Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försökt sig med de mest olika material, ej minst med
granit. Äfven D. Edström (f. 1873) hör till
de mångsidige försökarna. A. Zorn har äfven som
skulptör funnit uttryck för sitt lefnadsfrodiga
temperament. A. Jerndahl (f. 1858) har gett svenska
typer af mycken karaktär, K. Eldh (f. 1873) känslig
småskulptur, nakna statyer, och äfven lyckats som
monumentalskulptör. Af yngre skulptörer äro för öfrigt
att nämna H. Elmquist (f. 1862), O. Strandman
(f. 1871), H. Sörensen-Ringi (1872-1912),
H. Neujd (f. 1872), K. Fagerberg (f. 1878), A. Ebbe
(f. 1868), E. Trulsson (f. 1882), G. Malmquist
(f. 1865), Ch. Friberg (f. 1868), A. Jönsson
(f. 1883), Agnes Frumerie (f. 1869), Ruth Milles
(f. 1873). - Medaljgravyren har sina representanter
i J. E. Ericsson (1836-71), P. H. Lundgren (1824-55),
Lea Ahlborn (1826-97), A. Lindberg (1839-1916),
A. Asplund (f. 1856), S. Kulle (f. 1860), E. Lindberg
(f. 1873). Jfr pl. IV till art. Medalj samt fig. 2
i art. Plakett.
Om den moderna svenska arkitekturen se Byggnadskonsten
(äfven i Suppl.).
Äfven på konstslöjdens olika områden har den senaste
tiden medfört ett ifrigt och framgångsrikt arbete. På
rumsdekorationens och möbelslöjdens område ha flera af
arkitekterna varit verksamma, F. Boberg, R. Östberg,
K. Westman, L. Wahlman, Axel Lindegren, E. Josephson,
E. Benckert, Agi Lindegren, D. Blomberg, R. Östman,
I. Hörlin, A. Nordenborg, A. Elisson. En skolbildande
målare på det dekorativa området är F. Månsson
(f. 1864). På keramikens område ha nya metoder
för formning och bränning blifvit införda. Bland
konstnärer, som här varit vägbrytande, äro A.
Wa11ander (1862-1914; verksam på flera af konstslöjdens
områden) och G. Wennerberg (1863-1914), N. Barck
(f. 1863), A. Wiss1er (f. 1869, lergods) m. fl. -
Guldsmedsarbeten äro komponerade af F. Boberg,
Agi Lindegren, Strandman, F. Wetterlund. V. Andrén
m. fl. Inom konstsmidet framstå P. Forsberg, Petter
på Myra vid Arvika m. fl. Skickliga konstgjutare äro
O. Meyer och H. Bergman i Stockholm. Skulptören
H. Elmquist (f. 1862) uppfann en ny, sinnrik metod
för bronsgjutning.
Till de textila konsternas uppsving gafs uppslaget
genom bildandet af föreningen Handarbetets vänner
(se d. o.) 1874. Sedan ha Selma Giöbel,
Tora Kulle, Tyra Grafström, Agnes Branting
m. fl. verkat för smakens och stilsinnets höjande,
den sistnämnda genom upprättandet af ateljén "Licium"
1904 med kyrkliga och heraldiska
textilarbeten till specialitet. Bland konstnärer,
som lämnat kompositioner för hautelisseväfnad, äro
Wallander, K. Larsson, Fjæstad, G. Wennerberg,
G. Hallström, Anna Boberg. Som mönstertecknare framstå
Sofia Gisberg, Karin Wästberg, Maja Sjöström, Maria
Adelborg, Annie Frykholm, Agnes Sutthoff. För
återupplifvandet af spetsknypplandets i Sverige i
gamla tider flitigt idkade konst ha Augustine
Ehrensvärd, Ottilia Adelborg, Ingeborg
Petrelli, Hilda Starck-Lilienberg med framgång
arbetat.
