Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges privatanställdas pensionskassa - Sveriges ridderskaps och adels kalender - Sveriges rikes lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbetsgifvare ("passiv medlem" af kassan) och hos
honom anställda löntagare ("aktiva medlemmar") bereda
pension dels åt den anställde personligen ("egen
pension"), dels åt manlig anställds efterlefvande maka
och minderåriga barn ("familjepension"). Frågan om
privatanställdas pensionering fördes ett stort steg
närmare sin lösning, när Svenska
brukstjänstemannaföreningen 1910 vände sig till Sveriges industriförbund
med anhållan om dess medverkan. Sedan en af
Sveriges handelskammare och Industriförbundet 1912
tillsatt kommitté 1916 afgett utlåtande och Sveriges
handelskammare och Industriförbundet förklarat sig
villiga medverka till pensionskassans upprättande
genom att utse led. i dess öfverstyrelse, valdes denna
bland representanter för landets handel och industri
samt ur de anställdes led. öfverstyrelsen beslöt 18
nov. s. å. att konstituera "Sveriges privatanställdas
pensionskassa" såsom en understödsförening
jämlikt lagen om understödsföreningar af 29 juni
1912. Samtidigt valdes styrelse, och sedan stadgar
därefter godkänts af Socialstyrelsen, började
pensionskassan sin verksamhet 24 mars 1917. -
Förvaltning. Kassans angelägenheter handhas af en
öfverstyrelse, en styrelse och en generalförsamling,
öfverstyrelsen (f. n. 30 af landets svenska
handelskammare och Industriförbundet valda
medlemmar) utser kassans styrelse och revisorer
samt förordnar dess verkställande direktör och
aktuarie. Styrelsen (7 personer, hvilka ej få
tillhöra öfverstyrelsen) har sitt säte i Stockholm
och utöfvar den närmare förvaltningen af kassans
angelägenheter. Generalförsamlingen, i hvilken
hvarje kassans medlem, passiv såväl som aktiv,
har säte och stämma, har ord. möte hvart 5:e år och
extra möte, då öfverstyrelsen anser nödigt. Den har
befogenhet bl. a. att bestämma om användningen af
öfverskottsmedel och kassans eventuella upplösning. -
Till passiv medlem antar styrelsen hvarje svensk
arbetsgifvare inom olika näringsgrupper, hvartill
äfven räknas banker, försäkringsföretag och andra
penninginstitutioner samt teater- och tidningsföretag,
privatskolor m. fl. Äfven kommuner få ansluta sig
till kassan för sina tjänsteinnehafvare, hvilket
särskildt har betydelse för mindre och medelstora
samhällen, som annars ej rationellt kunna ordna
pensionsfrågan. Till aktiv medlem antas hvarje hos
passiv medlem fast anställd manlig eller kvinnlig
tjänsteinnehafvare (i allmänhet personer, som uppbära
löner månadsvis), för hvilken minst 10 år återstå
till fastställd pensionsålder. Beträffande män, som
fyllt 21, men ej 37 år, och kvinnor, som fyllt 18,
men ej 33 år, föreskrifva stadgarna, att
arbetsgifvaren måste ansluta sig för hela gruppen, för männen
för såväl egen som familjepension. Äldre tjänstemäns
inträde samt omfattningen af deras pensionering
är beroende på särskild öfverenskommelse mellan
intresserade parter. - Kassans pensionsordning
hvilar på följande principer. 1. Pensioneringen
skall vara fullständig och alltså, för män, omfatta
både egen och familjepension. 2. Arbetsgifvaren
bör med vissa begränsningar bidraga med halfva
pensionsafgiften. 3. Detta arbetsgifvarens bidrag
bör betraktas som en uppskjuten del af lönen, och den
på de inbetalade afgifterna grundade pensionsrätten
bör vara den anställdes oantastbara
äfven om han af går ur tjänsten. 4. Kostnaden för
pensioneringen bör fördelas öfver hela den tid
den anställde utför produktivt arbete och inträdet
alltså ske vid unga år. 5. Afgifternas storlek skall
matematiskt beräknas på grund af säkra statistiska
antaganden, och den försäkringstekniskt riktigt
uppskattade fondbildningen skall tryggas genom
säkra placeringsbestämmelser och en förvaltning,
som utgör en garanti för, att de uppsamlade medlen
disponeras endast för afsedt ändamål. Dessa
principer tillämpas så, att egen pension för
man utgår vid pensionsåldern med 60 proc. af
årslönen, egen pension för kvinna med 50 proc. samt
familjepension till manlig medlems efterlefvande
familj med 25 proc. af lönen. Vid löneförhöjning ökas
pensionsförmånerna och afgifterna i proportion till
förhöjningen. Ord. pension utgår dock ej på högre
lön än 5,000 kr: för man och 3,000 kr. för kvinna
(alltså med högst 3,000 kr. för man, 1,500 kr. för
kvinna och 1,250 kr. för efterlefvande). Utöfver
denna ord. pension kan emellertid när som helst
tecknas tilläggspension mot proportionsvis förhöjda
afgifter. Pensionsåldern infaller i regel vid 62
år för man och 57 år för kvinna; äldre inträdandes
pensionsåldrar ökas successivt till 65 resp. 60 år,
men då kassan varit tillräckligt länge i verksamhet,
torde endast undantagsvis dessa högre pensionsåldrar
behöfva förekomma. Pensionsafgifterna äro beroende
på inträdesåldern, men de uppgå i medeltal
(arbetsgifvarens andel inbegripen) till 300-400
kr. för år och individ, hvilket utgör omkr. 18,5
proc. af lönen. Då alla inträdesskyldiga män,
gifta såväl som ogifta, betala för både egen och
familjepension, har den stora fördelen vunnits, att
de gifte männen få sin kostnad för familjepensionen
reducerad. Vid afgång ur tjänst öfvertar den nye
arbetsgifvaren, om han är medlem af kassan,
föreskrifven hälft af afgiftsbetalningen. I
annat fall, liksom då den anställde börjar
egen verksamhet, kan han själf helt öfvertaga
betalningen eller erhålla nedsättning i eller
befrielse från densamma mot proportionsvis minskade
pensionsförmåner. Vid varaktig oförmåga till arbete
erhålles förtidspension, i det den på den anställde
belöpande andelen i premiereserven används till en
invaliditetsränta. Anställd kvinna, som på grund af
giftermål lämnar tjänsten, kan antingen utträda ur
kassan och återfå af henne själf erlagda afgifter
utan ränta eller ock kvarstå med eller utan framtida
afgiftsbetalning. De erlagda pensionsafgifterna
kunna af dragas från skattepliktig inkomst, och
stadgeenlig pension från kassan är enligt k. resol.
utmätningsfri. - Kassan hade redan efter blott ett
års verksamhet (maj 1918) ett 40-tal passiva och
omkr. 2,500 aktiva medlemmar. Å. W:son M.
Sveriges ridderskaps och adels kalender. Se
Adelsmatrikel (äfven i Suppl.).
Sveriges rikes lag, gillad och antagen på riksdagen
år 1734, titeln på den ännu i hufvudsakliga delar
gällande allmänna lagen ("1734 års lag"). Om dess
tillkomst och affattning se Lagkommissionen. Efter
riksdagens beslut 1734 och lagkommissionens
slutredigering af lagens text utgafs densamma
af trycket, försedd med ett af grefve G. Bonde
författadt, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
