Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Köpenhamn. – Den inre sjöfarten förmedlas i stor
utsträckning genom 31 kanaler och kanaliserade
farleder med en sammanlagd längd af 1,255 km., hvaraf
211 km. helt konstgjorda. Anläggningskostnaderna
för dessa uppgingo till 36,7 mill. kr., hvaraf
staten bidragit med 17 mill. kr. i anslag och 2
mill. kr. i lån. De förnämsta kanalerna äro: Göta,
Trollhätte, Hjälmare, Strömsholms, Dalslands,
Södertälje, Säffle och Kinda kanaler. De svenska
floderna kunna i allmänhet icke befaras utan
kanalisering. Däremot lämna de många och vidsträckta
insjöarna goda naturliga kommunikationsleder. – 1915
funnos 3,075 telegrafstationer, tillhörande dels
telegrafverket, dels järnvägarna. Ledningarnas längd
var s. å. 65,841 km. och antalet afsända telegram
6 mill. Därtill kommo 80 radiotelegrafstationer,
5 kust- och 75 fartygs-, som expedierade 1,954
telegram, hvaraf 1,638 från fartyg på hafvet till
land. S å. funnos 2,553 telefonstationer, hvaraf
2,322 tillhörde staten. Telefonapparaternas
antal var 271,797, hvaraf 82,637 tillhörde
Stockholmsbolagen. Telefonledningarnas längd
utgjorde s. å. 555,757 km., hvaraf enbart på
Stockholmsbolagen kommo 180,734 km. – Svenska
postverket, som inrättades 1636, hade 1915 3,466
fasta och 472 ambulanta postanstalter samt en
personal på 10,879 anställda och befordrade
s. å. 262,6 mill. bref, 9,4 mill. paket, nära 12
mill. postanvisningar och nära 230 mill. tidningar.
E. A-t.
Finanser. I äldre tider, då jordbruket var det enda
hufvudsakliga föremålet för befolkningens verksamhet,
erhöll svenska staten därifrån såsom skatter
erforderliga inkomster, bestående af jordeboksränta,
mantalsränta och kronotionde (se dessa ord). Under
senare hälften af 1800-talet förenades dessa skatter
till en under benämningen grundskatt (se d. o.) och
beslöts dess afskrifning efter hand, så att densamma
fr. o. m. 1904 i sin helhet upphörde att utgå. För
försvarets ordnande genom aflöning af befäl samt
manskaps uppsättande och underhåll infördes på
1680-talet indelningsverket (se d. o. samt
Rotering och Rusttjänst). Äfven dessa utskylder ha
i sammanhang med grundskatterna afskrifvits och
försvaret ordnats på den allmänna värnpliktens
grund. Beloppet af grundskatterna samt rustnings-
och roteringsbesvären utgjorde under senare delen
af 1800-talet före afskrifningens början en efter
då gällande förhållanden betydande årlig inkomst för
staten och uppgick till omkr. 10 mill. kr. Intill dess
afskrifningen af dessa skatter och besvär vidtog,
var bevillningen för jordbruksfastighet lägre än för
annan fastighet, men höjdes sedermera. Den utveckling
i jordbruk och industri samt kommunikationsväsen,
som landet under senare tiden undergått, samt de
ökade kostnaderna för försvarets tidsenliga ordnande
ha föranledt en efter hand alltmer ökad stegring i
statens utgifter. För att bereda härför erforderliga
tillgångar utöfver den ökning i statsinkomsterna, som
utvecklingen medförde, ha vidtagits vissa ändringar i
skatteförhållandena, bland hvilka den mest betydande
är inkomst- och förmögenhetsskatten (se Inkomstskatt). Under
de senaste åren har till följd af det 1914 uppkomna
Världskriget blifvit nödvändigt att till värn för
landets själfständighet och bevarande af dess
neutralitet förskaffa staten ökade inkomster af
tillfällig natur, för hvilket ändamål utfärdades
k. förordn. om krigskonjunkturskatt 11 juni 1915,
hvilken utgöres fr. o. m. 1916. Fr. o. m. 1912
erhöll riksstaten en förändrad form, hvilken
sedermera bibehållits. Enligt den senast utkomna
rikshufvudboken, hvilken jämväl omfattar
budgetsredovisning för 1916, utgjorde vid nämnda
års slut de debiterade behållna statsinkomsterna,
fördelade efter då gällande riksstat:
A. Egentliga statsinkomster.
I. Skatter.
Mantalspenningar, inkomst- och förmögenhetsskatt,
bevillning af fast egendom samt af inkomst,
bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, stämpelmedel (däraf beräknad
arfsskatt 6,200,000 kr.), lastpenningar,
krigskonjunkturskatt, tullmedel, sockerskatt,
tobaksskatt, brännvinstillverkningsskatt, punschskatt,
maltskatt och brännvinsförsäljningsmedel. Summa
skatter 324,901,936 kr. 27 öre.
II. Uppbörd i statens verksamhet.
Fyr- och båkmedel, lotspenningar, bidrag
till försäkringsinspektionen, bidrag till
bankinspektionen, inkomst af myntning och justering,
patent- och varumärkes- samt registreringsafgifter,
kontrollstämpelmedel, terminsafgifter från
läroverken, afgifter för granskning af biografbilder,
afgifter för registrering af automobiler,
diverse inkomster. Summa uppbörd i statens verksamhet
12,218,076 kr. 36 öre.
Egentliga statsinkomster tills. 337,120,012 kr. 63
öre.
B. Inkomster af statens produktiva fonder.
I. Statens affärsverksamhet.
Postverket, telegrafverket, statens järnvägar,
statens vattenfallsverk och statens domäner,
tills. 67,560,742 kr. 32 öre.
II. Statens aktier.
Utdelning i Luossavaara–Kirunavaara a.-b. och i
A.-b. Svenska tobaksmonopolet, tills. 2,536,655
kr. 7 öre.
III. Statens utlåningsfonder.
Allmänna järnvägslånefonden, allmänna
byggnadslånefonden, rederilånefonden,
handtverkslånefonden, lånefonden för
tjänstemannasamhället vid Mörby, odlingslånefonden,
torfindustrilånefonden, egnahemslånefonden,
fiskerilånefonden, norrländska nyodlingsfonden,
jordförmedlingsfonden, täckdikningslånefonden och
allmänna nyodlingsfonden, tills. 4,529,560 kr. 19 öre.
Inkomster af statens produktiva fonder,
tills. 74,626,957 kr. 58 öre.
C. Andel i riksbankens vinst för år 1914 –
8,760,000 kr.
D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
I. Uppkomna af egentliga statsinkomster.
Af besparingar å riksstatsanslag, af statsverkets
kassafond och af särskildt afsatta medel 52,586,200
kr.
II. Uppkomna af lånemedel.
Af återbetalningar till statens utlåningsfonder och
kapitalöfverflyttning mellan statens produktiva
fonder 1,382,555 kr. 31 öre. I anspråk tagna
kapitaltillgångar, tills. 53,968,755 kr. 31 öre.
E. Lånemedel 58,694,750 kr.
Statsverkets inkomster 1916 uppgingo således
till 533,170,475 kr. 52 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
