- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
1161-1162

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mejerier sysselsatte s. å. 3,850 arbetare och
hade ett tillv.-värde af 80,5 mill. kr. Mest
betydande därefter äro sockerraffinaderierna (2,486
arb.; tillv.-värde 65,7 mill. kr.) och råsockerbruken
(6,134 arb.; tillv.-värde 35,4 mill. kr.),
bryggerier och mälterier (5,916 arb.; tillv.-värde
46,5 mill. kr.), tobaksfabrikerna (4,680 arb.;
tillv.-värde 28,8 mill. kr.), brännvinsbrännerierna (901
arb.; tillv.-värde 33,9 mill. kr.), bagerier och
käxfabriker (3,333 arb.; tillv.-värde 32 mill. kr.),
margarin- och flottfabriker (1,705 arb.; tillv.-värde
28,5 mill. kr.) och slakterier (883 arb.;
tillv.-värde 28,4 mill. kr.). Metallindustrien innehar
andra rummet beträffande tillv.-värdets storlek
(355,347,934 kr. 1914). Mest betydande härinom
äro de mekaniska verkstäderna (41,739 arb.;
tillv.-värde 195,5 mill. kr.), fabriker för järn- och
stålmanufaktur (13,804 arb.; tillv.-värde 51,3 mill.
kr.), fabriker för annan metallmanufaktur (5,549
arb.; tillv.-värde 34,3 mill. kr.), fabriker för
elektriska maskiner, apparater och ledningar (5,948
arb.; tillv.-värde 35,8 mill. kr.) och skeppsvarf
(7,068 arb.; tillv.-värde 24,1 mill. kr.).
Trävaruindustrien sysselsatte 55,926 arb. och hade ett
tillv.-värde af 238,i mill. kr., hvaraf i första
rummet sågverken och hyflerierna (42,173 arb.;
tillv.-värde 196,2 mill. kr.) samt snickeri- och
möbelfabrikerna (10,450 arb.; tillv.-värde 30,8 mill.
kr.). Pappersindustrien och den grafiska
industrien
uppvisade ett tillv.-värde af 230,7 mill.
kr. och sysselsatte 37,440 arb., hvaraf enbart
pappersmassefabrikerna hade 12,266 arb. och ett
tillv.-värde af 105,6 mill. kr. Textilindustrien
hade ett tillv.-värde af 205,9 mill. kr. och 44,772 arb.,
läder-, hår- och gummivaruindustrien ett
tillv.-värde af 107,5 mill. kr. och 13,919 arb., den
kemisk-tekniska industrien 97 mill. kr. i
tillv.-värde och 14,847 arb., jord- och stenindustrien
83 mill. kr. i tillv.-värde och 43,321 arb. samt
kraft-, belysnings- och vattenverken 50,9 mill. kr.
i tillv.-värde och 4,736 arb. Industrien är med
hänsyn till tillverkningsvärdets storlek starkast
utvecklad i Malmöhus län (301,6 mill. kr. 1913),
minst på Gottland (7,s mill. kr.). Stockholms
stad (tillv.-värde 233 mill. kr. s. å.) och
Göteborgs och Bohus län (217 mill. kr.) komma närmast
i ordning. Därefter följa Östergötlands, Älfsborgs,
Västernorrlands och Gäfleborgs län, hvartdera med
ett tillv.-värde af mer än 100 mill. kr., samt
Kopparbergs, Kristianstads, Örebro, Stockholms,
Värmlands, Västmanlands, Jönköpings, Norrbottens,
Kalmar, Skaraborgs, Södermanlands, Hallands,
Uppsala, Blekinge, Västerbottens, Kronobergs och
Jämtlands län i här nämnd ordning. Största
industricentrum är Stockholm (tillv.-värde 281 mill. kr.
1915), och därefter följa Göteborg (158 mill. kr.),
Malmö (128 mill. kr.), Norrköping (53 mill. kr.),
Örebro (43 mill. kr.), Västerås (41 mill. kr.),
Landskrona och Hälsingborg (hvardera 37 mill.
kr.), Gäfle (36 mill. kr.), Borås (33 mill. kr.) och
Eskilstuna (32 mill. kr.).

