Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska teknologföreningen - Svenska telegrambyrån - Svenska textilarbetareförbundet - Svenska tidningen - Svenska tidningspressen - Svenska tidningsutgifvareföreningen - Svenska tobakshandeln - Svenska tobaksmonopolet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergsvetenskap (samtliga bildade 1888), en för
teknisk undervisning (1892) och en för skeppsbyggnadskonst
(1904). Styrelsen har sitt säte i Stockholm;
antalet föreningsled. är (1918) omkr. 2,400. Det
1877 stiftade Byggnadssamfundet, som hade
till ändamål att genom utbyte af åsikter och
erfarenhetsrön befordra och underhålla intresset för samt
utveckla kännedomen om byggnadskonstens olika
grenar, äfvensom att genom ledamöternas gemensamma
sträfvanden verka för dessas utveckling,
upplöstes 1888 och inkorporerades med S. Äfven
den ända sedan 1865 existerande Ingenjörföreningen
(se d. o.) uppgick 1891 i S., som
därmed äfven öfvertog förvaltningen af Polhemsfonden
(omkr. 48,500 kr. 1918) och genom sin
styrelse numera utdelar Polhemsmedaljen (instiftad
1876, utdelad 11 ggr). Bland S:s fonder märkas
vidare Sandellsfonden, Bobergsfonden, för beredande
af pension åt tjänstemän m. fl., Rystedtska
fonden, bildad genom donationer (50,000 kr.) af
civilingenjören C. G. Rystedt, Ahlsellska stipendiefonden,
stiftad genom testamente af öfveringenjör A.
Ahlsell, samt Byggnadsfonden 110,000 kr. (1918).
Föreningen måste under många år begagna förhyrd
lokal, men hösten 1906 inflyttade den i egen fastighet,
n:o 19 Jakobsgatan (Svenska läkaresällskapets
f. d. hus). Det 1916 bildade Svenska teknologföreningens
fastighets-a.-b., i hvilket föreningen är
hufvudintressent, har förvärfvat egendomarna n:o 4 och
10 i kv. Stuten med fasadrätt mot Kungsgatan och
Oxtorget samt ämnar där uppföra ett nytt,
rymligt föreningshus. Föreningen eger ett värdefullt
tekniskt bibliotek och utger sedan 1878
”Teknisk tidskrift” (se d. o.), hvarjämte ett stort antal
tekniska handböcker m. m. utgetts på föreningens
förlag. Enligt 1918 fattadt beslut skall föreningens
förlagsverksamhet och utgifningen af ”Teknisk
tidskrift” öfverlämnas på arrende till ett för
ändamålet bildadt bolag, A.-b. Svenska teknologföreningens
förlag, med föreningen som hufvudintressent.
S. har uträttat ett omfattande arbete till
fromma för landets tekniska utveckling och anlitas
i mycket stor utsträckning af statsmakterna för
erhållande af sakkunniga utlåtanden i tekniska
och industriella frågor samt om lagförslag
berörande föreningens intresseområde. Enligt 1911
träffad öfverenskommelse samarbetar S. vid behandling
af vissa tekniska frågor af allmän betydelse
med ett antal lokala tekniska föreningar inom olika
delar af landet, nämligen Tekniska samfundet,
Göteborg, Skånska ingenjörsklubben, Malmö,
Polytekniska föreningen, Norrköping, Tekniska föreningarna
i Gäfle, Jönköping, Västerås, Eskilstuna och
Hälsingborg samt Örebro ingenjörsklubb och Falu
ingenjörsklubb. Litt.: ”Svenska teknologföreningen
1861-1911”, Historik utgifven med anledning
af föreningens 50-års jubileum (1912) och
”Svenskt porträttgalleri” (ser 2: I Svenska
teknologföreningen, 1911).
(Fmn.)
Svenska telegrambyrån. Se Telegrambyrå.
Svenska textilarbetareförbundet. Se Fackförbund.
