Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1399-1400 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Symaskiner - Symbiont - Symbios

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pressarfoten 2 öfver tyget, hvarvid trycket regleras
genom skrufknappen 8. Under tyget ligger matarskifvan
3, bestående af en tandad skifva, som vid sin rörelse
framflyttar tyget en viss väglängd,
hvarigenom styngets längd bestämmes.

Fig. 5. Huskvarna familjesymaskin.

Matarskifvans rörelse och sålunda
äfven styngets längd regleras genom vridning af
styngregulatorn 4. Genom skrufven 5 till- eller
frånkopplas balanshjulet 6, hvarvid symekanismen
kan bringas att stanna,

Fig. 6. Symaskin för flera sömmar samtidigt.

sålunda medgifvande den arbetande att
fylla en spole med tråd utan att behöfva borttaga
arbetet eller på nytt träda maskinen, öfvertrådens
rulle är trädd på stiftet 7, och trådens
spänning regleras genom spännskifvorna 9, förutom
genom en del andra friktionsanordningar. Genom att
lossa knappskrufven 10 kan man komma åt att olja
mekanismen i stativets främre del. Under tyget
ligger den roterande eller oscillerande skytteln
11 med sin spolhylsa och spole, och i nedre ändan
af nålstången 12 sitter nålen, som kan vara rak
(enl. fig.) eller böjd i cirkel (Grover & Baker) och
antingen (enl. fig.) ha hål (öga) eller hake i sin
nedre, spetsiga del. Fig. 5 visar en familjesymaskin
af Huskvarnafabrikens tillverkning. För utförande
af speciella arbeten i symaskinen används en
del hjälpapparater, såsom fållvikare, apparat för
kantning, vaddering, fastsyning af kantband, snodder,
ganser och spetsar för broderiarbetens utförande
m. fl. Symaskinen har fått stor användning inom flera
yrken. Blake uttog redan 1859 ett patent i Amerika
på en sulningsmaskin, hvilken sedermera förbättrades
af Gordon Mac Ray (f. 1821, d. 1903 i New York),
som under 1860-talets början uppfann den efter honom
uppkallade symaskinen för skodon och som på densamma
säges ha förtjänat 50 mill. doll. Specialsymaskiner
finnas för tillverkning af handskar, för fastsyning
af knappar, för sömnad af knapphål, för hålsöm,
sicksacksöm, dubbelsöm (med 2 eller flera nålar
samtidigt, fig. 6), brodersöm m. m. Symaskiner
för familjebruk drifvas vanligen genom trampning,
stundom medelst en handdragningsapparat, men kunna
äfven drifvas med en liten, direkt på maskinen,
t. ex. under bordet, monterad elektrisk motor (fig. 7).
Fig. 7. Symaskinjmed elektrisk motor.
Symaskiner för
industriellt bruk placeras i allmänhet gruppvis
på en gemensam ställning och drifvas från en
under ställningen anbragt hufvudaxel. En flink
handsömmerska beräknas kunna sy omkr. 50 styng
i minuten, en symaskin för trampning 500–600,
max. 1,000 styng och en maskindrifven ända till
3,000–4,000 styng i minuten, den sistnämnda
erfordrande för sin drift omkr. 1/50 hästkraft.
G. S-n.

Symbiont, biol. Se Symbios.

Symbios [-biås; grek. symbiosis, af syn, tillsammans,
och bios, lif], biol., samlefnad af olika organismer,
symbionter. Symbiosen kan vara antagonistisk eller
mutualistisk (l. egentlig). I förra fallet har den
ena parten gagn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>