Handtverket sysselsatte 121,923 pers.
(1915), hvaraf 42,677 manliga och 7,163 kvinnliga
arbetare. Dessutom idkades handtverk af 388
bolag. Den för bevillning uppskattade inkomsten af
handtverksdriften uppgick s. å. till 49,17 mill. kr.
Största antalet handtverkare och arbetare tillhörde
landsbygden (80,430). Med afseende på antalet
utöfvare komma bland yrkena främst de, som utöfva
byggnadsverksamhet (22,266 handtverkare och arbetare;
inkomst 10,7 mill. kr. 1915). Närmast i ordningen
komma handtverket inom lifsmedelsindustrien (21,248
handtv. och arb.; 9,1 mill. kr.), textil- och
beklädnadsvaruindustrien (19,005 handtv. och arb.;
6 mill. kr.), träindustrien (18,807 handtv. och
arb.; 6,2 mill. kr.), metallindustrien (17,003
handtv. och arb.; 7,8 mill. kr.), läder-, hår-
och gummivaruindustrien (15,864 handtv. och arb.;
6 mill. kr.), jord- och stenindustrien (3,446
handtv. och arb.; 0,8 mill. kr.), pappers- och grafisk
industri (1,432 handtv. och arb.; O,6 mill. kr.) samt
kemisk-teknisk industri (195 handtv. och arb.;
37,567 kr.). De viktigaste yrkena äro efter antalet
däri sysselsatta: skräddare och sömmerskor (17,590
handtv. och arb.), snickare och möbeltillverkare
(12,999 handtv. och arb.), skomakare och skonåtlare
(12,691 handtv. och arb.), smeder och hofslagare
(9,157 handtv. och arb.) samt målare och lackerare
(8,092 handtv. och arb.).

Handel. S:s hela handelsomsättning med utlandet
beräknades 1914 uppgå till 1,499 mill. kr., hvaraf
727 mill. kr. på införseln och 772 mill. kr. på
utförseln. I allmänhet är införseln större än
utförseln; undantag härifrån ha förut endast åren
1865 och 1870 företett. Af såväl införsel som
utförsel kommer större delen på varor afsedda
för produktionsändamål (471 mill. kr. införsel,
569 mill. kr. utförsel), den mindre på varor
afsedda för förbrukning (256 mill. kr. införsel,
204 mill. kr. utförsel). Råämnen och liknande
produktionsförnödenheter utgöra största posten
inom införseln (378 mill. kr.), därefter följa
närings- och njutningsämnen (127 mill. kr.),
transportmedel, maskiner och redskap med tillbehör
(92 mill. kr.), byggnadsmaterial, husgerådssaker
och öfriga ej särskildt nämnda förbrukningsartiklar
(67 mill. kr.) samt beklädnads- och toalettföremål
(62 mill. kr.). Utförseln är störst af råämnen
och liknande (454 mill. kr.), hvarefter följa
transportmedel m. m. (115 mill. kr.), närings- och
njutningsmedel (109 mill. kr.), byggnadsmaterial
m. m. (80 mill. kr.) samt beklädnads- och
toalettföremål (14 mill. kr.). Handelsomsättningen
inom de viktigaste varugrupperna framgår af följande
öfversikt.
Införsel 1,000 kr. Utförsel 1,000 kr.
Djur och matvaror af djur 24,250 115,986
Spannmål, produkter däraf, frukter, trädgårdsväxter och kolonialvaror 96,539 9,160
Sprit- och andra drycker 10,320 509
Spånadsämnen, garn, tråd och manufakturvaror däraf 121,508 20,476
Hudar och skinn m. m. samt fabrikat däraf 43,706 27,225
Talg, oljor, tjära, gummi m. m. samt fabrikat däraf 62,961 8,980
Trävaror, arbet. och oarb. 19,206 175,617
Pappersmassa, papp och papper samt fabrikat däraf 4,787 137,624
Mineral och fabrikat däraf 134,474 108,071
Metaller och metallarbeten 83,170 100,366
Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur 54,259 63,275



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free