Svenska tidningen Dagligt allehanda,
politisk konservativ tidning, utgafs 29 nov. 1851-30
nov. 1859 i Stockholm samt utgjorde fortsättning
af ”Bore. Dagligt allehanda i Stockholm”. J. A.
Hazelius (se Hazelius 1, sp. 148) var redaktör
och ansvarig utgifvaro från början t. o. m.
29 aug. 1856, då han efterträddes af J. H. Hörner.
Hazelius fortfor likväl alltjämt som tidningens
egare att inneha ledningen. Bland tidningens
många medarbetare må nämnas A. L. Ericsson,
O. v. Feilitzen, M. E. C. Pontin, E. v. Qvanten
och K. G. Wetterhoff. Därjämte lämnades bidrag
af A. I. Arwidsson, M. J. Crusenstolpe, J. A. v.
Hartmansdorff, G. Nyblæus, V. F. Palmblad, S.
Ribbing, K. H. Rydberg, K. M. Rydqvist samt
följetongsbidrag af M. S. Schwartz m. fl. Hvarje
söckendag utgafs ett fyrsidigt nummer i 4- à
5-spaltigt folioformat af såväl ”Svenska tidningens
morgonupplaga” 1 dec. 1851-57 som
”aftonupplagan” 29 nov. 1851-58, hvarefter tidningen
utan dylikt tillägg till titeln utgafs, till dess den
upphörde. Prenumerationspriset å hvardera
upplagan var 12 rdr b:ko 1851-58 samt 16 rdr rmt
1859.
B. L.*
Svenska tidningspressen. Se Tidning.
Svenska tidningsutgifvareföreningen. Se Pressföreningar.
Svenska tobakshandeln. Se Tobakskompanisrna.
Svenska tobaksmonopolet, Aktiebolaget,
som afser att utöfva svenska statens monopol på
tobakstillverkningen inom riket samt att idka handel
med tobaksvaror, tillkom, sedan andra lagtima
riksdagen 1914 hade antagit K. M:ts proposition
om införande af statsmonopol på tobakstillverkningen
(icke å handeln med tobaksfabrikat eller
odlingen af tobak) och bemyndigat K. M:t att å
statens vägnar med ett aktiebolag under ofvanstående
benämning träffa öfverenskommelse om utöfning
af det sålunda beslutade statsmonopolet i
öfverensstämmelse med propositionen bifogadt
förslag. För bolagets bildning och finansiering hade
finansministern preliminärt försäkrat sig om
medverkan af ett konsortium af privata banker; dessa
öfvertogo också sedermera stiftandet. Företagets
realisering underlättades f. ö. genom den omfattande
koncentration inom tobakshandteringen, som
hade åvägabragts genom det ett par år förut bildade
A.-b. Förenade svenska tobaksfabriker
(”Tobakstrusten”). Bolagsordning för det nya
monopolbolaget antogs 23 dec. 1914, dess kontrakt med
staten är dateradt 12 febr. 1915, och bolaget
började sin verksamhet 1 juni 1915. Kontraktet
gäller till utgången af 1924 samt förlänges sedermera
automatiskt för 10 år i sänder, om det ej
af staten uppsäges (från bolagets sida är det
ouppsägbart). Enligt detta kontrakt upplåter
staten till bolaget de på grund af statsmonopolet
staten tillkommande rättigheterna med afseende på
tobakshandteringen i landet, hvaremot bolaget
förbinder sig att för alla af detsamma tillverkade
eller importerade tobaksvaror samt för alla af
enskilda handlande importerade tobaksfabrikat till
staten månadsvis erlägga skatt enligt stadgade
procentsatser. Priskurantpriset eller det pris, hvartill
tobaksvara försäljes till allmänheten och hvari
nämnda skatt ingår, eger bolaget själft bestämma i
enlighet med af K. M:t godkända grunder. I
sammanhang med monopolets införande höjdes väsentligt
tullen på importerade tobaksvaror, hvarjämte
för import utöfvad af enskilda en särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
