Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sväfningar
- Sväfvande murverk
- Sväfvande skuld
- Sväfvarhumla
- Svägerska
- Svaelgdalsvatnet
- Svaelgen
- Svaelgselven
- Svaelgsfossen
- Sväljning
- Sväll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett af stånd af 4, resp. 4*/2 våglängder af
de interfererande vågorna får den resulterande
vågrörelsens amplitud ett maximum eller minimum,
och dessa maxima och minima förflytta sig äfven från
vänster till höger (se fig.). Då den sammansatta
vågen träffar örat, kommer tonen därför att
höras växa och aftaga i styrka i en bestämd
takt. Om de båda tonernas svängningstal äro
resp. m och n, höras per sekund m-n sväfningar. Om
sväfningarna följa så tätt på hvarandra, att örat
nätt och jämnt kan skilja dem från hvarandra,
framkallas en obehaglig ljudförnimmelse,
ökas sväfningarnas antal ytterligare, uppkomma
s. k. kombinationstoner (se d. o.). Dissonansen
mellan två toner förklaras därigenom, att
sväfningarna följa så tätt på hvarandra, att örat
icke kan skilja dem från hvarandra, men dock för
långsamt, för att de skola kunna ge upphof till
en ton. Förekomsten af sväfningar är ett säkert
bevis för, att två toner ha mycket nära, men icke
fullkomligt samma tonhöjd. Vid musikinstrument
kan man medelst sväfningarna bedöma stämningen.
 |
| |
T. E. A.
Sväfvande murverk. Se Mur.
Sväfvande skuld. Se Statsskuld, sp. 1109.
Sväfvarhumla, zool. Se Sväfflugor.
Svägerska är en mans hustrus syster eller en kvinnas
mans syster äfvensom omvändt en persons broders
hustru. Mindre noggrant betecknas också ens makes
broders hustru svägerska. Jfr Svågerlag.
Svælgdalsvatnet. Se Svælgen.
Svælgen l. Svælgselven, ett kort, men
vattenrikt vattendrag, som kommer från trakten
n. v. om Aalfotbræen, flyter åt v. genom Store
Sördalsvatn, Lökenvatnet och Svælgdalsvatnet för
att genom Svælgdalsvatnets trånga och vilda, ända
till för några få år sedan nästan folktomma dalgång
utfalla i den lilla fjorden Nordgulen, som något
s. om Nordfjord skjuter in åt s. ö. från Fröisjöen,
Bremangers härad, N. Bergenhus amt, Norge. S. bildar
flera, ganska betydande vattenfall, hvaraf vid
utloppet af Svælgdalsvatnet det största af dem
Svælgsfossen, som tills. med hela vattendraget - som
eges af A.-b. Bremanger kraftselskap (aktiekapitalet
i maj 1918 ökadt från 3 till 10 mill. kr.) - numera
(1918) håller på att utbyggas för användning af
30,000 elektriska hkr för Norges första zinkverk.
K. V. H.
Svælgselven. Se Svælgen.
Svælgsfossen. Se Svælgen.
Sväljning, fysiol., födans fortskaffande från
munhålan till magsäcken. Vid denna akt samverka dels
drifmekanismer, dels mekanismer, som afstänga svalget
från luftvägarna genom näsan och struphufvudet. Den
flytande födan så att säga sprutas genom svalget och
matstrupen ned i magen. Det erforderliga trycket vid
denna sprutmekanism åstadkommes genom muskler, som höja
munhålans botten mot gommen. Särdeles tydligt
framträder denna rörelse hos hästen, då djuret
vattnas. Omedelbart efter nedsprutningen kommer en
sammandragning, som i form af en peristaltisk våg
(se Peristaltisk)
genomlöper svalgets och matstrupens muskler. Den
fasta födan formas i munhålan till en tugga, som
genom tungans tryck mot gommen successivt drifves
bakåt, tills den kommit bakom främre gombågarna,
där den fattas af den nyssnämnda peristaltiska
vågen. Samtidigt träda afstängningsmekanismerna
i verksamhet. Gomseglet spärrar tillträdet till den
öfre, bakom de bakre näsöppningarna befintliga delen
af svalget. Struphufvudet drages uppåt och framåt,
och ingången till detsamma täckes af tungroten,
som hvälfver sig bakåt. Inuti struphufvudet lägga
sig de s. k. falska stämbanden öfver den slutna
ljudspringan. I svalgmekanismen ingår äfven
öppnandet af magmunnen (kardia). Hela förloppet
tar en tid af några sekunder. Man kan följa det
antingen genom registrering af tryckförändringarna i
svalgets och matstrupens olika afdelningar medelst
gummiblåsa i förbindelse med en Mareys skrifkapsel
(se Registreringsapparater) eller också genom
att på en röntgenskärm iakttaga skuggan af en
nedsväljd tugga, innehållande ett vismutsalt. Den
peristaltiska vågens hastighet aftar mot nedre
delen af matstrupen. Sväljningsakten är en reflex,
som utlöses genom den mekaniska retning, som födan
utöfvar på slemhinnan, hvilken bekläder bakre delen
af tungan och främre gombågarna. Sväljningsreflexens
centrum (se Reflex, sp. 1170) är beläget i förlängda
märgen. Vid en del nervsjukdomar angripes denna
nervmekanism, hvarvid sväljningen blir mer eller
mindre försvårad. Liknande svårigheter uppstå
vid skador på de nerver (särskildt nervus vagus),
som förbinda svalgets och matstrupens muskler med
nyssnämnda centrum. Födan stannar i matstrupen och
svalget och tränger därifrån in i struphufvudet
och luftvägarna, förorsakande omedelbar kväfning
eller också en lunginflammation, som leder till
döden. Stundom händer det, att en alltför stor
tugga fastnar i matstrupen och genom det tryck
den utöfvar på den framför liggande luftstrupen
förorsakar kväfning. Skador å gomseglet kunna
omöjliggöra afspärrningen af svalget uppåt, så att
flytande föda rinner ut genom näsan. Slutligen må
anföras de hinder för sväljningen, som förorsakas
genom svulstbildningar, särskildt kräfta,
i matstrupen eller genom ärrsammandragningar,
som uppstå, om frätande ämnen, såsom starka syror
eller alkalier, af misstag blifvit nedsväljda.
J. E. J-n.
Sväll, Sörpning l. Iskrafning kallas ett slags
isbildning, som förekommer i rinnande vatten under
vissa omständigheter. Utmärkande för svällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0717.html
