Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk konst - Svensk kyrkotidning - Svensk literaturtidning - Svensk literaturtidskrift - Svensk lots - Svensk-lutherska prästkonferensen - Svensk luzern - Svensk läraretidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska konstnärer i 19:de århundradet" (1892)
och "Sveriges konst från 1700-talets slut till
1900-talets början" (1904), L. Looström, "Minne öfver
J. Nordenfalk" (1909), "Akad:s för de fria konsterna
samlingar af målning och skulptur" (1913 ff.)? och
"Ur svenska konstnärskretsar" (1916), J. Roosval,
"Svenskt konstgalleri" (skulptur och måleri,
1912), R. Bergh, "Om konst och annat’ (1908),
A. Romdahl, "Konstmonologer i Göteborgs museum"
(1911), A. Gauffin, "Konstverk och människor"
(1915), G. Pauli, "Konstnärslif och om konst"
(1913), A. Sahlén, "Om träsnitt och träsnidare"
(1916), A. Brunius, "Färg och form" (1913) och "Hus
och hem" (1911), G. Paulsson, "Den nya arkitekturen"
(1916), E. Hannover, "Svensk kunst" (Köpenhamn,
1916), V. Pica, "Arte ed artisti nella Svezia dei
giorni nostri" (Milano, 1915), K. M. Carlander,
"Miniatyrmålare i Sverige" (1897). - Omfattande
konstnärsmonografier: Hahr, "David von Krafft och
den Ehrenstrahlska skolan" (1900) och "Per Krafft
d. ä." (1898), K. Warburg, "Hedlinger" (1890),
J. Roosval, "Burchard Precht" (1905), O. Siren,
Pilo (1902) och Hilleström (1900), W. Bergsten, Per
Hörberg (1904), G. Göthe, Sergel (1898), L. Looström,
Sergel (1914), H. Brising, Sergels konst (1914),
Fr. Villot, Hall (Paris, 1867), S. Strömbom, L. Pasch
d. y. (1915), F. Sander, K. F. von Breda (1896),
K. R. Nyblom, Adelcrantz (1890) och Scholander (1899),
T. Stjernschantz, Lauréus (1915), J. Kruse, Wickenberg
(1901), K. Asplund, Egron Lundgren (1914), K. Wåhlin,
Wahlbom (1901) och Ernst Josephson (1910-12),
A. Gauffin, Markus Larsson (1907-08), Fagerlin
(1910) och prins Eugen (1915), J. K. Janzon, Alfred
Wahlberg (1909), H. Kjellin, Troili (1917). - Korta
monografier: A. Hahr, Ehrenstrahl (1905), O. Levertin,
Gustaf Lundberg .(1902) och Roslin (1901), O. Sirén,
Pilo (1907), L. Looström, O. J. Södermark (1879),
H. Wieselgren, Höckert (1899) och Aug. Malmström
(1904), E. Wettergren, R. Norstedt (1914), R. Bergh,
Hasselberg (1898), A. Romdahl, Hasselberg (1908),
G. Pauli, E. Josephson (1902 och 1914), G. Nordensvan,
Carl Larsson (1901), J. Kruse, densamme (1906),
Romdahl, dens. som etsare (1913), T. Hedberg, Zorn
(1901), Liljefors (1902), Bergh (1903), Nordström
(1905), Romdahl, Arosenius (1909), E. Wrangel,
A. Trulson (1912), K. Köper, Karl Milles (1913),
A. Tallberg, K. Änder (1913). - Bildverk: "Svensk
arkitektur, uppmätningar af äldre byggnadsverk",
utg. af Arkitekturminnesföreningen (1908 ff.),
A. Hahr, "Skånska borgar i uppmätningsritningar
m. m." (1915 ff.), K. Berlin och F. Hazelius,
"Skånska gårdar och hus" (1915), "Små konstböcker"
(afbildningar af olika konstnärers alster, 1907 ff.).
G-g N.
Svensk kyrkotidning. Se Sundberg, A. N., och
Stiftstidning, sp. 1372.
