Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskt porträttgalleri - Svenskt postarkiv - Svensk typograftidning - Svensk veterinärtidskrift - Svensköarna - Svensköp - Svenson, Göte Vilhelm - Svenson, Axel Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(s. å.; red. E. Bergenstråhle; 176 portr.), IV Öfverrätter och kollegier samt öfriga centrala ämbetsverk (1900; red. T. Uggla; 620 portr.), V Riksdagen 1896 (1896; red. J. Johansson; 394 portr.), VI Häradshöfdingar, städernas styrelser samt Sveriges advokatsamfund (1903; red. K. G. Odén; 827 portr.), VII: l–7 Arméns officerare och civilstat (1896–1908; red. O. Bergström; 3,321 portr.), VIII Flottans officerare och civilstat m. m. (1902; red. Th. Nissen; 579 portr.), IX Öfverståthållarämbetets i Stockholm samt länsstyrelsernas ämbets- och tjänstemän m. m. (1908; red. Hj. Gullberg; 559 portr.), X: 1–13 Prästerskapet (1897–1909; red. A. Hildebrand; 2,466 portr.), XI Universiteten m. m. (1896; red. K. G. Odén; 336 portr.), XII: 1–4 Lärarkåren (1898–1909; red. S. G. Dahl och T. Uggla; 1,219 portr.), XIII Läkarkåren (1:a uppl. 1899; red. A. Levertin; 1,526 portr.; 2:a uppl. 1911; red. A. Hildebrand; 2,340 portr.), XIV Ledamöter af akademier samt vittra och lärda samfund (1904; red. K. G. Odén; 1,329 portr.), XV Författare (1900; red. Sigrid Leijonhufvud; 794 portr.), XVI Tidningsmän (1:a uppl. 1897; red. B. Lundstedt; 656 portr.; 2:a uppl. 1910; red. B. Lundstedt; 1,150 portr.), XVII Ingenjörer (1905; red. A. Hildebrand; 1,345 portr.), XVIII Apotekare (1907; red. A. Gezelius och C. Persson; 867 portr.), XIX Bankmän (1903; red. A. Drakenberg; 1,481 portr.), XX Arkitekter, bildhuggare och målare m. fl. (1901; red. J. Kruse; 714 portr.), XXI Tonkonstnärer och sceniska artister (1897; red. A. Lindgren och N. Personne; 620 portr.), XXII Idkare af handel, industri och sjöfart i Stockholm (1906; red. Hj. Gullberg; 832 portr.), XXIII Sällskapet Idun (1:a uppl. 1896; red. A. Levertin; 865 portr.; 2:a uppl., 1862–1903, 1903; 1,027 portr.), XXIV Veterinärer och tandläkare (1907; red. J. Svensson; 727 portr.), XXV: 1–2 Riksdagens Första och Andra kammare 1867–1904 (1904–05; red. A. Hildebrand; 1,833 portr.) samt ett af A. Hildebrand upprättadt generalregister (1913).
Svenskt postarkiv, fackorgan för Posttjänstemännens förening (se under Svenska postmannaföreningen), började utges 1892. Tidskriften utkommer i Stockholm två gånger i månaden och har till redaktör förste postexpeditören E. Broström. R. L–n.
Svensk typograftidning, en fortsättning af den af Typografiska föreningen i Stockholm 1883–87 utg. Nordisk typograftidning, utges sedan 1888 som organ för Svenska typografförbundet (se d. o.) och har redigerats af G. V. Wilhelmsson (1888–89), Sv. Linge (1890–91), L. A. Mårtensson (1892–1901) och fr. o. m. 1902 af N. Wessel. Tidningen utkommer 2 ggr i månaden, i stor folio, t. o. m. 1911 innehållande 4–6 sid., fr. o. m. 1912 8 sid.
Svensk veterinärtidskrift. Se Veterinärtidskrift.
Svensköarna (eng. Swede Islands, ty. Schweden-inseln), ett någon gång förekommande namn i st. f. Lamutrik på en liten till Karolinerna hörande ögrupp i Stilla hafvet, belägen på 147° ö. lgd och 7° 3’ n. br. Anledningen till namnet lär vara den, att en svensk matros, som 1797 vid Tahiti blifvit tagen ombord på ett engelskt fartyg, på egen begäran landsattes på en af öarna.
Svensköp, socken i Malmöhus län, Frosta härad. 3,635 har. 790 inv. (1917). Annex till Huaröd, Lunds stift, Gärds kontrakt.
Svenson, Göte Vilhelm, fartygskonstruktör, f. 25 sept. 1828 i Karlskrona, d. 25 aug. 1906, blef vid 15 års ålder elev vid skeppsbyggarinstitutet i Karlskrona, hvarifrån han 1849 utexaminerades som skeppsbyggmästare, blef s. å. ritare vid Motala mek. verkstad, 1854 skeppsbyggmästare vid Lindholmens mek. verkstad i Göteborg, var 1857–67 först konstruktör, sedan chef för ritkontoret och slutligen verkstadschef vid Nyköpings mek. verkstad och blef 1867 föreståndare för Oskarshamns mek. verkstad. Han utnämndes 1868 till mariningenjör och tjänstgjorde som föreståndare för maskin- och smidesverkstäderna i Karlskrona, befordrades 1875 till direktör vid mariningenjörstaten och chef för ingenjördepartementet i nämnda stad samt förordnades 1881 till öfverdirektör och chef för mariningenjörstaten, tillika chef för Marinförvaltningens ingenjörafdelning. Hans verksamhet i denna befattning blef af genomgripande betydelse. Flottan hade nämligen af brist på anslag alltmera råkat i förfall, och det gällde att nyskapa så godt som hela fartygsmaterielen, en uppgift, hvars tekniska del på ett utmärkt sätt löstes af S[.] 1898 erhöll S. afsked. Redan innan S. ingick i flottans tjänst, hade af honom eller under hans öfverinseende byggts 54 fartyg af trä, järn och stål, de flesta ångfartyg, jämte tillhörande maskiner. För flottans räkning konstruerade han bl. a. 9 st. 1:a kl. kanonbåtar af den s. k. Blända-typen, hvilken vid sitt första framträdande väckte mycken och berättigad uppmärksamhet, ett antal torpedbåtar, 5 st. torpedkryssare af ”Örnens” typ samt framför allt 6 st. 1:a kl. pansarbåtar, 3 af Svea-typen och 3 af Oden-typen. Dessa pansarbåtar voro på sin tid särdeles lyckade och lämpade för våra förhållanden. – S. var en i sitt fack rastlöst verksam man och en mycket framstående konstruktör, noga förtrogen med yrkets alla detaljer, i hvilka han fördjupade sig mycket, därigenom åtagande sig själf en ovanligt tung arbetsbörda. S. var led. af 1879 års s. k. certkommitté, som hade att afge förslag till nya fartygstyper, samt af 1892 års sjökrigsmaterielkommitté. Huru högt S:s framstående duglighet uppskattades, framgår bäst däraf, att han 1899, således efter afskedstagandet och vid mera än 70 års ålder, blef led. af kommittén för förflyttning af flottans station i Stockholm och sedermera 1904–06 deltog i ytterligare utredningar i samma ärende. Bland utmärkelser, som kommit S. till del, må nämnas ledamotskap af Örlogsmannasällskapet (1868; hedersled. 1882), Krigsvet.-akad. (1884) och Vet.-akad. (1889). C. K. S.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
