Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska sångarförbundet - Svenska sällskapet för antropologi och geografi - Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran - Svenska sällskapet för rädding af skeppsbrutna - Svenska tandläkaresällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hu1tquist; han redigerar äfven
den 1915 uppsatta månadstidningen "Svenska
sångarförbundet". Jfr festskrifterna till 2:a och
3:e allm. svenska sångarfesterna (1912, 1916).
Svenska sångarförbundet i Amerika bildades 1892 och
utgör en sammanslutning af de många fr. o. m. 1867
efter hand uppkomna sångföreningarna bland svenskarna
i Förenta staterna. Förbundet kom till stånd genom
en utbrytning ur det 1886 bildade Skandinaviska
sångarförbundet (af svenska, norska och danska
föreningar), hvilket höll gemensamma sångarfester
i Philadelphia 1887, Chicago 1889 och Minneapolis
1891, men sprängdes genom inre slitningar mellan
norrmän och svenskar. Det svenska förbundet höll
sedan egna sångarfester 1893 i Chicago (med svenska
operaartisterna Karolina Östberg, K. F. Lundqvist
och K. Behrens som solister) och 1897 i New York,
1901 i Jamestown, 1905 i Chicago, 1910 i New York,
1914 i Minneapolis; elitkörer därur ha 1897 och 1910
företagit lyckade sångarfärder i Sverige. Förbundet
har efter 1897 varit deladt i 2 kretsar, hvaraf
en omfattar de östra och en de västra staterna;
kretsarna hålla sångarfester dels hvar för sig,
dels hvart fjärde år gemensamt. Medlemsantalet utgör
sammanlagdt 1,200-1,300. 1:e dirigenter ha 1893-1914
varit J. Örtengren och A. Åkerlind, därefter
Hj. Nilsson. Förbundets organ är "Musiktidning för
Amerikas svenskar", utg. i Minneapolis sedan 1906. Ett
fristående "dotterförbund" finns i västkuststaterna,
E. F-t. O. A. L-r.
Svenska sällskapet för antropologi och geografi,
namn på det 1877 ombildade Antropologiska sällskapet
(se Antropologiska sällskap), har till ändamål att
inom Sverige främja utvecklingen af antropologien,
geografien och närbesläktade vetenskaper, att
utgöra en föreningslänk mellan dessa vetenskapers
idkare och allmänheten, att inleda och underhålla
förbindelser med utländska sällskap, som ha enahanda
bestämmelse, samt att understödja forskningar inom
dessa kunskapsarters område. (Sällskapet utbetalade
1883–1918 i reseunderstöd 73,200 kr.) Sällskapet
verkar för sin uppgift genom föredrag och
diskussioner vid sammankomster (8 årligen) samt
genom publikationer. De inländske ledamöternas
antal är något öfver 1,000. Efter från sällskapet
utgånget initiativ insamlades 1880 grundplåten till
den s. k. Vegafonden, som har sitt namn till minne
af Asiens och Europas första kringsegling af "Vega"
