Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensksundsmedaljen - Svensk tandläkaretidskrift - Svenskt arkiv för pedagogik - Svenskt bastubad - Svenskt boklexikon - Svenskt fribordsmärke - Svensk tidskrift - Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd - Svenskt industri- och handelsmuseum - Svenskt porträttgalleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landstaten, hvilka varit närvarande vid detta tillfälle, samt bars af Gustaf III själf. Åtsidan visar Gustaf III:s bröstbild. Frånsidan af den större medaljen har datum med romerska bokstäfver, IX. X. IULII. MDCCXC, samt en lagerkrans med därpå fästa skeppsstäfvar (corona navalis), däromkring en pärlring mellan två släta linjer och närmare kanten, utanför omskriften, ytterligare en pärlring. Frånsidan af den mindre medaljen saknar lagerkrans. – Svensksundsmedaljen kallas ock en liknande medalj, som präglades i anledning af segern vid Fredrikshamn 15 maj 1790.
Svensk tandläkaretidskrift, utg. af Svenska tandläkaresällskapet (se d. o.), utkommer med 1 häfte (80-100 textsidor) hvarannan månad och behandlar ämnen inom den odontologiska vetenskapen och dennas praktiska tillämpning, Svenska tandläkaresällskapets förhandlingar m. m. Tidskriften åtnjuter ett statsanslag på kr. 800, prenumerationspris är kr. 12. Vid sitt första framträdande (1897) benämndes den Svenska Tandläkaresällskapets förhandlingar, fr. o. m. 1900 Nordisk tandläkaretidskrift; nuv. namn antogs 1908. Redaktörer ha varit E. Ekdahl, H. Welin, K. Sandstedt, A. Ruhe, F. Samuel, A. Lundström och H. Ramberg.
Svenskt arkiv för pedagogik, en i Uppsala af professor Bertil Hammer hösten 1912 uppsatt tidskrift, afsedd att vara "ett organ för den pedagogiska forskningen i Sverige". Den innehåller originaluppsatser i barnpsykologi, individualitetsforskning, didaktik, uppfostringshistoria m. m. äfvensom recensioner öfver dithörande litteratur. Tidskriften, som åtnjuter årligt statsbidrag, redigeras af Hammer och räknar som medarbetare hufvudsakligen svenska pedagoger. Den utges i 4 hftn årligen, stor oktav. Priset för årgång var först 5 kr., men är fr. o. m. 1918 kr. 7,50.
Svenskt badstubad, baln. Se Folkbad.
Svenskt boklexikon. Se Linnström, K. H.
Svenskt fribordsmärke, skpsb. Se Lastmärke.
Svensk tidskrift. 1. En fortsättning af Ny svensk tidskrift (se d. o.), som 1891–95 utgafs af F. A. von Schéele i Uppsala. Tidskriften innehöll originaluppsatser i etik, filosofi, historia, nationalekonomi, religiösa och kyrkliga frågor, litteraturhistoria och aktuella politiska spörsmål, särskildt försvarsfrågan, af utgifvaren, L. H. Åberg, K. O. Nordensvan, H. Hjärne m. fl. samt vittra bidrag af bl. a. E. A. Karlfeldt, Selma Lagerlöf och V. Rydberg. – 2. En fortsättning af den föregående, som 1911 uppsattes i Stockholm under redaktion af professor E. F. Heckscher och docenten G. Bagge. Tidskriftens uppgift är i främsta rummet politisk, d. v. s. den skall sysselsätta sig med de för statslifvet viktiga frågorna, hvilka i den behandlas öfversiktligt och allmänfattligt, dels i större uppsatser, dels i en fortlöpande följd af smärre artiklar under rubriken "Dagens frågor". Skilda åsikter få göra sig gällande; redaktionens ståndpunkt, som är oberoende af de särskilda politiska partiernas program, häfdar statsarbetets effektivitet, till vård om landets inre och yttre styrka, till stöd för landets gemensamma uppgifter och främjan af statsintresset mot enskilda partiers eller klassers oberättigade anspråk. De områden, som flitigast behandlats, äro riksdagsarbetet, utrikespolitiken, de ekonomiska och sociala förhållandena, försvarsfrågan, de kyrkliga aktualiteterna, folkbildningsarbetet samt litteraturen och konsten. Till tidningens fasta medarbetare höra, utom utgifvarna, H. Brulin, S. Clason, S. Curman, K. J. H. Hallendorff, G. Stridsberg, V. Söderberg och O. Wieselgren, till de mera framträdande tillfälliga S. Bergelin, B. Boéthius, H. Ericsson, Hj. Holmqvist, K. A. H. Jungstedt, O. Järte, K. Rosenblad, N. Söderblom, E. H. Thörnberg, K. B. Westman, E. af Wirsén och N. Wohlin. Illustrationer förekomma. Tidskriften utkommer i 8–10 häften om året om sammanlagdt mer än 600 sidor, prenumerationspriset var till en början 7,50 kr., men är nu höjdt till 10 kr. Upplagan var först 2,000 ex. och är nu 3,500. Tidskriftens redaktion utgaf 1913 Försvarsfrågan. En handledning, som s. å. utgick i 5 uppl. om 19,000 ex.
Svensk tidskrift för industriellt rättsskydd. Se Norden sp. 1242.
Svensk tidskrift för literatur, politik och ekonomi. Se Svensk literaturtidskrift.
Svenskt industri- och handelsmuseum grundlades i början af 1890-talet af R. Hörnell och var till en början inrymdt i det s. k. Industripalatset vid Karlavägen i Stockholm. Det öfvertogs sedan först af en för ändamålet bildad förening, hvarvid det (1897) flyttades till Regeringsgatan 40, och sedermera (1899) af Sveriges allmänna handelsförening med bibehållande af samma lokal. Under den tid handelsföreningen förvaltade museet utvidgades och utvecklades det afsevärdt under ingenjör Kl. Sondéns ledning och var under de senare åren fördeladt på en allmän, en tullteknisk och en byggnadsafdelning. Vid museet höllos äfven föreläsningar, dels för allmänheten, dels speciellt för tulltjänstemän, och äfven kommersiell informationsverksamhet (upplysningar om olika slag af handelsförhållanden) utöfvades. Emellertid blef upprätthållandet af museet, trots ett erhållet statsanslag, förenadt med så stora kostnader, att handelsföreningen 1909 beslöt upplösa det, hvarvid största delen af samlingarna öfverlämnades till den då nyligen upprättade Stockholms handelshögskola. Det må anses beklagligt, att detta museum, som otvifvelaktigt hade en icke oviktig uppgift att fylla, sålunda måste upphöra efter en jämförelsevis kort tids verksamhet, och önskvärdt vore, om en ny institution af samma art kunde åvägabringas på en för dess bestånd betryggande ekonomisk grund. Å. W:son M.
Svenskt porträttgalleri, en efter boktryckaren Hasse W. Tullbergs plan och på hans förlag samt under läroverksadjunkten Albin Hildebrands redaktion 1895–1911 i Stockholm utgifven samling porträtt (i autotypi), åtföljda af biografiska notiser, af svenska män och kvinnor, som på skilda områden verkat i fäderneslandets tjänst under 1800-talets senaste årtionden. Galleriet, som omfattar omkr. 20,500 porträtt, är efter de afbildades olika yrken indeladt i följande 25 serier: I K. familjen (1895; redaktör F. U. Wrangel; 28 porträtt), II K. svenska hofstaterna (1899; red. E. Bergenstråhle; 320 portr.), III Statsrådet, Högsta domstolen, K. M:ts kansli och K. M:ts beskickningar till främmande makter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
