Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
internationella guldvärdet. I praxis
har detta ledt till, att myntvärdet
stigit ej oväsentligt öfver guldvärdet.
Sv. B-n.
Sedlar utges f. n. i valörer af 1,000, 100, 50,
10, 5 och 1 kr. (om deras utseende se pl. till
art. Sedel); endast Riksbanken (se d. o.) får
utge sedlar. (1830–1903 utgåfvos sådana äfven af
enskilda banker, se Enskild bank). Under Världskriget
har sedelutgifningen stigit oerhördt; summan af
Riksbankens utelöpande sedlar 31 dec. 1917 var
572,7 mill. kr. (1913 uppgick summan till blott
234 mill.); den obegagnade sedelutgifningsrätten
s. å. var 41,191 mill. kr.
Bankerna ha under den senaste mansåldern starkt
tillväxt i antal och verksamhet. Utom Riksbanken (se
d. o.), världens äldsta centralbank (1668), funnos
31 dec. 1917 12 solidariska och 41 aktiebanker,
hvilkas grundfonder voro 520,6 mill. kr. och
reservfonder 375,9 mill. och hvilkas tillgångar och
skulder balanserade på 5,343 milliarder kr. Under
sista åren ha flera "banksammanslagningar" egt rum,
hvarigenom skapats för svenska förhållanden stora
penninginstitut. De största sådana äro Skandinaviska
kredit-a.-b. och A.-b. Stockholms handelsbank
(se dessa ord). I styrka och inflytande täflar
med dem Stockholms enskilda bank (se d. o.). –
De enskilda sparbankernas antal 1916 var 455,
insättarnas 1,893,901 och dessas behållning
1,207 milliard kr. Postsparbanken hade s. å. 3,509
kontor, insättarnas antal var 596,294 och dessas
behållning 54 mill. kr. Om S:s bank- och penningväsen
se f. ö. Allmänna hypoteksbanken, Allmänna
hypotekskassan, Bank, Clearing-house, Enskild
bank, Folkbank, Hypoteksbank, Hypoteksförening,
Hypoteksförsäkring, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Mynt, Myntverk, Postsparbank, Sedel,
Sedelbank, Sedelutgifning och Sparbank.
Mått och vikt. Genom k. förordn. 22 nov. 1878 infördes
metersystemet och bestämdes metern som enhet
för längdmåttet och kilogrammet som enhet för vikten
(se vidare Metersystemet). Ehuru det bestämdes, att
detta fr. o. m. 1889 skulle ensamt användas, brukas
dock ännu ofta man och man emellan äldre räknesätt,
i synnerhet fot, aln, mil, skålpund (mark), lispund,
tunnland (se dessa ord). Om vedmått se Famn 2. Om
kolmått se d. o. Om medicinalvikt se d. o. Om myntvikt
se d. o.
Kyrkliga förhållanden. Svenska kyrkan är en evangelisk
kyrka. Enligt gällande kyrkolag af 1686 ansluter den
sig till den kristna lära och tro, som är grundad
uti Guds heliga ord, gamla och nya testamentets
profetiska och apostoliska skrifter och författad
i de tre hufvudsymbola, jämväl uti den oförändrade
augsburgiska bekännelsen, antagen på Uppsala möte
1593 samt förklarad i hela den s. k. konkordieboken.
Svenska kyrkan är en statskyrka. Enligt R. F. skall
konungen alltid vara af den rena evangeliska läran,
sådan som den uti den oförändrade augsburgiska
bekännelsen samt Uppsala mötes beslut af 1593 antagen
och förklarad är. Till statsråd kallas endast män
af den rena evangeliska läran, d. v. s. medlemmar af
statskyrkan. I skolorna meddelas obligatorisk
kristendomsundervisning. Genom dissenterlagarna af
1873 har man sökt ordna religionsfrågan. Utträde
till annat af staten erkändt kristet samfund är
medgifvet. Likaledes ega mosaiska trosbekännare
full religionsfrihet. Utträde ur statskyrkan utan
uppgifvande af annat samfund är däremot icke
medgifvet, hvarför alla icke utträdda räknas som
medlemmar af svenska kyrkan. Enligt lag af 1908
ega dissenters, som utträdt till annat, af staten
erkändt kristet samfund, lindring i skattskyldigheten
till statskyrkan. Blott i ringa utsträckning har
dissenterlagen tagits i anspråk. På grund af den
intima förknippningen mellan borgerliga och kyrkliga
angelägenheter ha dissenters i allmänhet organiserat
sig inom statskyrkan. Fakultativt civiläktenskap
är infördt sedan 1908. Civilregistraturet har form
af kyrkobokföring och handhas af prästerskapet,
hvilket därigenom fyller en maktpåliggande
borgerlig uppgift. Det är delvis af denna
anledning, som full frihet från skattskyldighet
till kyrkan icke är medgifven. Vissa församlingar
af främmande trosbekännare ega rätt till egen
kyrkobokföring, men dess medlemmar upptas äfven
i kyrkans församlingsböcker. Det är fallet också
med utländska undersåtar. – Konungen är kyrkans
högste styresman. Inför honom föredragas kyrkliga
frågor dels af justitieministern (kyrkolagsfrågor),
dels af ecklesiastikministern (andra kyrkliga
frågor). Svenska kyrkan har sin representation i det
minst hvart femte år sammanträdande kyrkomötet (se
d. o.). Kyrkolagsfrågor afgöras af K. M:t, riksdag
och kyrkomöte gemensamt. Med afseende på ändringar i
kyrkolag och förändringar i prästerskapets privilegier
har kyrkomötet vetorätt emot konung och riksdag. –
Svenska kyrkan är delad i 12 stift (om deras
namn och läge se art. Ecklesiastik indelning jämte
kartan därtill, sp. 1311), sinsemellan ganska olika
hvarandra såväl med hänsyn till yttre förhållanden
som till befolkningsmaterial och andlig struktur. I
äldre tider skedde den kyrkliga utvecklingen
stiftsvis, och rester af detta förhållande lefva
kvar än i dag. I spetsen för hvarje stift står
en biskop (se d. o.), med ett domkapitel, äfven
kalladt konsistorium, vid sin sida. Biskop väljes af
stiftets prästerskap, som uppställer tre på förslag,
af hvilka konungen utnämner en. För val af ärkebiskop
gälla särskilda bestämmelser. Ärkebiskop är primus
inter pares och har ej någon myndighet öfver öfriga
biskopar. Kyrkoherden vid domkyrkan kallas domprost
och är vice ordf. i domkapitlet. Blott i Visby saknas
domprost. Bisittare i domkapitlet äro i Uppsala och
Lund de teol. professorerna, i öfriga stift lektorer
vid de allmänna läroverken. Stockholms stad, som
ännu hör till ärkestiftet, har eget konsistorium
med kyrkoherdarna som bisittare och med kyrkoherden
vid Storkyrkan, pastor primarius, som ordf., då
ärkebiskopen ej är närvarande. Stiften äro uppdelade
i kontrakt med hvar sin kontraktsprost, som utnämnes
af biskopen, sedan kontraktets präster till honom
inkommit med förslag. Kontraktsprostarna åligger en
mängd administrativa och ekonomiska uppgifter. Inalles
finnas 188 kontrakt. Hvarje kontrakt består af ett
antal pastorat, hvarje pastorat af en eller flera
församlingar. Inalles finnas 1,402 pastorat och 2,500
församlingar. I hvarje pastorat finnes en kyrkoherde,
som vid sin sida kan ha en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
