Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska slöjdföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadgar har den "till ändamål att med tillgodogörande
af konstnärliga krafter verka för den svenska
slöjdens, handtverkets och industriens förädling
samt i öfrigt arbeta för den allmänna smakens
höjande". Föreningen söker förverkliga dessa mål
dels genom att utge publikationer, dels genom annan
praktisk och agitatorisk verksamhet, då så låter
sig göra genom samarbete med andra föreningar och
korporationer. Ledamöterna (f. n. omkr. 1,300)
erlägga en årsafgift af 10 kr. och för ständigt
ledamotskap 200 kr. Till ledamot antages enhvar
aktad person, firma eller förening, som önskar
stödja föreningen i dess verksamhet; till hedersled.
och korresponderande led. kunna personer kallas,
som gjort sig bekanta genom framstående arbete i
föreningens syften eller särskildt äro i tillfälle
att gagna föreningen. Föreningens angelägenheter
handhas af en styrelse (minst 11, högst 19 led.,
hvarjämte föreningar med närbesläktadt syfte kunna få
insätta hvar sin representant) och ett arbetsutskott
(7 led.), som emellan styrelsens sammanträden utför
föreningens syften, genom att utge publikationer,
anordna utställningar och täflingar, upprätthålla
en förmedlingsbyrå, tillsätta ombud inom olika
orter m. m. Föreningen sammanträder minst 4 gånger
årligen, hvarvid föredrag och utställning förekomma,
styrelse och utskott, så ofta ärendena det påfordra,
styrelsen minst 3 gånger årligen, utskottet i
allmänhet 2 à 3 gånger i månaden. Föreningens arbete
möjliggöres ekonomiskt dels genom årsafgifterna,
dels genom statsanslag (f. n. 4,000 kr. årligen),
dels genom afkastningen af fonder; från Wallmarkska,
Hammelmanska, Björkmanska, Rundqvistska och
Anderssonska donationerna lämnas stipendier och
understöd åt arbetare, konsthandtverkare och tekniska
studerande dels som hjälp till studier i utlandet
och yrkesutbildning i Sverige, dels som uppmuntran
och belöning för gagnande uppfinningar. Föreningens
tillgångar utgjorde 31 dec. 1917 omkr. 203,000 kr.,
och dess budget för 1918 balanserar på omkr. 40,000
kr.
Första frukten af föreningens verksamhet var Svenska
slöjdföreningens söndags- och aftonskola (öppnad 11
jan. 1846), som snart fick stor betydelse och 1859
jämte dithörande bibliotek, fysikaliskt kabinett
och samlingar af gipsmodeller öfvertogs af staten
samt sedan 1878 bär namnet Tekniska skolan (se
d. o.). Det af föreningen 1868 upprättade Museum
för konstindustri och slöjd, hvilket snart växte ut
till att omfatta omkr. 5,000 n:r, öfverlämnades 1884
som gåfva till staten och utgör nu jämte Karl
XV:s samling grundstommen i Nationalmuseets
konstslöjdafdelning. Dessförinnan hade föreningen genom
s. k. resemuseer gjort sina samlingar tillgängliga för
studier på orter äfven utom Stockholm. Föreningen har
deltagit i en mängd utställningar, somliga tillkomna
på dess initiativ, såsom industriutställningar i
Stockholm 1847, 1851, 1866, Antwerpen 1869, Petersburg
1870, Moskva 1872, Wien 1873 (ett märkesår för den
svenska textilkonstens europeiska rykte och inhemska
utveckling), textilutst. i Stockholm 1880, utst. af
eskilstunasmiden och japansk konstslöjd där 1883,
retrospektiva konstslöjdsutst. 1876, gustavianska
utst. 1891, Karl XIV Johans utst. 1900, utst. af
möbler af Georg
Haupt och af orientaliska mattor 1904, ambulerande
utst. af hjälpmaskiner och handverktyg 1886-93,
utst. af svenska metallarbeten, hvarmed föreningens
50-åriga tillvaro firades 1895, utst. af modernt
konsthandtverk i Köpenhamn 1888, i Chicago 1892,
i Stockholm 1897, 1899 och 1909, i Malmö (Baltiska
utställningen) och i S. Francisco 1914 samt utst. af
enkla heminredningar i Liljewalchs konsthall på
Djurgården 1917, sedermera flyttad till Göteborg,
Malmö m. fl. svenska städer. För främjande af en
svensk-teknisk litteratur utgaf föreningen 1874-1904
"Mönster för konstindustri och slöjd" och 1884-1904
"Meddelanden från Svenska slöjdföreningen", redigerade
af föreningens sekreterare L. Looström, K. A. Ossbahr
och E. G. Folcker. (I dessa meddelanden ingår
bl. a. J. Böttigers afh. om Georg Haupt.) Meddelandena
efterträddes 1905 af den betydligt omfångsrikare
publikationen "Svenska slöjdföreningens tidskrift"
(4 rikt illustrerade hftn årligen), hvars redaktörer
varit E. G. Folcker (1905-12) och E. Wettergren
(1913-18). Dessutom publicerar föreningen
s. k. mönsterblad innehållande arbetsritningar till
mönstergilla föremål af olika slag och gratis utdelade
till handtverkare m. fl. Slutligen har föreningen
utgett omkr. 15 st. fritt utkommande handböcker till
yrkenas förkofran. Alltsedan 1870 har föreningen genom
att anordna pristäflingar, omfattande ritningar och
modeller till konstslöjdföremål, sökt att egga
goda konstnärer inom dessa områden och att åstadkomma
förebilder för industri- och handtverksproduktion
(mest kända från senaste år äro möbeltäflingar
dels för enkla hem, dels för Stockholms stadshus,
täflingar om en nationell boktryckstyp, skyltar,
tapeter m. m.). Bland specialuppgifter märkas
föreningens arbete för hemslöjdens förkofran (före
den s. k. hemslöjdsrörelsens organisation), dess
tidiga intresse för de s. k. binäringarna (exempelvis
tillvaratagande af tall- och grankåda, tillverkning
af socker och sirap af hvitbetor, tobaksodling och
cigarrtillverkning som hemslöjd, konservering af
grönsaker och - införandet af fatöl m. m.). Därjämte
har föreningen - äfvenledes på ett tidigt stadium af
sin verksamhet - tagit initiativet till grundande af
en bank, Industrikreditaktiebolaget i Stockholm, till
öppnandet af en allmän trafikled genom Baggenstäket
äfvensom till andra trafiktekniska förbättringar
o. s. v.
Från början sålunda närmast att förlikna vid en allmän
näringsakademi, har föreningen sedermera, särskildt
efter 1915 års omorganisation, genom praktiskt arbete
sökt koncentrera sig på sin i stadgarna uttryckta
hufvuduppgift. Tydligaste uttrycket därför är Svenska
slöjdföreningens s. å. upprättade förmedlingsbyrå,
som genom agiterande, rådgifvande och granskande
verksamhet söker åstadkomma ett närmare samarbete
mellan konstens utöfvare samt industriens och
handtverkets män. Första frukten af byråns verksamhet
visades på den ofvan omtalade utställningen af
enkla heminredningar 1917. Föreningen blef åter en
halft museal bildningsinstitution, då den 1916 som
gåfva mottog den s. k. Martinska bildsamlingen, den
största inom vårt land befintliga samlingen bilder
från konstens, industriens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
