Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska tandläkaresällskapet - Svenska teaterföreningen i Finland - Svenska teatern - Svenska teknologföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande arbete på tandläkekonstens utveckling och
praktiska tillämpning genom att anordna föredrag
och demonstrationer i fackliga ämnen, äfvenså
annorledes, t. ex. genom ett energiskt arbete på
tandläkarundervisningens ordnande, hvilket
resulterade i riksdagsbeslutet 1 maj 1897 om
tandläkarinstitutets upprättande. Genom
tandkariesundersökningar, anställda af sällskapet
1895-1901, på omkr. 17,000 skolbarn, ådagalades
tandrötans enorma spridning i Sverige, hvilket
föranledde sällskapet att inrikta sig på ett socialt
arbete för bekämpandet af tandsjukdomar genom
upplysningsverksamhet, skoltandkliniker etc. 1908
öfverflyttades en gren af sällskapets verksamhet,
främjandet af tandläkarnas sociala och ekonomiska
intressen, på en för ändamålet nybildad organisation,
Sveriges tandläkarförbund. Se M.
Schmidt och H. Kamberg, ”Svenska tandläkaresällskapets
historia 1860-1910” (1910).
H. R-g.
Svenska teaterförbundet, stiftadt 4 nov. 1894,
utgör en sammanslutning af scenisk konsts idkare
i Sverige för främjande af fackets sociala, ekonomiska
och ideella intressen. Förbundet inrättade till
en början en spar- och lånekassa, för att af räntor
på inom förbundskretsen utlånade medel från
denna kunna grundlägga en sjukhjälpskassa, till
hvilken omedelbart anslöt sig begrafnings- l.
stärbhuskassan, som är ställd på uttaxering vid
inträffade dödsfall (begrafningshjälpen utgör 500
kr.). 1897 tillkom understödsfonden, till hjälp
för åldriga och behöfvande, samt 1905 pensionskassan.
1912 grundlades stiftelsen ”Höstsol” i
afsikt att åstadkomma ett ålderdomshem för sceniska
artister. S. å. testamenterade skådespelaren
dir. Gustaf Fredrikson hela sin blifvande kvarlåtenskap
till sagda stiftelse, som därefter fick namnet
”Höstsol. Gustaf Fredriksons ålderdomshem”, och
i mars 1918 inköptes för detta ändamål landtegendomen
Såsta (se d. o.) i Täby socken, Uppland, för
185,000 kr. Sedan 1908 har förbundet haft egen
lokal i Stockholm med samlings- och läsesalar samt
bibliotek. Förbundets organ är ”Svenska teaterförbundets
medlemsblad”. Förbundet tillhandahåller
kostnadsfritt juridiskt ombud åt medlemmarna och
har till yngre medlemmar utdelat stipendier för
studier i utlandet. 1913 och 1915 anordnade
förbundet en ”studievecka” i förening med ett
allmänt skådespelarmöte, där teaterhistoriska och
teatertekniska föredrag höllos. Förbundets samtliga
tillgångar uppgingo 31 dec. 1917 till 633,856 kr.,
åstadkomna genom medlemsinsatser, donationer
och gåfvor samt anordnandet af offentliga fester,
maskerader och varulotterier, hufvudsakligen genom
nuv. sekreterarens, skådespelaren E. Norées
initiativkraft. Medlemsantalet, som 1895 uppgick till
102, hade i dec. 1917 stigit till 615. Ordf. ha
varit skådespelarna O. Hamrin 1895-1908, G.
