Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synkronmotor - Synkronoskop - Synnada - Synnerberg, Karl (Carl) - Synnerby - Synnerven - Synnervsbäddarna - Synod - Synodicum - Synodisk månad - Synoeca - Syn og segn - Synoikism - Synonym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Synkronmotor, elektrot. Se Elektriska maskiner,
sp. 284.
Synkronoskop [-skåp], elektrot. Se Synkronism 2.
Synnada, befäst stad i Frygien, som 302 intogs af
Lysimachos, hvilken ditsände joniska och doriska
nybyggare. Under romartiden var S., berömdt för
sina marmorbrott, hufvudort i en krets (conventus)
och räknades ömsom till Cilicien och ömsom till
prov. Asia. Se Kara-Hisar 2.
Synnerberg. 1. Karl (Carl) S., finsk skolman
och filolog, f. 10 sept. 1837 i Nykarleby, d. 20
aug. 1915 i Lovisa, blef student i Helsingfors
1855, hist. filos. kandidat och magister 1860,
docent i romerska litteraturen 1866 och filos.
doktor 1869. Han var 1860–69 anställd som
lärare vid Helsingfors’ lyceum, och 1869–1902
såsom öfverinspektor led. af öfverstyrelsen för
skolväsendet i Finland, med särskildt åliggande
att leda och öfvervaka språkundervisningen
vid elementarläroverken. 1893 fick han titeln
kansliråd. S. var en af Svenska litteratursällskapets
i Finland grundläggare och dess sekreterare 1885–95
samt vardt hedersled. 1908. Sedan 1881 var han led. af
Finska vet. soc. Han testamenterade största delen af
sin förmögenhet till föreningen Svenska folkskolans
vänner i Finland. Han utgaf flera skolupplagor af
latinska författares arbeten och en 3:e uppl. af
Brunérs latinska elementargrammatik (1884). Han
redigerade 1871-99 som hufvudredaktör "Tidskrift
utgifven af Pedagogiska föreningen i Finland"
och meddelade där ett stort antal uppsatser af
filologiskt och pedagogiskt innehåll, bl. a. Studier
till Horatii oder. Den kristne latinske apologeten
Minucius Felix behandlade S. i en rad undersökningar,
bl. a.: Observationes criticæ in M. Minucii Felicis
Octavium (i "Acta societatis scientiarum Fennicae",
d. XVII, 1889), Randbemerkungen zu Minucius Felix I,
II och Die neuesten beiträge zur Minucius-literatur
(de två senare i Finska vet. soc:s öfversikt 1897,
1903 och 1914). I Åbo-editionen af Lactantii De
mortibus persecutorum (i samma serie 1905) granskade
han ett af Johan Columbus utgifvet arbete. I Svenska
litteratursällskapets i Finland minnesskrift 1910
skref han en minnesteckning öfver V. Lagus och i
samma sällskaps "Förhandlingar och uppsatser", 26,
Anteckningar rörande J. L. Runebergs episka stil
med hänvisning till likheter mellan Runeberg och
Homeros. Jfr Minnesteckning af V. T. Rosenqvist
i Svenska litt. sällsk:s i Finl. Förh. och
upps. 29. – 2. Eva Hortense S., den föregåendes
brylling, operasångerska, f. 9 jan. 1856 i Heinola,
utbildad af S. Franzi i Petersburg och Lamperti
i Milano, uppträdde 1877 på Coventgarden-teatern
i London, 1878-79 på finska operan i Helsingfors
och därefter många år på större operascener i
Italien, Syd-Amerika och Ryssland. Hon är numera
sångprofessor vid ryska statens musikkonservatorium
i Charkov. Hennes färgrika och särskildt i altläget
fylliga mezzosopran, lidelsefulla föredrag och
dramatiska förmåga jämte ett ståtligt och vackert
utseende beredde henne stora sceniska framgångar.
1. M. G. S. 2. E. F-t.
Synnerby, socken i Skaraborgs län, Skånings
härad. 3,062 har. 919 inv. (1917). S. bildar med
Skallmeja och Västra Gerum ett pastorat i Skara stift,
Domp rosteriet.
Synnerven, Nervus opticus, anat. (jfr öga),
utgör förbindelsen mellan ögats näthinna och hjärnan. Sedan
synnerverna från ögonhålan inträngt i hjärnskålen,
undergå de en ömsesidig korsning, i det att alla
trådar, som härstamma från den ena näthinnans inre,
nasala hälft, vid korsningsstället, chiasma nervorum
opticorum, gå öfver till den kontralaterala sidan,
där de tillsammans med de trådar, som härstamma
från denna sidas näthinnas yttre temporala hälft och
således äro okorsade, bilda synnervens fortsättning
in till hjärnan, tractus opticus. De båda tracti
optici divergera bakåt på undre och laterala sidan
af storhjärnsskänklarna och sluta i synhögarnas
(thalami optici) laterala knäkropp (corpus
geniculatum laterale), i främre fyrhögarna,
samt i pulvinar thalami. Från knäkroppen i
synnerhet, men äfven från pulvinar fortsätta
synvägarna till hjärnbarkens nacklob (fissura
calcarina), såsom S. E. Henschen ådagalagt.
E. Hgn.
Synnervsbäddarna, ett annat namn på
synhögarna. Se Hjärnan, sp. 829.
Synod (grek. synodos, "gemensamhetsväg", af syn,
tillsammans, och hodos, väg), förening, sammankomst,
företrädesvis i kyrklig betydelse, t. ex.
diecesansynod, sammanträde af präster från samma stift,
dieces (se Prästmöte), provinsialsynod, sammankomst,
som chefen för en kyrkoprovins (ärkebiskop)
håller med provinsens representanter; kyrkomöte (se
Konsilium); kyrkosamfund (se Augustanasynoden). Om
heliga synoden se Grekisk-katolska kyrkan, sp. 225,
Grekland, sp. 248, Rumänien, sp. 1163, och Ryssland,
sp. 1401. – Om kretsprovins- och generalsynoderna och
synodalrådet i Preussen se d. o., sp. 201. Om synoden
i Nederländerna se d. o., sp. 682. – Synodal, som
har afseende på sådan förening eller sammankomst. –
Synodalakter, för särskilda stift gällande ordningar
(se Kyrkoordning). – Synodalförfattning l.
synodalordning. Se Presbyterialförfattning. –
Synodisk, astron., säges omloppstiden, från jorden
sedt, af en himmelskropp vara, då den räknas i
förhållande till solen. Sålunda är en synodisk månad
den tid, efter hvilken månen åter intar samma läge i
förhållande till solen, exempelvis tiden mellan två
på hvarandra följande nymånar. Den synodiska månaden
innehåller i medeltal 29,53059 dygn. Jfr Siderisk.
(B-d.)
Synodicum, kam. Se Cathedraticum.
Synodisk månad. Se Synod.
Synoeca [-eka], zool. Se Getingar, sp. 1085.
Syn og segn, tidskrift. Se Norske samlaget.
Synoikism. Se Aten, sp. 317.
Synonym (af grek. syn, med, tillsammans, och onyma,
namn), eg. som har samma benämning, liktydig,
liktyding. – 1. Bot., zool. Se Synonymi. –
2. Filol. Ord med samma betydelse, liktyding. Antalet
verkliga synonymer, sådana, som fullt täcka hvarandras
innehåll (Jesus och Kristus), är mycket litet; i
s. k. synonymordböcker räknar man som synonymer ord med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
