktade
uttryckssätt och att kunna skifta uttrycken efter det
särskilda behofvet på hvarje ställe. Det är vanligen
i stilistisk mening, som synonymer förekomma (springa
– gno – skubba; fortsätt! – gå på!), hvarjämte
inom ett språkområde dialekter och landsdelsspråk
ega olika beteckningar för samma sak (gräddkanna –
gräddskål – gräddsnipa). Där logisk eller saklig
identitet mellan ord förefinnes, är det ordens
bibetydelser och känslotoner, som fälla utslag vid
valet. I vers förskjutas icke sällan gränserna mellan
närsläktade ords omfattning på grund af metriska
eller eufoniska skäl. En svensk synonymordbok utgafs
1870 (ny uppl. 1895) af A. F. Dalin. Jfr Homonym.
Synonymi (jfr Synonym). 1. Bot., zool.,
uppräkning af de olika namn en och samma växt eller djur erhållit;
dessa namn kallas synonymer. – 2. Filol. Sammanfall
af betydelse, liktydighet.
Synonymik (jfr Synonym), läran om synonymerna;
samlingar och förklaring af liktydiga ord. –
Synonymist, synonymförklarare, synonymikförfattare.
Synopsi (af grek. syn, med, och optikos, till
synen hörande) l. fotism, psyk., en synestesi inom
synsinnet. Jfr Sensationsanalogier.
Synopsis (grek. synopsis), eg. "samskådning",
öfverblick, öfversikt; öfverskådlig sammanställning
af skrifter, som af se samma föremål, särskildt hvad
de tre förste evangelisterna (de därför s. k.
synoptikerna) gemensamt berätta om Kristus
(se vidare Evangelier, sp. 1112).
Synoptiker. Se Synopsis.
Synoptisk (grek. synoptikos, af grek. syn,
med, sam-, och optikos, som hör till seendet;
jfr Synopsis), som afser samtidig åskådning,
sammanträngd, öfversiktlig. Inom naturvetenskapen,
och särskildt meteorologien, betyder synoptisk:
"som åskådliggör samtidiga iakttagelser genom bild
eller grafisk framställning" (se d. o.), vanligen
på kartor,. som då kallas synoptiska kartor. På
dessa införas först iakttagelserna medelst
siffror eller andra lämpliga tecken, hvarefter
linjer dragas genom de punkter på kartan, där en
iakttagen företeelse har lika värden. På detta sätt
erhållas t. ex. isobarer, linjer för lika lufttryck,
isallobarer, linjer för lika lufttrycksändring,
isotermer, linjer för lika temperatur o. s. v. I
st. f. den grekiska förstafvelsen iso används
framför ord af latinsk härkomst oftast æqui eller
ekvi, t. ex. ekviglacialer, d. v. s. linjer för
lika isbeläggning, ekvipotentialer, linjer för
lika potential, o. s. v. Nya dylika ord bildas vid
behof. Genom denna metod vinner man medelst åskådning
en kunskap om de mest invecklade naturföreteelser,
hvilken ej på annat sätt kan ernås. Den synoptiska
metoden synes först ha blifvit använd af E. Halley
(se denne och Meteorologi) för att åskådliggöra
passadvindarna och monsunerna 1686 och kompassens
missvisning 1701. Den synoptiska metoden kan användas
äfven i tre dimensioner medelst modeller eller
afbildningar i rummet; sålunda har man isobarytor,
isotermytor, ekvipotentialytor o. s. v. Äfven i sådana
fall, där modellerna icke utföras, söker
man åskådliggöra dem genom att på lämpligt
sätt projiciera dylika ytor på olika plan,
s. k. koordinatplan. Jfr Ekviglacialer,
Elektrisk potential, Gradient, Hydro-grafi,
sp. 1459-60, Isallobar, Isamplituder,
Isoanabaser, Isobarer, Isobaser, Isobater,
Isobronter, Isochimener, Isodynamer, Isofoter,
Isogeotermer, Isogoner, Isohyeter, Isohypser,
Isokliner, Isometraler, Isonefer, Isorakier,
Isostär, Isoterer, Isotermer, Meteorologi,
Meteorologiska centralanstalten och Väderlek.
N. E-m.
Synoptiska evangelier. Se Evangelier och
Synopsis.
Synoptiska metoden, meteor., en metod, som
åskådliggör samtidiga iakttagelser. Se Synoptisk.
Synoptisk karta, meteor. Se Synoptisk.
Synorgan, anat., det sinnesorgan, som genom sin
byggnad blifvit afsedt att förmedla förnimmelse af
ljus. Se Öga.
Synotus, zool. Se Flädermöss, sp. 685.
Synovia (af grek. syn, tillsammans, och lat. ovum,
ägg), anat., den klibbiga, ägghvithaltiga vätska, som
finnes i ledgångarna. Om denna samt om synovialhinna
(synovialkapsel), synovialfransar och synovialveck
se Led 1.
Synpunkt. Se Perspektiv.
Synpurpur, fysiol. Det yttersta af näthinnans
(se d. o.) genomskinliga lager utgöres af det
ljuspercipierande sinnesepitelet, stafvar och
tappar. De förra innehålla i sin yttre del ett
färgämne, synpurpurn, som blekes af ljuset och
återbildas i mörker. I näthinnans centrala del,
motsvarande den s. k. gula fläcken (se d. o.), och
den mellersta delen af Fovea centralis retinæ
(se d. o.) saknas stafvar och följaktligen
äfven synpurpur. Detta färgämne är sålunda
ej behöfligt vare sig för seendet eller för
det normala färgsinnet. Däremot torde det af
fysikaliska skäl vara säkert, att synpurpurn
vid sin anhopning ökar känsligheten för ljus. I
öfverensstämmelse härmed är denna ökning vid
adaptation (se d. o.) i mörker mycket mindre i
näthinnans centrala del än i öfriga delar af densamma.
G-d.
Synskärpa. Se Stilskalor och Syn.
Syntagma (grek. syntagma, eg. sammanställning,
anordning). 1. Ordnad samling skrifter af likartadt
innehåll, kritiska anmärkningar e. d. – 2. Afdelning
(af omkr. 250 man) i den forngrekiska hären. I
nygrekiskan betyder ordet (sintagma) regemente, men
äfven grundlag, konstitution. - Om Syntagma musicum
se Prætorius, M.
Syntaktisk, som hör till ett språks syntax (se d. o.).
Syntax (grek. syntaxis, sammanställning, ordning),
Satslära, gramm., kallas den del af en fullständig
grammatisk behandling af ett språk, hvilken handlar
om ordens förbindelse sinsemellan och till satser
samt satsers förhållande till hvarandra. Enligt
vedertaget grammatiskt språkbruk bildar syntaxen,
efter ljudlära och formlära, den tredje hufvuddelen
af ett språks grammatik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
