Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den största importartikeln är stenkol och
koks (5,076,508 ton till ett värde af 80,6
mill. kr. 1914). Af andra stora importartiklar
märkas: spannmål, alla slag (3,871,593 deciton, 51,3
mill. kr.), kaffe (291,810 dt., 30,8 mill. kr.),
bomull (231,725 dt., 24,4 mill. kr.), oljekakor
(1,232,366 dt., 16,8 mill. kr.), mineraloljor
(1,440,995 dt., 19 mill. kr.), feta vegetabiliska
oljor (274,243 dt., 20 mill. kr.), ull och konstull
(56,199 dt., 14,6 mill. kr.), oberedda hudar och
skinn (96,879 dt., 16 mill. kr.), beredda hudar och
skinn (10,304 dt., 14 mill. kr.), bomullsväfnader
(18,500 dt., 9,5 mill. kr.), gödselmedel (24,291
dt., 20 mill. kr.) samt fartyg och båtar (14
mill. kr.). Af exportvarorna märkas främst plankor
och bräder m. m. af furu och gran (4 mill. kbm.,
141 mill. kr.), pappersmassa (800,483 ton, 97
mill. kr.), papp och papper (1,900,314 dt., 40
mill. kr.), järnmalm (4,787,314 ton, 52 mill. kr.),
smör (190,244 deciton, 40 mill. kr.), oberedda hudar
(124,086 dt., 20 mill. kr.), tackjärn (177,224 ton, 18
mill. kr.), tändstickor (354,679 dt., 19 mill. kr.),
mejerimaskiner (15 mill. kr.) och nötkreatur (80,170
st., 17 mill. kr.). – Största varuutbytet med afseende
på värdet är sedan länge med Storbritannien och Irland
(införsel 183,8 mill. kr., utförsel 255,6 mill. kr. 1914)
Därefter komma i Europa Tyska riket (införsel 238,5
mill. kr., utförsel 174,8 mill. kr.), Danmark (införsel 51,6 mill. kr.,
utförsel 72,8 mill. kr.), Norge (införsel 29 mill. kr., utförsel
48,9 mill. kr.), Frankrike (införsel 28,9 mill. kr., utförsel
32,7 mill. kr.) och Ryssland (införsel 14,7 mill. kr.,
utförsel 31 mill. kr.). Äfven på utomeuropeiska
länder var S:s handel betydande 1914. Införseln från
Asien uppgick till 8 mill. kr., utförseln dit till
12,6 mill.; för Afrika voro motsvarande siffror 1
mill. och 10 mill. kr., för Amerika 110,7 mill. och
51,6 mill. kr. – däraf Förenta staterna: införsel
78 mill. kr. och utförsel 41 mill., för Brasilien
respektive 14,5 och 1,1 samt för Argentina 14,3
och 5,2 mill. kr. – och för Australien 3,3 och 8,1
mill. kr. Tulluppbörden för inkomna varor utgjorde
1915 54,413,074 kr., hvaraf i Stockholm 19,9 mill.,
i Göteborg 12,8 mill. och i Malmö 5,7 mill. kr.
Sjöfartsnäringen är betydande och i stark
utveckling. Det svenska registrerade fartygstonnaget
utgjorde 901,495 nettoton (1914), fördelade på 2,845
fartyg, däraf 1,336 ång- och motorfartyg om 749,697
ton. De flesta fartygen och det öfvervägande tonnaget
äro hemmahörande i städerna; på landsbygden hörde
s. å. hemma 1,387 fartyg om 137,352 ton, hvaraf 1,156
segelfartyg om 100,040 ton. De förnämsta sjöstäderna
äro Göteborg (302 fartyg, 227,081 ton), Stockholm (305
fartyg, 194,359 ton), Hälsingborg (129 fartyg, 121,725
ton), Malmö (37 fartyg, 30,487 ton), Landskrona (27
fartyg, 25,414 ton), Gäfle (33 fartyg, 22,046 ton)
och Trälleborg (20 fartyg, 17,114 ton). Träfartygen
äro ännu till antalet dominerande (1,527 st. 1914),
men utträngas alltmer af järnfartyg eller fartyg
af järn och trä. 1,797 fartyg voro 1914 mer än 20
år gamla. Hela handelsflottans värde beräknades
s. å. till mer än 203 mill. kr., hvaraf för ång-och
motorfartyg 191 mill. kr., och den för bevillning
upptaxerade inkomsten af rederinäringen utgjorde 1913
21.430.281 kr. Besättningar på
