Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges allmänna exportförening - Sveriges allmänna fjäderfäafvelsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(den tillsatte bl. a. 1905 en speciell exporttariffkommitté,
som 1906 af gaf ett utförligt betänkande). I
det ursprungliga programmet ingick äfven
utgifning af exportkalendrar på främmande språk
för att i utlandet sprida kännedom om svenska
exportmöjligheter. En första dylik "Catalogue of
swedish exports" utkom 1892 och följdes 1906 af
1:a uppl. af den flerspråkiga "Svensk industri-
och exportkalender", hvars sista (5:e) på sv.,
eng., ty., fr., sp. och ry. affattade uppl. utkom
1915. I samband med det senaste direktörsskiftet
1915 ha nya riktlinjer för föreningens verksamhet
uppdragits och betydande förändringar i den
inre organisationen genomförts. Enligt det nya
programmet vill föreningen sträfva att bli ett
verkligt förmedlande centralorgan i alla frågor, som
röra vår export. Till den ändan bör intimt samarbete
åvägabringas med myndigheter och specialorganisationer
inom Sveriges handel, industri, landtbruk och
kommunikationsväsen. Vidare skall föreningen afge
utlåtanden i dess verksamhet berörande ärenden,
som äro föremål för statsmakternas behandling,
och äfven söka öfva inflytande på förarbetena till
lagstiftning, som afser sådana ärenden. Den hittills
bedrifna informationsverksamheten skall bibehållas och
i möjligaste mån utvidgas. Jämte fortsatt utgifning
af en svensk tidskrift, innehållande meddelanden
och nyheter om olika utländska marknader och
exportförhållanden m. m., skall föreningen till
exportörernas ledning publicera tillförlitliga
handböcker för de viktigaste afsättningsländerna. I
fråga om verksamheten i utlandet vill föreningen
bl. a söka åstadkomma ett organiseradt samarbete med
svenska handelskammare i utlandet och på viktigare
platser, där sådana ej finnas, söka få till stånd
sammanslutningar mellan där etablerade firmor som ett
slags lokalafdelningar till föreningen. Likaså vill
föreningen samarbeta med statens exportstipendiater,
med hvilka regelbunden korrespondens bör
organiseras. Vidare ifrågasattes tillsättandet af
kompetenta "reseinspektörer" för att i olika främmande
länder studera marknads- och konkurrensförhållanden,
lagstiftning m. m. och utföra speciella af föreningen
eller dess medlemmar dem lämnade uppdrag. Slutligen
skall föreningen, för att i utlandet sprida kännedom
om svensk industri och handel, icke blott fortsätta
publicering af exportkalendrar, utan äfven utge
tidskrifter och broschyrer på olika främmande
språk. Verksamheten är f. n. uppdelad på följande
af delningar: 1. Informationsafdelningen, såsom
förut den mest omfattande. 2. Ryska afdelningen, 1915
utbruten ur den allmänna informationsafdelningen
för att bättre tillgodose de för oss mycket viktiga
förbindelserna med Ryssland; inrättandet af nya
specialafdelningar af liknande art, närmast en
östasiatisk, planeras. 3.
Soliditetsupplysningsafdelningen, likaledes utbruten ur den
allm. informationsafdelningen, lämnar mot särskild
(för medlemmar nedsatt) afgift upplysningar om
utländska affärsmäns och firmors soliditet och
medverkar äfven vid biläggandet af uppkomna tvister;
den sistnämnda verksamhetsgrenen torde snart komma
att öfvertas af en planerad särskild juridisk
afdelning. Afdelningen besörjer äfven kostnadsfri
platsförmedling. 4. Publikationsafdelningen, som
sedan 1895 utger den hvar 14:e dag utkommande tidskr.
"Svensk export", innehållande för svenska affärsmän
afsedda meddelanden, utger äfven sedan 1917 på
eng. månadsskriften "Swedish export", som afser
att lämna utländska firmor underrättelser om
svensk industri och export, och sedan 1918 på
ry. månadsskriften "Sjvedskij eksport", speciellt
afsedd för ryska importörer; en liknande tidskrift på
sp., särskildt afsedd for det spansktalande Amerika,
är planerad. Afdelningen har vidare 1917 utgett
"Svensk-rysk exportkalender", föreningens hittills
största arbete af denna art, och publicerar sedan
1916 en serie handböcker och broschyrer under titeln
"Sveriges allmänna exportförenings publikationer",
hvaraf hittills 9 n:r utkommit. 5. Annonsafdelningen
har ej blott hand om den omfattande annonseringen
i föreningens egna publikationer, utan fungerar
äfven mot låg afgift som mellanhand vid svenska
firmors annonsering utomlands och utländska firmors
i Sverige; vid sidan af denna afdelning planeras för
den närmaste framtiden inrättandet af en särskild
reklamafdelning bl. a. för att tillhandagå svenska
firmor vid utgifning af för utlandet afsedda kataloger
och reklambroschyrer m. m. 6. Biblioteksafdelningen
omfattar ett till medlemmarnas och andra intresserades
tjänst afsedt modernt handelsbibliotek, hvari äfven
ingå utländska tidningar och tidskrifter. Andra
specialafdelningar äro påtänkta, bl. a. en
statistisk. - Enligt föreningens från 1918 gällande
nya stadgar antas till medlemmar dels svenska, för
föreningens ändamål intresserade firmor, företag,
sammanslutningar och enskilda personer, dels efter
styrelsens pröfning utländska sådana. Styrelsen,
hvars säte är Stockholm, består af 20 à 30 led.,
valda dels af föreningen på ord. årsstämma, dels af
vissa ekonomiska sammanslutningar, som därtill utses
på samma stämma, och sammanträder regelbundet i april
och dec. samt dessemellan, om så anses nödigt. Mellan
styrelsesammanträdena handhas föreningens
angelägenheter af ett arbetsutskott (styrelsens
ordf., vice ordf. och föreningens verkställande
direktör samt minst 5 af styrelsen utsedda
styrelseledamöter). Vid styrelsens och utskottets
sammanträden ega cheferna för Kommerskollegium,
Järnvägsstyrelsen, Landtbruksstyrelsen och
Utrikesdepartementets handelsafdelning att närvara
och deltaga i förhandlingarna. Styrelsen utser
inom eller utom sig en verkställande direktör, som
närmast leder föreningens verksamhet. Föreningen
har ord. årsstämma i april och extra stämma, då
styrelsen anser nödigt eller minst 25 medlemmar
det begära. Medlemsantalet uppgick vid början af
1918 till omkr. 1,300. Föreningens verkställande
direktörer ha varit V. Tesch (1887 -1902), A. Lanner
(1902), J. Hammar (1903- 15) och E. Nylander
(sedan 1916). Å. W:son M.
Sveriges allmänna
fjäderfäafvelsförening, bildad 1898 i Nässjö
under namnet Sveriges fjäderfäodlareförening (det
nuv. namnet antogs 1902), utgör en sammanslutning
af länsföreningar för fjäderfäskötselns
främjande. Anslutna föreningar finnas i alla rikets
län utom Jämtlands och Norrbottens, under det att en
förening finnes för hvartdera hushållningsområdet
i Kalmar län. Föreningens verksamhet ledes af ett
förvaltningsutskott och en årligen sammanträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
