Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aflägsnare liggande idépolitiska framtidsmålen, hvilkas
ifrigaste förfäktare framträdt som oppositionell
fraktion mot partimajoriteten (se nedan och
Svenska socialistiska ungdomsförbundet). De fackliga
arbetarorganisationernas s. k. tvångsanslutning till
det socialdemokratiska partiet genom fackföreningarnas
inordnande som föreningar i arbetarkommunerna på de
olika platserna, partiets primärorganisationer, som
i sin ordning äro sammanförda till partidistrikt för
större landsdelar, har förblifvit en omstridd fråga;
den s. k. särskillnadsfrågan, hvars förfäktare velat
göra anslutningen till arbetarkommunerna till en
enskild personlig sak, medan fackföreningarna som
sådana förblefve politiskt neutrala, afgjordes till
förmån för den bestående ordningen vid kongressen
1914, som uttalade sig för, att det intima samarbetet
mellan partiet och fackorganisationerna borde
vidmakthållas och på allt sätt stärkas. Beslutet har
senare bekräftats.
Partiet, som tidigast begagnat de tyska
partiprogrammen (se Socialdemokrati), antog
vid sin fjärde kongress i Stockholm 1897 ett af
A. Danielsson redigeradt program, innehållande
dels allmänna grundsatser, härledda ur det bekanta
kommunistiska manifestet 1848 (se Socialism),
dels ett s. k. politiskt program i 11 punkter:
allmän, lika och direkt rösträtt vid politiska och
kommunala val för män och kvinnor; folkbeväpning i
st. f. stående här; religionen privatsak; skolans
skiljande från kyrkan och folkskolan bottenskola;
jury i brottmål och kostnadsfri rättshjälp;
progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt samt
arfsskatt; statskredit; skyddslagstiftning;
yrkesinspektion; specialförsäkring; fullständig
tanke- och yttrandefrihet. Programmet omredigerades
vid åttonde kongressen i Stockholm 1911 efter samma
uppställning med modifikationer i revisionistisk
riktning af de allmänna grundsatserna (se
Revisionism) och skärpning af flera
punkter i det politiska dagsprogrammet, som
tillika utfylldes med en tolfte punkt i den
s. k. jordfrågan och om kooperationen. Partiets
program i den s. k. militärfrågan formulerades:
kamp mot militarismen; successiv minskning
af militärbördorna fram mot afväpning (samt
internationella skiljedomstolar m. m.). Till punkten
fogades en resolution, som betecknade afväpningen som
det principiellt väsentliga och därmed ger uttryck åt
meningarna inom en betydande minoritet, som energiskt
förfäktat afväpningen vid följande partikongresser
1914 och 1916. I nykterhetsfrågan upptog programmet
det lokala vetot sedan 1908, men punkten skärptes
med slutorden "ett lagstiftningsarbete, som leder
fram till lagstadgadt rusdrycksförbud" 1911. Delar af
partiprogrammet ingå i titelvinjetten till tidningen
"Socialdemokraten" sedan 1907.
Socialdemokratiska ungdomsförbundet, som bildades 1903
(se Svenska socialistiska ungdomsförbundet) för att
skola arbetarungdom fr. o. m. 15 år för partiarbetet,
blef efter nedläggandet af tidskriften "Fram" 1912
och med spridningen af "Stormklockan" sedan 1910 som
organisationens hufvudorgan en allt mera oppositionell
fraktion inom partiet, som särskildt i militärfrågan
samlat en betydande minoritet för
afväpning. De s. k. ungdemokraterna, stundom benämnda
"stormklockor", ha under de senaste åren försökt
organisera sig som själfständigt parti (se nedan).
Sveriges socialdemokratiska arbetarpartis
medlemssiffra, som uppgafs till 7,000 1894, växte
till öfver 50,000 1903 och till omkr. 135,000
1908. Medlemssiffran nedgick till omkr. 60,000 efter
storstrejksåret 1909 och företedde sedermera icke
någon betydande ökning förrän fr. o. m. 1913. Partiets
medlemsantal angafs till 85,937 i 784 arbetarkommuner
vid slutet af 1915 och till 105,275 vid slutet
af 1916.
Vid valen till Andra kammaren afgåfvos under
partibeteckningen 172,196 röster 1911, 266,133
röster 1914 och 288,020 röster 1917. Af de
sistnämnda kommo dock endast 228,777 på Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti, medan 59,243
röster tillföllo den ungdemokratiska oppositionen,
de s. k. "vänstersocialisterna" l. "nysocialisterna",
hvilka uppträdde som själfständigt parti i vissa
delar af mellersta (bergslagen) och framför allt
nordligaste Sverige (malmdistrikten). Till jämförelse
kan nämnas, att det moderata partiets (högerns)
röstetal uppgick till 204,729 och det liberala
partiets till 202,936 vid valen 1917. Först 1896 fick
partiet en representant i riksdagen, då Hj. Branting
invaldes i Andra kammaren. Om dess frammarsch inom
riksdagen, där det f. n. (1918) räknar 113 medlemmar,
se Socialdemokratiska riksdagsgruppen. I landstingen
insatte partiet med 3,000 röster 5 representanter
1908, med 66,388 röster 123 representanter 1910,
med 81,178 röster 193 representanter 1914 och med
127,491 röster 236 representanter 1916. Partiets
representanter inom stadsfullmäktige ökades från 3 år
1900 till 426 1914, hvartill enligt osäkra beräkningar
sistnämnda år kommo 275 led. i municipalnämnder och
municipalfullmäktige, 754 led. i kommunalnämnder
och kommunalfullmäktige samt 4,795 led. i andra
kommunala institutioner. Folkets-hus-föreningar
existerade på omkr. 365 platser år 1915, och af
dem egda Folkets hus uppgåfvos då till 231 med 110
folkparker. Till partiet räknades samtidigt ett 40-tal
kvinnoklubbar med nära 1,000 medlemmar (månadsskriften
"Morgonbris") och 13 socialdemokratiska söndagsskolor
och sagostunder (för barn) med en anslutningssiffra
af omkr. 2,300. Arbetarnas bildningsförbund, som
bildades 1912, bedref sin verksamhet inom 225
studiecirklar med omkr. 2,800 medlemmar 1915. Å
större industricentra finnas betydande lånbibliotek,
flerstädes med anslutning till läsestugor. Ett
arbetarrörelsens arkiv finnes inrymdt i Folkets hus
i Stockholm sedan 1902. Partipressen, inom hvilken
"Socialdemokraten", utg. i Stockholm sedan 1886
(daglig från 1890), är hufvudorganet, omfattade
23 tidningar och tidskrifter med en upplaga
om 196,000 år 1915. "Tiden, månadsskrift för
socialistisk kritik och politik, utg. af Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti" utkommer sedan
hösten 1908. Partiledningen tillkommer sedan 1894
Socialdemokratiska partistyrelsen, hvars ordf.,
kassör, sekreterare, verkställande utskott och öfriga
led. utses genom särskilda val af partikongressen,
som utgör partiets högsta myndighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