svenska handelsfartyg voro 21,703 män, hvartill
kommo 1,773 kvinnor anställda å fartyg (1914). Allra
största delen af fartygen (1,698 st. om 816,714
ton) gick i utrikes fart, och de därvid intjänta
bruttofrakterna för godstrafik uppgingo till 117
mill. kr., hvaraf enbart för ång- och motorfartyg 111
mill. kr. Dessutom intjäntes i tidsbefraktning mer än
5 mill. kr. Handelsflottans bruttoinkomster uppgingo
1914 till 147 mill. kr., hvaraf 140 mill. kommo på
ång- och motorfartygen. Storleken af det i utrikes
sjöfart till S. ankomna och därifrån afgångna
tonnaget var 25,114,823 ton, hvaraf 23,647,802 ton
kommo på ångfartygen. Mer än hälften (12,883,959 ton)
däraf var svenskt; närmast i ordningen kommo danskar
(5,3 mill. ton), tyskar (2,99 mill. ton) och norrmän
(2,1 mill. ton). Största sjöfarten eger rum på
Danmark (4,2 mill. ankommet och 4 mill. af gånget
tonnage 1914). Storbritannien intar andra rummet (3,2
mill. ank., 2,7 mill. afg. tonnage). Därefter komma
Tyskland (3,2 mill. ank., 3,3 mill. afg.), Finland
(0,5 mill. ank., 0,6 mill. afg.), Nederländerna
(0,4 mill. ank., 0,6 mill. afg.) och Norge (0,5
mill. ank., 0,5 mill. afg.). Äfven den transoceana
sjöfarten har tagit liflig fart under de sista åren,
och 1914 hade S. reguljära ångbåtslinjer på Förenta
staterna, Mexico och Västindien (sedan 1912), på
Syd-Amerika (sedan 1904), på Kina och Japan (sedan
1907), på Syd-Afrika (sedan 1903) och på Australien
(sedan 1908). Värdet af de på dessa transoceana
linjer från S. exporterade varorna uppgick 1914 till
31,5 mill. kr., hvaraf till Australien 8 mill. kr.,
till Japan 6 mill., till Brittiska Syd-Afrika
och Argentina, hvardera 5 mill., till Brittiska
Ostindien 2,5 mill., till Kina 1,8 mill. och till
Brasilien 1,2 mill. kr. Sjöfartsrörelsen i sin
helhet var störst i Stockholm (omkr. 6,7 mill. ton),
i andra rummet kom Göteborg (6,7 mill. ton), därefter
Malmö (5,5 mill. ton), Hälsingborg (4,6 mill. ton),
Trälleborg (3,4 mill. ton), Gäfle (1,6 mill. ton)
och Luleå (1,5 mill. ton). 1914 funnos 183 hamnar
och lastageplatser, och summan af det däri ankomna
och afgångna tonnaget utgjorde 51,689,470 ton,
för hvilket i hamnafgifter erlades 6,501,201
kr. S. å. funnos 110 lotsplatser, 357 fyrplatser
och 16 lifräddningsstationer. Lotsningarnas antal
var 46,981, och influtna lotspenningar uppgingo till
2,642,251 kr.
Kommunikationer. De allmänna vägarna hade
1914 en sammanlagd längd af 62,737 km., hvaraf
19,107 landsvägar. 1910 funnos vid dem 1,512
skjutsstationer, hvaraf 885 gästgifverier. Viktigaste
kommunikationsmedlet äro järnvägarna, som 1915 hade en
längd af 14,885 km., hvaraf 4,910 km. statsjärnvägar,
6,469 km. normalspåriga och 3,506 km. smalspåriga
enskilda järnvägar. Byggnadskostnaden för
statsjärnvägarna uppgingo 1914 till 616 mill. kr.,
för de enskilda till 598 mill. kr. I förhållande
till ytvidden är detta icke mycket. S. intar
tolfte platsen af alla länder –, men i förhållande
till invånarantalet står S. främst i Europa med
afseende på järnvägarnas längd (2,53 km. på 1,000
inv.). Antalet lokomotiv var vid statsjärnvägarna
971 (1915), hvaraf 16 elektriska, vid de enskilda
järnvägarna 1,082 (1914), hvaraf 2 elektriska. Till
järnvägarna knutna äro två ångfärjeförbindelser,
linjen Trälleborg–Sassnitz och linjen Malmö–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
