Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige - Sverige - Sverige - Sverige - Sverige-Nord-Amerika - Sverige-Norge - Sverige och kristen tro - Sveriges advokatsamfund - Sveriges agrarförbund - Sveriges allmänna biblioteksförening - Sveriges allmänna biodlareförening - Sveriges allmänna exportförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litt.: Riksdagens protokoll 1867–1918, Marcellus
(V. A. Bergstrand), "Det nya statsskickets
politiska historia" (1882) och "Ministerskiftenas
historia under det nya representationsskicket"
(1884), Louis De Geer, "Minnen", d. II (1892),
S. A. Hedin, "Tal och skrifter" (I, 1904–05,
II, 1915), A. Rydfors, "Sveriges historia 1859–
1900" (i "Sveriges historia intill 20:e seklet",
1909), R. Törnebladh, "Riksdagsminnen 1873–1909"
(1913), P. von Ehrenheim, "Några minnen" (1916),
Ellen Key, "Minnen av och om Emil Key" I–III
(1915–17), L. J. Hierta, "Riksdagsmotioner och
anföranden" IV (1917), K. Hildebrand, "De svenska
statsmakterna och krigstidens folkhushållning"
(1916–17), E. H. Thörnberg, "Samhällsklasser och
politiska partier i Sverige" (1917), G. A. Aldén,
"Sveriges inre politik sedan 1866" (s. å.).
G. A. A.
Sverige, geografisk, topografisk, statistisk
beskrifning, ett af ett stort antal författare
utarbetadt, omfattande illustreradt arbete om
vårt land, som planlades och 1905 började utges af
professor Karl Ahlenius (d. 1906), därpå fortsattes
af lektor Arvid Kempe (d. 1909), som 1908 utgaf bd I
(Malmöhus, Kristianstads, Blekinge och Hallands län)
och 1909 bd IV (Södermanlands, Stockholms och Uppsala
län samt Stockholm), hvarefter docenten Otto Sjögren
1915 utgett bd V (Västmanlands, Örebro och Värmlands
län), 1917 bd II (Kronobergs, Jönköpings, Kalmar,
Visby och Östergötlands län) och ett flertal af de
två återstående bandens häften. Arbetet utges på
Wahlström & Widstrands förlag.
Sverige, brandförsäkringsbolag. Se Brandförsäkring,
sp. 1469.
Sverige, pansarbåt. Se Pansarfartyg, sp. 1444 med
bild på sp. 1445, Skeppsbyggeri, sp. 961-962, och
Svenska pansarbåtsföreningen.
Sverige-Nord-Amerika, rederibolag. Se
Ångfartygslinjer.
Sverige-Norge.*
Sverige och kristen tro. Se Stiftelsen för Sverige
och kristen tro.
Sveriges advokatsamfund. Se Advokat, sp. 203.
Sveriges agrarförbund. Se Agrarer, sp. 357.
Sveriges allmänna biblioteksförening, en
sammanslutning af representanter för såväl
de vetenskapliga biblioteken som folk- och
skolbiblioteken, bildades på ett biblioteksmöte
i Stockholm 1915. Föreningen har till syfte att
främja det svenska biblioteksväsendets utveckling
bl. a. genom att anordna årliga möten med
föredrag och diskussioner, verkställa utredningar
samt utge handledningar i biblioteksskötsel,
utarbetade med särskild hänsyn till folk- och
skolbiblioteken. Som aktiva medlemmar kunna ingå
biblioteksinstitutioner samt tjänstgörande och
förutvarande biblioteksfunktionärer, som passiva
personer med intresse för bibliotekssaken.
[1]
Årsafgiften är f. n. 3 kr. Medlemsantalet
uppgick i början af 1918 till omkr. 750. Styrelsen
består af 12 personer. Sedan 1916 har föreningen
eget organ, Biblioteksbladet (5 häften årligen),
under redaktion af bibliotekskonsulenterna
F. Hjelmqvist och K. Tynell. Tidskriften åtnjuter
(1918) statsanslag med 2,000 kr. Den utdelas gratis
till alla medlemmar af föreningen samt lämnas till
ett nedsatt pris af 2 kr. till statsunderstödda
folk- och studiecirkelbibliotek samt alla under
läroverks- och folkskolöfverstyrelserna stående
undervisningsanstalters bibliotek. K. T-ll.
Sveriges allmänna biodlareförening. Se Biskötsel,
sp. 496.
Sveriges allmänna exportförening, som har till ändamål
"att genom lämpliga anordningar underlätta och verka
för afsättning i utlandet af svenska produkter",
bildades, på initiativ af envoyén H. Åkerman 18 april
1887 med ett medlemsantal af 429. Sedan dess ha
föreningens verksamhet och organisation undergått
delvis ganska genomgripande förändringar. I det
ursprungliga programmet ingick bl. a. att utsända
aflönade agenter särskildt till utomeuropeiska platser
för att där bana väg för svensk export samt att
upprätta ett "exportmönsterlager" till ledning för
svenska exportörer. Utsändandet af exportagenter
upphörde 1894, då det ansågs, att resultatet af
deras verksamhet ej motsvarade kostnaderna och det
till föreningen utgående statsanslaget, som 1887-94
utgjort 35-50,000 kr. om året, af denna anledning
nedsatts till 19,000 kr. för 1895. Samtidigt
afvecklades exportmönsterlagret, som visat sig i
praktiken ej kunna fylla sin uppgift. I föreningens
tidskrift, 1880-94 kallad "Exportföreningens
cirkulär" och sedan 1895 benämnd "Svensk export",
hade från början publicerats bl. a. de svensk-norska
konsulatsberättelserna och sedermera berättelser från
svenska legationer och konsulat, i hvad de berörde
näringarna, samt rapporter från statens export-
och handelsstudiestipendiater. Offentliggörandet
af dessa berättelser i "Svensk export", hvarigenom
tidskriften erhållit en half officiell karaktär,
upphörde emellertid 1914, hvarefter de influtit
i de af Kommerskollegium utgifna "Kommersiella
meddelanden". I öfriga delar fullföljdes i det
hela det ursprungliga programmet fram till 1915,
då betydande modifikationer och utvidgningar
började genomföras. Den från början bedrifna
informationsverksamheten, som består i meddelande
af råd, anvisningar och upplysningar af olika slag
såväl åt svenska firmor beträffande exportmöjligheter
m. m. som åt utländska sådana, hvilka önska komma
i förbindelse med svenska exportörer, utan tvifvel
en af föreningens allra viktigaste uppgifter, har
alltjämt bibehållits och utvecklats. Från början
egnade likaledes föreningen i exportens intresse
sin uppmärksamhet åt utställningsväsendet och har
från 1888 lyckats få till stånd svenskt deltagande
i en stor mängd utställningar i utlandet. Äfven åt
transportväsendet, i hvad det berör exporten, har
föreningen alltjämt egnat intresse och bl. a. med
framgång deltagit i arbetet på att åvägabringa
svenska transmarina ångbåtslinjer samt i fråga
om järnvägstransport arbetat för beviljandet af
exportfraktlindringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