Klintberg 1908-12, T. Svennberg 1912-17 och
N. Personne fr. o. m. 1917.
O. Mgn.
Svenska teaterföreningen i Finland, stiftad
1913, har till uppgift att befordra den svenska
inhemska talscenens utveckling och förkofran i
landet. Föreningen ledes af en 12-manna
centralstyrelse med säte i Helsingfors samt filialstyrelser
i landsorten (tills vidare 7). Den anordnar turnéer
i landsorten och särskildt på landsbygden, utger
skrifter (två serier: ”Scenisk konst och kultur”,
innehållande uppsatser på det dramatiska området,
och ”Svensk teater i Finland”, som utgöres af
teaterpjäser) m. m. Genom föreningens bemödanden
har intresset för teater bland den svenskspråkiga
befolkningen tagit stort uppsving, Svenska
teatern i Helsingfors från 1916 nationaliserats, stipendier
för skådespelare utdelats. Föreningen firar sin
årsfest 19 mars, J. J. Wecksells födelsedag.
T. C.
Svenska teatern. 1. I Stockholm. Se Stockholms
teatrar, sp. 81. - 2. I Helsingfors.
Se Finland, sp. 301-302.
Svenska teknologföreningen, Sveriges främsta
sammanslutning af ingenjörer och arkitekter,
stiftades 2 mars 1861 af E. A. Wiman jämte
några hans kamrater i dåv. Teknologiska
institutets första afdelning. Föreningen hade till
föregångare Teknologernas förening, bildad 1855,
från 1858 benämnd Polytekniska föreningen och
1860 upplöst, samt den hösten 1860 under några
månader existerande föreningen T. I. (Teknologiska
Institutet). Den utgjorde till en början
endast en kamratsammanslutning mellan elever vid
Teknologiska institutet (sedermera Tekniska
högskolan) och hette först U. V. S. (förk. för
”Utilitatis Veritatisque Societas”, d. v. s. samfundet
för nytta och sanning) och sedan 1862 T. I.
1863 beslöts, att medlemmar, som afgått från
institutet, skulle ega rätt att kvarstå. Därigenom
öppnades vägen för reformer, som småningom utvecklat
föreningen till landets ledande tekniska
förbund. 1878 uppdelades den på en 1:a sektion,
för elever vid Tekniska högskolan, och en 2:a
sektion, för därifrån utexaminerade elever, och
samtidigt ändrades namnet till Teknologföreningen
T. I. i Stockholm. Sitt nuv.
namn erhöll föreningen 11 maj 1887, då äfven
nya stadgar antogos. Enligt dessa skulle föreningen
ej endast utgöra ett samband mellan dem, som
voro eller varit elever vid Tekniska högskolan,
utan därjämte ha ”till ändamål att åvägabringa
en sammanslutning af dem, som på ett framstående
sätt, vare sig i vetenskapligt, konstnärligt eller
praktiskt hänseende, verka till den svenska
industriens och byggnadskonstens gagn”. Stadgarna
ha sedermera i åtskilliga detaljer reviderats (senast
1915), men föreningens nyss citerade ändamål är
alltjämt oförändradt. Sedan K. M:t i 1910
utfärdadt tillägg till Tekniska högskolans stadgar
föreskrifvit för eleverna obligatoriskt medlemskap
i en studentkår, beslöts 26 nov. 1910, att
dittillsvarande ”1:a sektionen” af S. skulle
upphöra. Härmed undanröjdes det med hänsyn till
föreningens alltmer växande offentliga verksamhet
mindre lämpliga förhållandet, att ingenjörselever
tillhörde densamma som medlemmar, och till
föreningen höra nu endast utbildade ingenjörer och
arkitekter. Den har numera årligen ett mindre
antal allmänna sammankomster, förutom två ”stämmor”
för inre föreningsangelägenheter, och ett
större årsmöte, hvarvid tekniska spörsmål af större
allmänt intresse, lagstiftningsfrågor o. d. behandlas.
Större delen af föreningens arbete bedrifves
dock genom dess olika fackafdelningar. Antalet
afdelningssammanträden utgör årligen omkr. 50.
Fackafdelningarna äro f. n. (1918) 7, en för mekanik,
en för elektroteknik, en för husbyggnadskonst, en
för väg- och vattenbyggnadskonst, en för kemi och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
