Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska slöjdföreningen - Svenska smörnoteringen - Svenska smörprofningen - Svenska socialistiska ungdomsförbundet - Svenska sockerfabriksaktiebolaget - Svenska Sofiaförsamlingen - Svenska sortimentsbokhandlareföreningen - Svenska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handtverkets värld. Den är dagligen öppen för besökande.
E. W-n.
Svenska smörnoteringen. Se Smörnotering.
Svenska smörprofningen. Se Landtbruk, sp. 1071,
och Smörprofning.
Svenska socialistiska ungdomsförbundet leder sitt
upphof från nov. 1892, då den första socialistiska
ungdomsklubben bildades i Stockholm för att "verka för
de socialistiska lärornas utbredande bland ungdomen",
hvarvid demokratien betraktades som "oväsentlig" och
därför uteslöts ur benämningen, till markerande af,
att det socialistiska (större) framtidsprogrammet
(se Syndikalism) sattes framför nutidsprogrammet
(se Revisionism). Ett förbund mellan
några klubbar kom till stånd först 1897, och dess
första kongress hölls 1899. Det socialdemokratiska
partiets bekanta programpunkt om religionen som
privatsak bekämpades från början, och "klubbisterna"
upptogo en hänsynslöst antiklerikal och ateistisk
propaganda. Som en humanitär sträfvan förordades
äfven nymalthusianism. I de första årgångarna af
förbundsorganet "Brand", som började utges 1898,
förordas folkbeväpning. Vid tredje kongressen,
i Göteborg 1901, då förbundet räknade 18 klubbar
med 750 medlemmar, beslöt man att under rubriken
"förbundets ändamål" inskjuta orden "bedrifvande
af antimilitärisk propaganda", hvilken därefter
fullföljdes systematiskt. Med anledning däraf kom det
till en brytning inom förbundet 1903, då en klubb
i Malmö upprättade det s. k. socialdemokratiska
ungdomsförbundet (se Sveriges socialdemokratiska
arbetarparti), hvars medlemmar pläga benämnas
"ungdemokrater" i motsättning till ungsocialisterna. I
en artikelserie i "Brand" upptogs 1903 agitationen
för generalstrejk, hvilken följande år betecknades
som hufvudpunkten i programmet. Därmed blef den
ungsocialistiska rörelsen tillika antiparlamentarisk,
och dess medlemmar utgingo äfven i relativt ej ringa
antal ur de fackföreningar, som voro anslutna till
socialdemokratiska partiet. Dessa separatistiska
tendenser torde ha bestämt socialdemokratiska
partistyrelsen för att
1906 ur partiet utesluta ungsocialismens ursprunglige
ledare, litteratören Henrik ("Hinke") Bergegren.
Under flera af de följande åren har rörelsen fortgått
med ringa anslutning under växlande ledare.
Samarbetet med den svenska syndikalismen synes
f. n. uppgifvet för försök att inom de svenska
fackföreningarna skapa en facklig opposition
i förbundets anda. Den 1908 antagna
benämningen Sveriges ungsocialistiska parti (SU) har
icke förmått undantränga den äldre benämningen.
Se H. Bergegren, "Ungsocialismen" (1917).
