Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Svinhufvud, Otto Olavi
- Svinhufvud, Per Evind
- Svinhult
- Swinjuchi
- Svinkoppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af den döde riksföreståndarens anhängare gripen
inför högaltaret i Västerås domkyrka och insatt på
slottet. Inom kort befriades han emellertid af den
segrande Kristian II:s trupper. Han var närvarande
vid dennes kröning och understödde med hänsyn till
det honom själf öfvergångna våldet Gustaf Trolles
anklagelser mot Sturepartiet, hvilka 8 nov. 1520
hade till följd Stockholms blodbad. Vid Kristians
afresa förordnades han till medlem i den regering, som
under konungens frånvaro egde att styra riket. Under
Gustaf Vasas befrielsetåg sökte han i Västerås å
konungens vägnar underhandla med dalallmogen, men
misslyckades och återvände till Stockholm. Där blef
han i april 1522 tagen i fängsligt förvar af Kristians
ståthållare Henrik Slagheck, som begynt tvifla på hans
kungatrohet. Den behandling, som han sålunda utstod,
skall ha påskyndat hans död.
G. C–n.
2. Per Evind S., tillhörande grenen S. till Kvalstad,
finsk riksföreståndare, f. 15 dec. 1861 i Sääksmäki,
Tavastland, blef student 1878 och filos. kandidat
1881, tog juris kandidatexamen 1886 samt inträdde i
Åbo hofrätt, där han blef kanslist 1891. 1893-1902 var
han yngre led. i lagberedningen. S. hade emellertid i
hofrätten 1901 avancerat till assessor och inträdde
nu som sådan i tjänstgöring, men blef redan 24
febr. 1903 jämte 15 kolleger i olaglig ordning
afskedad, därför att hofrätten icke inställt
behandlingen af ett vid Helsingfors rådstufvurätt
väckt mål mot en af den rådande regimens handtlangare,
guvernören Kaigorodov. Afskedandet hade till följd,
att nästan alla öfriga af hofrättens tjänstemän och
betjänte af gingo. S. öppnade därefter i Helsingfors
en advokatbyrå. Han blef nu en af de verksammaste
krafterna inom det passiva motståndspartiet
("kagalen"). De makthafvandes misshag ådrog han sig
ytterligare genom försvaret för Lennart Hohenthal,
som dödat prokuratorn Soisalon Soininen
(se Johnsson, J. M. E.), en af det ryska regementets
mest verksamma anhängare. – Från 1899 har S., som
bevistade redan 1894 års landtdag, mer verksamt
deltagit i det parlamentariska lifvet, där han genom
strängt lagtrogen hållning och juridiska insikter
förvärfvat allmänt anseende äfven utom det parti, det
ungfinska, som han tillhör. Vid 1904–05 års landtdag
valdes han till ordf. i lag- och ekonomiutskottet samt
led. af det för politiska frågor tillsatta särskilda
besvärsutskottet, vid den sista ståndslandtdagen
(1905–06) var han ordf. i lagutskottet. Efter
att 1906, sedan lagliga förhållanden i landet
återinträdt, ha utnämnts till häradshöfding i
Heinola domsaga (hvarifrån han 1908 erhöll transport
till Lappvesi domsaga), invaldes han i den första
enkammarlandtdagen 1907. Han utsågs därvid, med
alla röster utom det gammalfinska partiets, till
talman. Valet upprepades, än med, än mot detta
partis röster, medan socialisterna afhöllo sig,
vid 8 därpå följande landtdagar, t. o. m. 1912
års. Då han vid 1909 års förra landtdag i egenskap
af talman på tronsalen gaf uttryck åt folkets
ståndpunkt beträffande oförenligheten med Finlands
lag af den 1908 införda ordningen för föredragning
af landets angelägenheter för regenten, upplöstes
landtdagen. Vid 1913 års landtdag, då socialisterna
deltogo i talmansvalet, men gammalfinnarna icke ens
i tredje omgången gåfvo sina röster åt S., valdes
socialisten Tokoi (se d. o.). I nov. 1914 blef
S. i administrativ ordning på generalguvernören
Seyns tillskyndan afsatt från domarämbetet,
emedan han förklarat, att innehafvaren af
prokuratorsämbetet i senaten, ryssen Kasanskij,
icke var laglig prokurator och därför lämnat en
skrifvelse af honom utan afseende. Då han det oaktadt
fortfor att förvalta domsagan, förvisades han till
Sibirien, till byn Timskoje, 600 km. n. om Tomsk;
därifrån transporterades han senare till Kolivan
s. om Tomsk. Efter den stora ryska revolutionen
i mars 1917 hemkom han, hyllad af hela folket,
och utnämndes själf till prokurator. Emellertid
kommo bolsjevikerna i nov. s. å. till makten i
Ryssland. Med hänsyn till anarkien där förklarade
sig Finlands landtdag som innehafvare af högsta
makten samt valde regering, hvars chef S. blef. På
regeringens förslag förklarade landtdagen Finland
själfständigt 4 dec.; dess suveränitet erkändes af
flera makter. Men det socialdemokratiska partiet
("de röde"), stödt på pöbeln och rysk militär i
Finland, skred 26 jan. 1918 till uppror och införde
ett fullkomligt skräckvälde i Helsingfors. S. måste
hålla sig dold, emedan upprorsmännen traktade efter
hans lif. På ett dramatiskt sätt befriades han (mars
1918) af vänner, hvilka jämte honom gingo ombord på en
beslagtagen finsk isbrytare. Den ryska besättningen
öfvermannades, och kursen sattes på Reval. S. begaf
sig till Berlin, där han afslöt fred och fördrag med
Tyskland. Han återvände öfver Stockholm till Finland
och öfvertog i Vasa ledningen af regeringen. Sedan
den lagliga ordningen med tysk hjälp återställts
och regeringssätet återflyttats till Helsingfors,
öfverlämnade landtdagen högsta makten åt S. som
riksföreståndare, 18 maj 1918.
T. C.
Svinhult, socken i Östergötlands län, Ydre
härad. 14,238 har. 698 inv. (1917). Annex till Västra
Ryd, Linköpings stift, Ydre kontrakt.
Swinjuchi, köping i ryska guv. Volynien, 40
km. s. v. om Luzk, intogs under Världskriget af
österrikarna 29 aug. 1915, och sedermera utkämpades
åtskilliga heta strider n., ö. och s. ö. om S. från
juli 1916 till jan. 1917, särskildt 1 sept. samt 2–3
och 30 okt.
L. W:son M.
Svinkoppor, veter., är en sällsynt sjukdom och
angriper mest unga svinkreatur. Kopputslaget
förekommer öfver hela hudytan, men rikligast på
ryggen, buken och jufret. Sjukdomen börjar därmed, att
djuren få feber jämte det att röda fläckar (hos svin
med ofärgad hud) visa sig i huden och att därefter
å dessa ställen uppstå små knutar samt sedermera
pustler med ett gult, varlikt innehåll, hvilket
intorkar till skorpor, som affalla, hvarefter såren
läka sig. I sällsynta fall medför sjukdomen döden
hos 20-25 proc. bland de angripna djuren. Svinkoppor
uppkomma genom smitta från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0707.html