under A. E. Nordenskiöld och L. Palander och har
till ändamål att verka för främjande och uppmuntran
af geografisk forskning. Räntorna på "Vegafonden",
som vid 1917 års ingång utgjorde 76,282 kr., användas
till Vegamedaljen för att utdelas till personer,
som på ett utmärkt sätt främjat den geografiska
forskningen, samt Vegastipendiet (omkr. 2,400 kr.) för
forskningsresor i mindre kända trakter. Medaljen har
utdelats åt A. E. Nordenskiöld (1881), L. af Palander
(1882), H. M. Stanley (1883), N. M. Przjevalskij
(1884), W. Junker (1888), Fr. Nansen (1889), Emin
pascha (1890), L. Binger (1892), O. N. Sverdrup
(1897), S. Hedin (1898), G. Schweinfurth (1899),
A. G. Nathorst (1900), prins Ludvig af Abruzzerna
(1901), F. von Kichthofen (1903), O. Nordenskiöld,
J. G. Andersson (1904), R. F. Scott (1905),
O. S. Pettersson (1907), J. P. Koch (1909),
E. H. Shackleton (1910), J. Murray (1912),
R. Amundsen (1913) och G. De Geer (1915).
Ur J. A. Wahlbergs minnesfond, stiftad 1896,
hvars tillgångar 1917 voro 33,838 kr., utdelas
hvart 4:e år ett resestipendium för antropologisk
eller geografisk forskning i mindre kända trakter,
samt ur J. A. Wahlbergs medaljfond hvart 3:e eller
4:e år en guldmedalj för framstående förtjänster
om antropologi och geografi. Den har tilldelats
G. Retzius (1905), S. Hedin (1909) och E. Nordenskiöld
(1912), A. Hamberg (1915) och P. Dusén (1917). En
Wahlbergsmedalj i silfver har utdelats till personer,
som i afsevärd, om än mindre grad, gagnat forskningen
eller eljest främjat sällskapets ändamål, och den
har tilldelats G. T. Palmquist (1907), A. Hernmarck
(1912) och Ax. Ax:son Johnson (1915). Hedinfonden,
stiftad 1904 (12,567 kr. 1918), har till uppgift att
stödja svensk geografisk forskning hufvudsakligen
inom Sverige. Räntebehållningen af Anders Retzius’
medaljfond, stiftad 1910 (5,440 kr. 1918), kan
användas till utdelning af sällskapets medalj i guld
öfver A. Retzius för framstående förtjänst om den
antropologiska eller geografiska forskningen; den har
tilldelats O. Montelius (1913), den kan, under samma
villkor som Wahlbergska, utdelas äfven i silfver och
har tilldelats C. A. Larsen (1913), C. Skottsberg
(1915), T. J. Arne (1916), E. von Rosen och R. Fries
(1917). Bland sällskapets publikationer må nämnas
"Tidskr. f. antropologi och kulturhistoria" (1873–77),
"Antropologiska sektionens tidskr." (1878–81),
"Geografiska sektionens tidskr." (1878–80),
tidskr. "Ymer" (sedan 1881, 4 hftn årligen),
"Bidrag till Nordens äldsta ortografi" (1892) och
"S. A. Andrée, hans följeslagare och hans polarfärd
1896–1897" (1906).
Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran,
det 1837 stiftade Svenska nykterhetssällskapet. Se
Svenska nykterhetssällskapet.
Svenska sällskapet för räddning af
skeppsbrutna. Se Lifräddningsväsende, sp. 450.
Svenska tandläkaresällskapet, ett af de första i
sin art i världen, stiftadt 21 nov. 1860, har till
ändamål att "förena Sveriges tandläkare till arbete
på den odontologiska vetenskapens utveckling och
praktiska tillämpning". Det sammanträder i Stockholm
på lokal i egen fastighet (Klara västra kyrkog. 10,
inköpt 1905 för kr. 130,000) 1:a och 3:e onsdagen i
hvarje månad (utom sommarmånaderna) och håller årligen
ett årsmöte med val af ämbetsmän m. m. Dess styrelse
består af ordf., sekreterare, redaktör, bibliotekarie,
konservatorn och 3 led. af förvaltningsnämnden (för
ekonomiska ärenden). Sällskapet eger ett rikhaltigt
fackbibliotek och samlingar af vetenskapligt
och historiskt intresse. Fonder finnas till ett
belopp af omkr. 63,000 kr., hvaribland märkas
husbyggnadsfonder, änke- och pupillkassan,
Millerfonden (för belöning af värdefulla, af svenska
medborgare förf. skrifter i odontologiska ämnen) och
halfsekelsfonden (för främjandet af studier inom
odontologien). Sällskapet utger med statsanslag en
periodisk publikation, "Svensk tandläkaretidskrift"
(se d. o.). Sällskapet har nedlagt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
