Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1159-1160 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

foderrotfrukter alstrades s. å. 2,146,350 ton, af potatis
1,496,104 ton, af sockerbetor 938,458 ton,
af tobak 738 ton samt af lin och hampa 213 ton
(1915). Jordbruket räcker dock ej till att fylla
folkets behof af spannmål, hvarför importen däraf är
afsevärd. 1914 uppgick den af hvete till 132,336 ton,
af råg till 54,271 ton, af hafre till 71,371 ton och
af potatis till 12,298 ton.

Boskapsskötsel. Ängsmarken utgör 1,339,208 har,
d. v. s. 3,26 proc. af landets hela areal. Den
är störst i Västerbottens län (256,000 har)
och minst i Södermanlands (19,000 har). Endast i
Västerbottens och Norrbottens län öfverträffar den
åkern i areal. Boskapsskötseln är dock jämförelsevis
mindre där. I hela riket funnos 1916:

Hästar	704,099	st.
Oxar	76,805	»
Tjurar	44,437	»
Kor	1,769,689	»
Ungnöt och kalfvar	1,022,228	»
Får	1,198,469	»
Getter	131,788	»
Svin	1,065,396	»

Utförseln af kreatur är betydande och beräknades
1914 uppgå till ett värde af 29,162,118 kr., hvaraf
nötkreatur 80,170 st. för 17,348,750 kr., hästar
12,631 st. för 10,999,500 kr. och svin 669,460 kg. för
679,830 kr. Utförseln af kött och fläsk är också
afsevärd och uppgick 1914 till 22,255,740 kg. för
21,657,700 kr. Äfven mjölk, grädde, smör och ägg
exporteras i stor myckenhet: mjölk 2,230,779 kg.,
grädde 4,809,409 kg., smör 19,024,447 kg. och ägg
55,777,122 st. 1914. Importen af såväl kött som ägg
är dock också betydande: kött 2,013,613 kg. och ägg
30,743,420 st. s. å.

För främjande af landtbruket och dess
binäringar finnas 1 landtbruksakademi, 26
hushållningssällskap, 2 landtbruksinstitut,
44 landtmannaskolor, 12 landtbruksskolor samt
19 landthushållsskolor, hypoteksföreningar i
länen och en allmän hypoteksbank (se de särskilda
rubrikerna). Dessutom finnas tre hingstdepåer och
åtskilliga mejeristationer. Taxeringsvärdet å all
bevillningsskyldig jordbruksfastighet uppgick 1916
till 3,476 mill. kr., men de intecknade skulderna
uppgingo till mer än 2/3 af detta belopp.

Skogshandteringen är en hufvudnäring. Den
skogbärande marken uppskattades 1914 till 22,398,195
har eller 56,6 proc. af landarealen, hvaraf 8,774,515
har tillhöra det allmänna. Kronans skogar beräknades
s. å. värda omkr. 165 mill. kr., och afverkningen
uppgick s. å. till 3,914,010 kbm. Af hvilken oerhörd
vikt denna näring är, framgår däraf, att exporten
1914 af alla slags trävaror, oarbetade och mer eller
mindre arbetade, uppgick till ett värde af 175,6
mill. kr. eller inemot en fjärdedel af hela exporten.

Bergsbruket har i århundraden varit en af S:s
hufvudnäringar. Delvis har det emellertid gått
tillbaka, såsom fallet är med den fordom berömda
koppartillverkningen. Produktionen af kopparmalm, som
ännu 1871–75 uppgick till öfver 42,000 ton årligen,
var 1915 endast 10,549 ton. Däremot har produktionen
af järnmalm och af tackjärn ofantligt stegrats. Den
årliga medelproduktionen af järnmalm utgjorde för
femårsperioden 1836–40 endast omkr.
251,000 ton, men för perioden 1911–15 mer än 6,759,000
ton (för 1915 6,883,308 ton). Tackjärnsproduktionen
uppgick 1836 till 106,071 ton och 1915 till 760,701
ton. De rikaste järnmalmsfälten ligga i Lappland
(Gällivare, Kirunavaara, Luossavaara och Svappavaara)
samt i ett bälte i mellersta Sverige, sträckande sig
öfver norra Uppland och Västmanland, södra Dalarna
och östra Värmland. Äfven i Småland brytes malm,
vid Taberg (se d. o.). Också är järnmalm en af S:s
viktigaste exportartiklar. Utförseln uppgick 1913 till
6,439,750 ton med ett beräknadt värde af 69,199,000
kr. Motsvarande siffror för femårsperioden 1871–75
voro 21,379 ton och 251,000 kr. Produktionen af
zinkmalm uppgick 1915 till 55,937 ton, af svafvelkis
till 76,324 ton, af manganmalm till 7,607 ton, af
silfver- och blymalm till 2,671 ton och af nickelmalm
till 1,642 ton. Bland öfriga i S. producerade mineral
märkas: stenkol (366,639 ton 1914), eldfasta leror
(146,262 ton), klinkerlera (47,258 ton) och fältspat
(20,818 ton). Metalltillverkningens omfattning 1915
var följande:

Tackjärn	760,701	ton
Smidbart järn och stål:
ovällda metallprodukter	720,195	»
stångjärn och stål	537,192	»
Guld	38	kg.
Silfver	754	»
Bly	19,177	deciton
Koppar	45,606	»
Zink	85,884	»

Bergverksprodukternas samtliga värde uppskattades
1915 till 359 mill. kr., och den för bevillning
upptaxerade inkomsten af bergshandteringen uppgick
1914 till 29,498,000 kr. Antalet vid bergverken
sysselsatta arbetare 1915 utgjorde 46,863.

Fisket idkas till rätt stor omfattning i de omgifvande
hafven och äfven i aflägsnare farvatten (Nordsjön,
Atlantiska hafvet) samt i de många insjöarna och älfvarna.
1914 var bruttoafkastningen af hafsfisket
(saltsjöfisket) 16,94 mill. kr. samt af insjö- och
älffisket (sötvattensfisket) 3,8 mill. kr., men steg
under de följande världskrigsåren oerhördt: 1915 till
resp. 31,6 mill. kr. (hvaraf sill och strömming 19,46
mill. kr.) och 4,3 mill. kr. och (enligt preliminära
uppgifter) 1916 till resp.
46,1 mill. och 5,85 mill. kr. 1915 drefs
fisket som yrke af 14,301 pers. och som
binäring af
45,002 pers.; antalet båtar, som därvid
användes, var 45,413, hvaraf 2,798 motorbåtar.
Se vidare Fiske, sp. 423–427, samt
specialartiklarna Hummerfiske, Laxfiske, sp.
1445–46, Makrillfiske, sp. 589, Ostronfiske,
Sillfiske och Strömmingsfiske.

Om jakten se Jakt, sp. 1203–09.

Industrien omfattar de flesta tillverkningar
och sysselsatte tills. med bergsbruket 32,3
proc. af hela befolkningen (1910 sammanlagdt
1,784,919 pers.). Om dess relativa betydelse som
näring vittnar, att motsvarande procentsiffra
1870 var endast 14,5 och sedermera årligen
stigit. Fabrikernas tillverkningsvärde utgjorde
omkr. 1,975 mill. kr. (1914), och antalet arbetare
var 310,437 (1912). I främsta rummet med hänsyn till
tillverkningsvärdet kommer lifsmedelsindustrien
(tillverkningsvärde 1914: 592,538,389 kr.) och
först därinom kvarnindustrien (tillv.-värde 130,6
mill. kr.). 1,263

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>