Litt.: öfversikter: Romdahl och Roosval,
"Svensk konsthistoria" (1913), K. Laurin, "Konsten
i Sverige" (kort populär öfverblick, 1915). Om
arkitektur se litt. till art. Byggnadskonsten,
sp. 753. - Medeltiden: H. Hildebrand, "Sveriges
medeltid" (1879-1903), "Kyrkliga konsten under
Sveriges medeltid" (2:a uppl. 1907) och "Visby och
dess minnesmärken" (1893), J. Roosval, "Die kirchen
Gottlands" (1911), H. Fröleen, "Nordens befästa
rundkyrkor" (1911), S. Curman, "Cisterciensernas
byggnadskonst" I (1912), R. Steffen, "Romanska
småkyrkor i östersjöländerna" (1901), S. Ambrosiani,
"Medeltida kyrklig byggnadskonst i Sverige" (1904),
och E. Ekhoff, "Svenska stafkyrkor" (1914 ff.). Om
enskilda kyrkor: Västerås domkyrka af Agi Lindegren
(1898), S. Clemens i Visby af E. Ekhoff (1912),
Lunds domkyrka af O. Rydbeck (1915), Ornamentik och
stil i Linköpings domkyrka af A. Romdahl (1915);
dessutom finnas flera kortfattade handböcker och
vägledningar. "Sveriges kyrkor", konsthistoriskt
inventarium, började utges af J. Roosval och
S. Curman 1912. - Om måleri: O. Rydbeck, "Medeltida
kalkmålningar i Skånes kyrkor" (1904), A. Lindblom,
"La peinture gothique en Suède et en Norvège"
(1916). Om medeltida skulptur: O. Rydbeck, "Studier
i Skånes renässans- och barockskulptur" (1917),
"Utställningen af äldre kyrklig konst i Strängnäs
1910" (1913), i Härnösand 1912 (1915) m. fl., K. af
Ugglas, "Gottlands medeltida träskulptur" (1915),
A. Anderberg, "Studier öfver skånska triumfkrucifix"
(1916), J. Roosval, "Om altarskåp i svenska kyrkor
och museer ur mäster Jan Bormans verkstad" (1903)
och "Legender och symboler i Uppsala domkyrkas
koromgång" (1908). - Nyare tiden: G. Upmark, "Svensk
byggnadskonst 1530-1760" (1904) och "Valda skrifter"
(1901), A. Hahr, "Studier i Johan III:s renässans"
(1907 ff.) och "Studier i nordisk renässanskonst"
(1913), G. Paulsson, "Skånes dekorativa konst"
(under renässansen, 1915), O. Granberg, "Drottning
Kristinas tafvelgalleri på Stockholms slott och
i Rom" (1896), N. Sjöberg, "Svenska porträtt på
Drottningholm och Gripsholm" (1905-07), A. Hahr,
"Konst och konstnärer vid M. G. De la Gardies hof"
(1905), O. Siren, "Gamla Stockholmshus" (1912-13)
och "Nikodemus Tessin d. y:s studieresor" (1914),
R. Josephson, "Borgarhus i gamla Stockholm" I (1916),
E. Lemberger, "Die bildnis-miniatyr in Skandinavien"
(1912), J. Böttiger, "Hedvig Eleonoras Drottningholm"
(2:a uppl. 1897), O. Granberg, "Skoklosters
slott" (1903), G. Nordensvan, "Gripsholm och dess
konstskatter" (1902), P. Lespinasse, "L’art français
et la Suède de 1637 à 1816" I (1913), T. Nordström,
"Örebro slottsbyggnadshistoria" (1908), F U. Wrangel,
"Tessinska palatset" (1912), L. Looström, "Den
svenska konstakademien 1735-1835" (1887), O. Levertin,
"Svensk och fransk medaljkonst under 1600-talet"
(i "Svensk konst och svensk natur", 1910) och
"N. Lafrensen d. y. och förbindelserna mellan svensk
och fransk konst under 1700-talet" (1899), J. Lange,
"Sergel og Thorvaldsen" (1886), G. Nordensvan,
"Svensk konst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