E. F. K. S-n.
Svenska sockerfabriksaktiebolaget bildades
1907 som en sammanslutning emellan äldre svenska
sockerfabriksbolag. I detsamma uppgingo följande
a.-b.: D. Carnegie & Co. (dess sockerraffinaderi) i
Göteborg (se Carnegie l o. 2), Gripen i Norrköping,
Sockerraffinaderiet Öresund i Lund, Hallands
sockerfabrik, Hälsingborgs sockerfabrik, Hököpinge
sockerfabrik, Jordberga sockerfabrik,
Karlshamns sockerfabrik, Karpalunds sockerfabrik,
Käflinge sockerfabrik, Lunds (Staffanstorp)
sockerfabrik, Malmö (Arlöf) sockerfabrik,
Roma sockerfabrik, Skånska (Landskrona)
sockerfabriken,
Sockerfabriks-a.-b. Union (en sammanslutning af
råsockerfabrikerna i Hasslarp, Köpingebro och
Skifarp samt raffinaderiet i Ystad), Svedala
sockerfabrik, Tanto (Stockholm), Trälleborgs
sockerfabrik och Örtofta sockerfabrik. Svenska
sockerfabriks-a.-b. blef vid sitt bildande egare
af 6 raffinaderier, 3 s. k. blandade sockerfabriker
(raffin. och råsockerf.) samt 15 råsockerfabriker med
3 saftstationer. För att vinna en mera koncentrerad
drift har bolaget därefter nedlagt 3 raffinaderier
(Norrköping 1913, Lund 1914, Ystad 1917) och förändrat
de "blandade" fabrikerna i Hasslarp och Hälsingborg
till endast råsockerfabriker (1914). Aktiekapitalet
utgör 135 mill. kr., och bolagets fonder uppgingo
1917 till 14,807,538,42 kr. Dess tillverkning
af socker (råsocker) uppgick under bolagets 10
första verksamhetsår i medeltal till 127,700,3 ton
(lägst 1907-08 till 109,674,7 ton; högst 1910-11
till 165,949 ton). Tillverkningen omfattar ungefär
9/10 af landets hela sockerproduktion och därvid
sysselsättas omkr. 300 tjänstemän och omkr. 8,000
arbetare (omkr. 2,000 årsanställda och de öfriga
endast under råsockerkampanjen okt.-dec.). Bolagets
stora aktiekapital drog redan från början till sig
statsmakternas uppmärksamhet, och allmänt gjorde sig
gällande den uppfattningen, att vid sammanslutningen
af de äldre bolagen i kapitalet inbegripits en högt
beräknad s. k. good will, hvilken ansågs baserad
hufvudsakligen på det tullskydd, som sockerindustrien
åtnjutit. Från regeringens och riksdagens sida ha
på grund af denna uppfattning vid olika tillfällen
nedsättningar af sockertullen företagits, och sedan i
anledning af de genom det 1914 började Världskriget
framkallade förhållandena maximipris på socker
bestämts, har bolaget nödgats arbeta med så låga
försäljningspris, att dess utdelning, som redan
tidigare måst begränsas till 5 à 6 proc., nedpressats
till 4 proc. på aktiekapitalet. Mycket uppmärksammade
ha de stridigheter varit, som framkallats af
dessa statsåtgärder och det kapitalstarka bolagets
motstånd mot dem. Tullen för raffineradt socker var
vid tiden för bolagets bildning 17 öre och hade vid
1918 års ingång successivt sänkts till 10 öre per
kg. Sockerskatten (d. v. s. den afgift bolaget måste
betala till staten) var 16 öre per kg. 1917. - Jämte
Svenska sockerfabriks-a.-b. existerar Mellersta
Sveriges sockerfabriks-a.-b., som drifver sin
verksamhet vid råsockerfabriker i Östergötland,
Västergötland och på Öland samt vid ett raffinaderi
i Lidköping. Detta bolag har till uppmuntran för
sockerbetsodlingen inom dess verksamhetsområden
åtnjutit särskilda förmåner från statsmakternas sida i
form af skattelindringar. Dess tillverkning omfattar
omkr. 1/10 af det i landet konsumerade sockret.
A. Be.
Svenska Sofiaförsamlingen, Svenska Sofiakyrkan. Se
Sofia församling 2.
Svenska sortimentsbokhandlareföreningen. Se Bokhandel,
sp. 960.
Svenska Spelen, idrottst., en af Svenska
fotbollsförbundet, Svenska idrottsförbundet och
Svenska simförbundet gemensamt instiftad, hela landet
omfattande nationell idrottsfest, som är afsedd
att i fortsättningen arrangeras af de tre förbunden
tillsammans med andra jämställda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
