Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges rikes lag - Sveriges riksbank - Sveriges scoutförbund - Sveriges sjöatlas - Sveriges sjöfartsmuseum - Sveriges skiljenämnd för spannmåls- och foderämneshandeln - Sveriges skräddaremästares centralförening - Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kanslikollegii namn offentliggjordt företal (en
utförligare af J. Wilde utarbetad uppsats om "Sveriges
beskrifna lagars grund, art och upprinnelse" var
först afsedd till sådant företal) och en 23 jan. 1736
daterad k. stadfästelse, samt åtföljd af de gamla
domarreglerna (se Domarregler), hvilka allt
sedan pläga aftryckas tillsammans med lagen. Den
trädde i kraft 1 sept. 1736 och är indelad i 9
balkar: Giftermålsbalken, Ärfdabalken, Jordabalken,
Byggningabalken, Handelsbalken,
Missgärningsbalken, Straffbalken, Utsökningsbalken
och Rättegångsbalken. Såväl i redaktionellt afseende
som med hänsyn till sitt innehåll har lagen med rätta
satts synnerligen högt, om den ock under den långa
tid, som förflutit efter dess antagande, naturligtvis
måst i stora delar omarbetas. Missgärnings- och
straffbalkarna ha blifvit ersatta af Nya strafflagen
16 febr. 1864, och Utsökningslagen 10 aug. 1877 har
trädt i stället för Utsökningsbalken. De sex öfriga
balkarna bevara ännu delvis sin giltighet, ehuru
betydande partier ersatts med nyare lagstiftning. På
Giftermåls-, Ärfda- och Jordabalkarnas områden är
denna direkt afsedd att klädas i form af nya balkar i
motsvarande gamlas ställe. I Finland har den gamla
lagboken i långt större utsträckning än hos oss
bevarat sin giltighet; där har den också senast
(1894) omtryckts i sin ursprungliga lydelse. En
af Kr. König verkställd latinsk öfv. af Sveriges
rikes lag utgafs i Stockholm 1743; lagen har vidare
öfversatts till tyska (tr. i Stockholm 1807), till
finska (af M. Calonius 1808) samt (delvis) till
franska (af R. de la Grasserie 1895). Den har jämväl
omskrifvits på alexandrinsk vers (af J. Åkerhjelm
1748).
L. A. (C. G. Bj.)
Sveriges riksbank. Se Riksbanken.
Sveriges scoutförbund [skäVt-]. Se Scoutrörelsen.
Sveriges sjöatlas. Se Klint 2.
Sveriges sjöfartsmuseum är bildadt af Föreningen
Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm, som
konstituerades 27 mars 1913 i ändamål att visa gången
af Sveriges sjöfartsnäring genom att framställa olika
tiders fartygsmodeller, instrument, taflor öfver
sjöfartsförhållanden, facklitteratur m. m. Museet,
som är hänvisadt till frivilliga understöd, är inrymdt
i en mindre lokal i n:r 46 Skeppsbron och eger föremål
till ett värde af 20,000 kr.
Sveriges skiljenämnd för spannmåls- och
foderämneshandeln. För att slita tvister om spannmål
och foderämnen bildades på 1880-talet Stockholms
skiljenämnd för spannmålshandeln, som senare ingick
som en underafdelning af Stockholms skiljenämnd
för handel, industri och sjöfart (se d. o.), men
upphörde omkr. 1915 och aflöstes af den vid denna
tid bildade Sveriges skiljenämnd för spannmåls-
och foderämneshandeln. Dess ändamål är att afgöra
tvister rörande handeln med spannmål och foderämnen,
hvilka vederbörande parter enats att till nämndens
afgörande öfverlämna. Nämndens verksamhet har vunnit
så stor omfattning, att det stora flertalet tvister
inom spannmålshandeln numera afgöres af densamma. Det
kan rörande skiljenämndernas
arbete förtjäna nämnas, att Stockholms skiljenämnd
för spannmålshandeln låtit för handeln med spannmål
och därtill hörande artiklar utarbeta allmänna
bestämmelser, som, dagtecknade 16 jan. 1906, äro
intagna i den af Westring ombesörjda editionen af
Sveriges rikes lag; nämnden har dessutom upprättat
en för skiljenämnderna tillgänglig prejudikatsamling.
E. K
Sveriges skräddaremästares centralförening. Se Svenska
arbetsgivareföreningen.
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
(se Socialdemokrati) bildades i april 1889 vid
en kongress i hufvudstaden, till hvilken inbjudan
utgått från Socialdemokratiska förbundet i Stockholm
och i hvilken 50 röstberättigade ombud deltogo från
15 olika orter i landet. Kongressen antog stadgar
och beslöt göra en rad principuttalanden för den
allmänna rösträtten, skyddslagstiftning (8-timmarsdag,
minimilöner, förbud mot nattarbete, söndagsarbete
och användning af minderåriga under 14 års ålder
o. s. v.), lagstadgad förenings- och församlingsrätt
samt demonstrationsrätt, parlamentarisk aktion
med undvikande af revolutionärt våld, religionens
respekterande som en privatsak o. s. v. Partiet,
som enligt stadgarna (1 § 2 mom.) skulle bestå af
sådana politiska, fackliga och andra föreningar,
som byggde på klasskampens grund, borde enligt ett af
principuttalandena tillsvidare samverka för bestämda,
nära liggande syften med andra politiska partier och
partigrupper, som visade sig allvarligt vilja värna
och utvidga folkets rättigheter. Kongressen erkände
dock "fullt ut, att gent emot det revolutionära
socialdemokratiska arbetarpartiet som det politiska
uttrycket för den egendomslösa, arbetande klassen
i samhället" samtliga borgerliga partier allt mera
blefvo "en enda reaktionär massa".
Det ledande politiska elementet tillfördes partiet
genom socialdemokratiska och arbetarklubbar,
som ledde sitt upphof från den socialistiska
propagandan, hvilken i vårt land upptagits af
A. Palm (se d. o.) 1881 och senare funnit akademiskt
bildade föregångsmän i Hj. Branting, A. Danielsson
m. fl. Den efter hand betydande tillslutningen till
partiet af fackföreningsmän ur arbetarklassen och
af fackföreningar finner sin förklaring i, att den
organiserade arbetarrörelsen, för hvilken industriens
uppsving från 1870-talet skapat förutsättningarna,
från början leddes och utbreddes af den svenska
socialdemokratiens tidigaste anhängare. Det
socialistiska programmet hade antagits redan af
den första skandinaviska fackföreningskongressen i
Göteborg 1886.
Den förening af socialdemokratisk partirörelse
och fackföreningsrörelse, som organiserades
genom de svenska fackföreningarnas inordnande
i det socialdemokratiska partiet, har medfört
en enastående allmän tillslutning till partiet
inom den industriella arbetsklassen, som långt
ifrån till motsvarande utsträckning vunnits för
de socialistiska idéerna. Parlamentarisk aktion
för utvidgning af rösträtten, skyddslagstiftningen
m. m. och fackliga strider för löneförbättringar
m. m. (se Fackförening och Strejk) ha präglat partiets
taktik, med undanskjutande af revolutionära tendenser,
hvilka utdömdes redan vid partiets andra kongress i
Norrköping 1891, såväl som af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