Svensk literaturtidning, kritisk litterär tidskrift,
som utgafs i Uppsala 1813-24 (sista numren utkommo
dock först i april 1825), i hvilken särskildt
den s. k. "nya skolans" teorier, framför allt på
det estetiska området, framlades och förfäktades
särskildt i polemik mot den af P. A. Wallmark utgifna
"Journalen". Den redigerades hufvudsakligen af
V. F. Palmblad, som jämte sin kompanjon,
boktryckaren Stenhammar, därå uttog
utgifningsbevis. Palmblad var ock i vidsträckt
mån författare af dess litterära kritiker jämte
L. Hammarsköld, hvarjämte Atterbom bidrog med ett
antal betydande litterärkritiska afhandlingar. Bland
andra medarbetare märkas särskildt i de tidigare
årgångarna K. M. Arrhenius, J. K. J. Hæffner,
J. H. Schröder, F. B. von Schwerin, P. A. Sondén,
P. V. Tholander, B. J. Törneblad, S. Ödmann. Mot
slutet föll allt mera hufvudarbetet på Palmblad,
hvars förtjänst det är, att tidningen kunde så
länge upprätthållas som det i sitt slag mest
rikhaltiga kritiska organ vår litteraturhistoria
känner. 1813-22 utgafs ett 8-sidigt n:r i veckan,
tvåspaltigt kvartformat, 1823-24 enligt planen två
4-sidiga n:r i veckan, ehuru utgifningen stundom något
framsköts, så att man till sist var ett kvartal i
efterskott. Fr. o. m. 1814 t. o. m. 1822 åtföljdes
den en à två gånger i månaden af ett "Bihang till
Svensk litteratur-tidning", innehållande lärda
nyheter m. m. d., som redigerades af J. H. Schröder.
K. W-g.
Svensk literaturtidskrift, en af K. R. Nyblom
i förening med åtskilliga yngra universitetslärare
1865 uppsatt litterär tidskrift, som t. o. m. 1868 af
Nyblom utgafs i Uppsala och 1869 af Hans Forssell i
Stockholm. Titeln ändrades 1870 till Svensk tidskrift
för literatur, politik och ekonomi. Den utgafs i
Stockholm 1870 af Hans Forssell och K. D. af Wirsén,
1871-74 af Forssell ensam, jan.-april 1875 af
Forssell och H. Hjärne samt därefter till 1876 års
slut af den sistnämnde ensam. Däraf utkommo årligen 8
häften 1865-70, 1875 och 1876 samt 6 häften 1871-74
om 4-6 ark i oktavformat. 1880 upptogs tidskriftens
namn af "Ny svensk tidskrift". - Tidskriften var till
en början organ för samma krets, som bildade "Namnlösa
sällskapet". Den företrädde dettas försiktiga realism
i estetiska frågor (Nyblom och D. Klockhoff) och
innehöll bidrag af bl. a. P. Wikner. Under sitt
senare skede fick den ökadt värde genom bidrag af
Forssell (i historia, ekonomi och filosofi), Hjärne
(historia), V. Rydberg (inlägg i språkfrågan och
"Romerske kejsare i marmor" m. m.), A. Lindgren (mot
Wagner), A. Hedin (för litterär eganderätt), m. fl.
Svensk lots, seglingsbeskrifning. Se Sjökarteverket, sp. 813.
Svensk-lutherska prästkonferensen. Se Konferens,
sp. 724.
Svensk luzern, bot. Se Medicago.
Svensk läraretidning, veckotidning, som utgetts
i Stockholm sedan 12 dec. 1881 och som har till
uppgift att arbeta för svenska folkskolans
och folkbildningens höjande, för enhet och
god anda inom lärarkåren samt för förbättring
af lärarnas ställning i ekonomiskt och socialt
hänseende. Den uppsattes af dåv. folkskolläraren Emil
Hammarlund, som 1897 öfverlät densamma till "Svensk
läraretidnings förlagsaktiebolag", men fortfor att
vara dess redaktör till slutet af 1906. Därefter
har den haft till utgifvare Fridtjuv Berg (1907-
7 okt. 1911), folkskolläraren Gottfrid Björkman
(7 okt. 1911-1914), ånyo Fridtjuv Berg (1915-29
febr. 1916) och J. G. Söderberg. På grund af praktisk
uppställning och aktuellt innehåll erhöll tidningen
genast ovanligt stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
