Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1417-1418 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sympatiska nervsystemet - Sympatiskt kloasma - Sympatiskt ögonlidande - Sympatistrejk - Sympepsis - Sympetal - Sympetalae - Sympetrum - Symphonia - Symphoniaci - Symphonie concertante - Symphorianus den helige - Symphoricarpus - Symphrasis - Symphyla - Symphytum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

perifera förlopp en gangliecell. Båda innervera
organ, ”som ej stå under viljans inflytande”. Man
har sammanfattat dessa båda system af nervbanor,
det sympatiska och det parasympatiska,
under benämningen det autonoma nervsystemet
och afskilt detta från det egentliga
cerebrospinala nervsystemet. Det senare behärskar den
”under viljans inflytande stående” muskulaturen
och förmedlar individens orientering i förhållande
till omgifningen eller hvad man kallat ”animala”
funktioner. Det förra åter reglerar de ”vegetativa”
förrättningarna, som närmast af se väfnadsvätskans
och det ”inre mediets”, blodets, förnyelse
och fördelning i kroppen. – Förtjänsten af
utredningen af det sympatiska, resp. autonoma,
nervsystemet tillkommer hufvudsakligen de engelske
forskarna W. H. Gaskell och J. N. Langley (se
dessa). De viktigaste arbetena utfördes under
1880- och 1890-talen.
J. E. J–n.

Sympatiskt kloasma, med. Se Kloasma.

Sympatiskt ögonlidande (Sympatisk oftalmi).
Se Ögonsjukdomar.

Sympatistrejk. Se Strejk, sp. 317, och
Syndikalism.

Sympepsis, grek., eg. sammankokning;
matsmältning.

Sympetal, bot., detsamma som gamopetal
(se d. o.). Den nedre, smalare delen af en sympetal
blomkrona kallas kronröret l. pipen.

Sympetalæ, bot., detsamma som Metachlamydeæ.

Sympetrum, zool. Se Trollsländor.

Symphonia L. fil., bot., växtsläkte af fam.
Guttiferæ, underfam. Clusioideæ, nära släkt med
Pentadesma. Ståndarsträngarna äro förenade till ett
rör. S. globulifera, maconaträdet, är ett i
tropiska Väst-Afrika och hela tropiska Amerika
vida spridt träd, af hvars stam ett svartaktigt harts
erhålles, som används liksom tjära och beck vid
skeppsbyggnad.
G. L-m.

Symphonia, mus., ett medeltida namn på
instrumentet lira (se d. o.).

Symphoniaci (lat., af grek. symfonia, konsert),
medlemmar af ett romerskt musikkapell eller kör.
Unga slafvar utbildades ofta till symphoniaci för
att kunna med musik eller sång bidraga till
bordsglädjen vid husbondens måltider.
J. C.

Symphonie concertante [säfånī kåsärtāt], fr.,
mus., symfoni med två eller flera konsertmässigt
och virtuost behandlade soloinstrument. Arten
odlades i senare delen af 1700-talet, förnämligast
af Karl Stamitz (se d. o. 2).

Symphorianus den helige (fr. Saint Symphorien),
gallisk martyr, afrättades sannolikt under Markus
Aurelius omkr. 180. Hans festdag är 22 aug.
Många kyrkor och kloster ha uppkallats efter
honom. Berömd är Ingres’ tafla ”Le martyre de
Saint Symphorien”. Hans martyrakter utvidgades
senare med drag från andra legender. Litt.:
Dinet, ”Symphorien et son culte” (2 bd, 1861),
Duchesne, ”Fastes épiscopaux de l’ancienne Gaule”
(1894–99).
Hj. H-t.

Symphoricarpus, bot. Se Snöbärsbusken.

Symphrasis, zool. Se Mantispidæ.

Syphyla, zool., ordning af tusenfotingarnas
klass, Myriapoda (se d. o.). Hit höra små
spensliga, blekt färgade arter med tämligen långa,
mångledade antenner, 12 par korta, i spetsen med
pariga klor utrustade ben samt ett par
bakåtriktade, stiftformade bihang vid bakre kroppsändan,
framför hvilka befinner sig ett par hårlika känselorgan.
Mundelarna utgöras af öfverläpp, ett par
öfverkäkar samt ett par underkäkar. Giftklor
saknas. Ett par trakéer öppnar sig på hufvudets
undersida. – Till denna ordning hör blott en enda
familj, Scolopendrellidæ, med ett enda släkte,
Scolopendrella, omfattande små blinda och
ljusskygga, lifligt rörliga arter, som erinra om
larvborstsvansarna (se d. o.) och likt dessa uppehålla
sig i fuktig jord under stenar och multnande blad.
Den 2,5–8 mm. långa, hvita Scolopendrella
immaculata (se fig.) har anträffats flerstädes i södra
Sverige från Skåne till Uppland.

Scolopendrella immaculata. (Omkr. 7 ggr. nat. storl.)

G. A-z.

Symphytum L., Vallört, bot., ett släkte af i
allmänhet storväxta örter, hörande till fam.
Borraginaceæ, underfam. Borraginoideæ, med 17 arter i
Europa och tempererade Asien. De i Sverige
tämligen sällsynt vid odlade ställen förvildade arterna
äro stora, greniga, bredbladiga, mer eller mindre
sträfhåriga, saftiga örter med vanligen violetta,
bägarlika blomkronor, hvilkas svalg är tillslutet af
5 spetsiga fjäll. Den ena arten, S. officinale L.,
har stjälken vingad af de nedlöpande öfre bladen,
hvilka likasom de nedre ha en äggrund lansettlik
form; den andra arten, S. orientale L., har den
skarpt sträfhåriga stjälken nästan ovingad och de
nedre bladen skaftade, hjärtlika eller äggrunda. Af
den förstnämnda arten ha rot, örtstånd och blommor
förr varit använda såsom helande sår och benbrott.

Symphytum asperrimum (comfrey)

S. asperrimum (se fig.) kaukasisk vallört,
comfrey, som har småtaggig stjälk, odlas som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>